_DSC9211-2.Mobilen

2024 > 11

Det är så stort och underbart att kunna få berätta om Leif i Småland. Han har nu delat ut det mesta av de 5.000 traktater han beställde senast, meddelade han mig. Nu har han idag beställt ytterligare 5.000 flyers lagom till julmarknaden. Det är stabilt! Det är kallelsemedvetet! Det är att ha det eviga målet i sikte och att rädda så många som möjligt för evigheten. Jesus går med och Gud vakar över alla initiativ. Gud vare lov! Vi gör så vår kallelse fast och arbetar med den Helige Ande för Jesu sak.

Den 23 december kommer jag att stå på Korsgatan i Göteborg och evangelisera. Det ser jag fram emot. Där stod min pappa som ung och sjöng och vittnade om Jesus med sina vänner. Vi måste tillbaka till det enkla och personliga framförandet av evangelium, med under tecken som åtföljer dem som tror.

"En folkväckelse utan ett fotfolk är en omöjlighet!"

 

Läs hela inlägget »
Vittna för en och en... Vittna för en och en...


Också idag blev det ett par, tre timmar i evangeli tjänst. Det var lätt att dela flyers denna dag. De flesta har fått lön i dagarna och det märks. Människorna är överlag betydligt lättare till sinnet och mottagliga. Som människofiskare så kan vi kanske jämföra med vanligt fiske i "Napp och Nytt" där hel och halvmåne styr hur fisken nappar. Människor har fått lön och är lättade.

Det blev några fina samtal och påminnelser om Jesus och evigheten idag, vill jag säga. Många känner jag nu igen som passerar mig där i korsningen, efter så många år på denna plats. Flera som är notoriska gudsförnekare får jag återkommande demonstrera Guds osvikliga nåd och besökelse tid inför. Jesu kärlek ska beveka dem. De hårda attityderna veknar och mjukas upp.

Särskilt glad blev jag då jag träffade en tidigare arbetskamrat som varit pensionär i många år nu. Jag fick vittna för honom utanför alla arbetsrelaterade frågor och ge honom en traktat, placera Jesus i centrum i våra liv och allvaret inför evigheten. Det är särskilt ovärderligt att få tala med de äldre människorna om evigheten eftersom just de statistiskt sett står närmare livets slut än vi andra. Då finns inte tid för inställsamhet eller nonsens frågor. Då är människovärdet inför levande Gud i en syndfull värld och livsföring något att belysa och tala om. Du får inte gå evigt förlorad!

En dag ska vi få möta många av de vi vädjade till inför Gud - som blev vunna för evigheten. Vilken dag!!

"Det är Gud som förmanar genom oss. Vi ber å Kristi vägnar: låt försona er med Gud. Den som inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud." (2 Kor. 5)

 

Läs hela inlägget »

"Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste tro att han är till och belönar dem som söker honom."  (Hebr. 11:6)

- Välkommen att lyssna till berättelsen på YouTube om hur Jesus botade en blindfödd man. Välkommen att också ta del i hur jag själv fick erfara hur Herren Jesus Kristus helade mina knän.

Gud välsigna dig att sträcka dig fram till Jesus i tro. Utan tro är det omöjligt. Tro utan gärning är en död tro. Men tro och gärning är levande!

Jesus som belönar dem som söker honom!

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: gamlabromissionen


På tisdag kommer jag att stå i korsningen Gamla Brogatan - Drottninggatan och dela traktater och peka på Jesus! Spelar ingen roll vad vi får för väder. Kallelsen och uppdraget står över väder och vind. Kallelsen står över all mänsklig kreditvärdighet, beröm eller kritik. Det är en kallelse jag fått av Gud. Det vill jag mer än gärna framhålla. Det är ett Guds verk och utgången av det ligger i Herrens hand. Många människor kommer över tid att finna Jesus. Det är ett vägarbete. Att bereda väg för Herren in i människors hjärtan! 

Till dig som läser detta vill jag säga: "Om du idag får höra Herrens kallande röst på ett eller annat sätt, förhärda inte ditt hjärta. Stäng inte ditt hjärta för honom utan öppna dig och åkalla Jesus namn. Så ska du bli frälst."

Gud välsigna dig! Herren är med dig. Han är nära dig. Ja, han innesluter dig i sin famn.

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: gamlabromissionen

"Den som skäms för mig och mina ord, honom skall Människosonen skämmas för, när han kommer i sin och sin Faders och de heliga änglarnas härlighet." (Luk. 9:26)

Alla troende väntar på att Jesus ska komma tillbaka. En underbar dag vi väntar på. Vetskapen om att en dag så är allt det här borta som har med tiden och livet på jorden att göra. Vi går då in i evigheten. Jesus är vår garant genom hans död och uppståndelse och genom vårt liv i honom. Det gläder oss!

Jag tänker idag på detta allvarliga bibelord. Det komplicerar det hela. Jesus talar om att "blygas för honom och hans ord ". Är det verkligen möjligt att göra det? Ja, Jesus påtalar det och varnar för det. Han talar om en skam och blygsel inför honom och hans ord. Kärleken till honom som borde vara översvallande.

Älskar inte Jesus alla människor? Jo. Ska inte Jesus ha överseende med oss alla när vi äntligen får träffa honom och jordelivet är över i en innerlig glädje? Då är ju det förgängliga borta och vi iklätt oss oförgängligheten i en evig tillvaro med honom.

Visst, men det står att Människosonen ska skämmas för en kategori av människor när han kommer tillbaka i sin Faders och alla de heliga änglarnas härlighet. Det står ju så! Varför? För att de var blyga inför andra människor angående Jesus! Hur länge ska han skämmas för dem, undrar jag? När han kommer, står det. Kommer det att pågå evigheten lång och för alltid? Det står inget om det. Ohyggliga tanke! Det blir ingen himmel under sådana förhållanden. Hur ska den frågan lösas i evigheten, bortom en hämmad relation och ett krystat möte på skyn? Det blir ett komplicerat möte, vill jag påstå, om det som står här i bibelversen inträffar och är sant. Skämmas för, det är en yttre påverkan som får ett inre genomslag där någon representerar reaktionen av en skam. Och inför andra. Vi vet alla vad blygsel är. Fruktansvärt. Inför vem? Inför Fadern och alla änglarna! 

Min vän! Låt mig få vara din väckarklocka och dig en signal som når dig bortom vem jag är eller möjligen representerar. Vi måste ta missionsbefallningen på allvar. Vi måste vara aktiva i den sista tiden innan Jesus kommer tillbaka. Vi har ju att rädda andra människor för evigheten på Jesu anmodan. Inte sant? Låt oss göra det i allt större utsträckning och inte vara blyga över att vi är troende.

Jag vill inte lägga så mycket mer betoning på att Jesus en dag ska skämmas för en grupp människor. Men det går inte att komma ifrån det bibelordet, Jesu egna ord. Mötet på skyn med Herren skulle vara glädjefyllt och inte fylld av skam. Låt oss påminna varandra om missionsbefallningen ännu en gång. Vi ska gå ut i hela världen. Men vi kan börja där vi står. Där vi lever och bor. 

Den dagen när Jesus kommer tillbaka då vill jag kunna ropa på Jesus med full hals. Så fort jag ser honom. Ja, jag föreställer mig att han också ropar mitt namn från långt håll i den största av glädje då vi längtat efter varandra i tiden. Jag kan knappt bärga mig vid tanken på att han ser mig och ropar mitt namn. Det vill jag. Hans röst med den varmaste av intonationer. Men utan skam, så klart. Jag vill möta Jesus i en ohämmad och bekräftande kärlek. Allt annat är då oväsentligt. Jag önskar vilja kunna höra honom säga; "Väl gjort du min gode och trogne tjänare. Kom in i min härlighet."

Allt handlar alltså om en innerlig kärlek. Det är där det sitter. Kärleken skäms inte för. Den har istället svårt att dölja. Det ser vi redan i mellanmänskliga relationer då förälskelsen drabbade oss. Vi blev då utom oss.

Så är det med Guds kärlek till Jesus. Då kan vi inte hålla tyst med vad vi sett och hört i upplevelsen av och med honom.

 

Läs hela inlägget »


I dag blev det fyra timmar i råkylan. Så fantastiskt många människor som sveper förbi! Men idag var det tungt. Det är första gången "den ensamma evangelisten" drabbade mig. Jag tänkte på min gamla församling på Gamla Brogatan i saknad. Om den hade funnits kvar hade jag då ändå stått där i korsningen i fyra timmar och enträget dela ut flyers för att tala med människor om JESUS? Svar nej. Absolut nej. Då hade jag istället umgåtts med de andra kristna eller ägnat mig åt praktiska saker i evangelisationscentret. Men det är väl inte dåligt att ha gemenskap och att hjälpa till i Guds verk i ett församlingscenter? Förvisso inte men det hade varit på bekostnad av detta viktiga arbete. Det är så lätt att tappa perspektivet! Ta nya tag!!

Kanske var det Guds Ande som så pedagogiskt undervisade mig därinne i tankelivet. Herren vill ju att vi ska vara missionerande. På kristendomens första tid utbröt det en svår förföljelse bland de troende - allt för att evangelium skulle sprida sig. Varför då inte gå frivilligt när det är fredstid? Därför vi oftast är för bekväma och vi saknar perspektivet. De eviga perspektivet bland allt som vi tror måste utföras av timliga värden.

Möjligen är förföljelser den bästa jordmånen för evangelium att gå vidare till behovets barn. Vi odlar annars vårt samkväm i för hög utsträckning och når då inte de som är ofrälsta som går evigt förlorade.


- Guds välsignelse till alla!

 

Läs hela inlägget »


"Inte alla som säger ’Herre, Herre’ till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja." (Matt.7:21)

Imorgon kommer jag att stå i korsningen Gamla Brogatan - Drottninggatan igen med mina flyers om JESUS. Jag åker inte hem förrän jag delat ut 750 stycken. Tänk att kunna påminna 750 människor om de eviga tingen! Jag kommer stå där från klockan 11.00 och fram tills jag är klar, åtminstone.

Ja, arbetet fortsätter med oförminskad styrka.

- Välkommen att också lyssna på mina YouTubeklipp i förkunnelsen om att Herren helar än idag! Du hittar länken här nedan:

YouTube:@thommyjakobsson

 

Läs hela inlägget »

Pastor Francis Dixon var ansluten till en Baptistkyrka i Bournemouth, England. En kväll i en gudstjänst delade en man som hette Peter sitt vittnesbörd. ” Jag var i Sydney i Australien och befann mig på George Street, när plötsligt en liten gråhårig gammal man stod framför mig. Han sa; "- Ursäkta mig, Herrn, får jag fråga dig en sak? Jag hoppas jag inte förolämpar dig men om du skulle dö idag, vart skulle du då tillbringa evigheten? Bibeln säger antingen i Himlen eller i Helvetet. Skulle du vilja värdera det för egen del, är du snäll? Gud välsigna dig och toodle-oo!” Med det sagt gick han sin väg. Mannen hade aldrig ställts inför en sådan frågeställning och meningarna drabbade honom. Senare, och det var i London, sökte han upp en pastor och blev en kristen.

Åtskilliga veckor senare under en kampanj i kyrkan var Noel en av de besökande där och gav sitt vittnesbörd. ” Så här var det när jag blev frälst. Jag gick på George Street i Sydney, i Australien, när plötsligt en liten gråhårig äldre man närmade sig mig. Och han sa: - Ursäkta mig, får jag ställa dig en fråga? Om du skulle dö idag, vart skulle du tillbringa din evighet? Hans ord tog mig djupt. Så jag sökte upp en församling och blev ledd till tro på Kristus."

Flera månader senare, besökte Pastor Dixon som gästpredikant en församling i Adelaide, i Australien. Där delgav han hur dessa två män, Peter och Noel, hade mött denne gatuevangelist på George Street, i Sydney. En man i samlingen hoppade upp och viftande med sin hand. ”Jag är ytterligare en. Samma sak hände med mig där! - Jag kunde inte få gatuevangelistens ord ur mitt minne och sinne och jag blev så en Jesus efterföljare."

Pastor Dixon reste sedan till en annan stad i Australien för att leda en kampanj i en annan församling. Han delade så hur tre olika personer hade mottagit evangelium genom samma gatupredikant på George Street, i Sydney. Efter mötet var det en diakon som kom fram till honom och sa, "- Jag är också en av dem som kommit till tro genom denne man. Ingen hade frågat mig på det viset förut, men efter en tid bad jag till Herren och gav så mitt liv till Jesus."

Pastor Dixon återvände senare till sin församling i England och delade samma berättelse om hur fyra människor - oberoende av varandra, lämnat sitt liv till Jesus genom samma gatuevangelist inverkan. Efter att han hade avslutat det omtalade, närmade sig en kvinna honom och berättade att samme man också hade sagt så till henne och det tog henne och hon blev en kristen.

Åtskilliga veckor senare deltog Pastor Dixon i en konferens i norra England. Än en gång delade han den osannolika berättelsen om gatupredikanten. Efteråt, mötte en man upp med honom och sa, "- Jag är en av dem jag också. Jag var på affärsresa till Sydney när denne irriterande och ihärdige lilla man kom ut från en butiksdörr, gav mig en broschyr och frågade mig, Ursäkta mig, herrn, är du frälst? Om du dör inatt, går du då till Himlen? Jag försökte säga till honom att jag var en äldste broder i baptistförsamlingen, men han ville inte lyssna på det örat. När jag kom hem, kontaktade jag för min pastor och berättade om det. Min pastor berättade då att han hade varit övertygad i flera år om att jag inte hade allt rätt ställt med Jesus… och han hade rätt! Då avgjorde jag mig för Jesus, min frälsare."

Ett år senare genomförde Pastor Dixon en världsvid kampanj och resa. När han så uppmuntrade kristna i Indien att evangelisera så delade han samma historia för dem om denna gatuevangelist, som ett gott exempel. Efteråt sa en deltagare och missionär, "- Jag är ytterligare en! Det hände samma för mig och strax därefter började jag förtrösta på Kristus."

Efter kampanjen i Indien reste Dixon till Jamaica där han delade dessa berättelser ytterligare en gång för en grupp pastorer. En av pastorerna sa då, "- Jag är en av dem! Och exakt samma sak hände för mig där. Senare blev också jag omvänd."

Därefter besökte Dixon Atlanta, Georgia, för att tala i ett kristet Sjömans sällskap. Efter konventet så kom ledaren för Sjömännens sällskap och tog ut honom på lunch. Sjömannen berättade att han en gång varit en alkoholist," - Men när jag en dag i berusat tillstånd gick av bussen på George Street, så hoppade en man fram, framför mig. Han visade mig en broschyr han hade i sin hand och frågade, - Sjöman, är du frälst? Om du dör ikväll, kommer du då till himlen? En gudsfruktan kom över mig. Jag blev som nykter och rusade tillbaka till mitt fartyg. Nästa dag sökte jag upp sjömans prästerna och blev ledd till Kristus. Jag började förkovra mig i tron och är idag ansvarig för 1000 präster."

Pastor Dixon reste sedermera till sin vän Chuck, i Sydney, Australien. Han berättade alla dessa historier om denna gatupredikant och frågade om han kände till honom. Chuck svarade, "- Oh ja!! Alla känner till honom. Det är Herr Frank Jenner. Frank Jenner heter han! Men han är väldigt gammal nu. och han är bunden till sin säng på sjukhuset, numera."

Chuck tog sedan Pastor Dixon för att besöka Frank Jenner på sjukhuset. När Pastor Dixon berättade för Frank Jenner om alla de människor som blivit berörda av hans gatumission, började Frank Jenner att gråta. Pastor Dixon frågade, "- Hur är det fatt? " Herr Frank Jenner svarade då, - ”När jag blev frälst, gav jag Herren ett löfte att dela evangelium med åtminstone 10 människor varje dag. Jag mötte många olika reaktioner. Många tog mina traktater allra artigast. Men under över 40 år i denna gatuevangelisation har jag aldrig hört om en enda människa som kommit till tro på Jesus…förrän idag.”

Frank Jenner dog två veckor senare.




 

Läs hela inlägget »

På måndag vill jag stå i korsningen igen med traktaterna om JESUS. Jag har några hantverkare jag måste ta hänsyn till först på morgonen. Men så fort det är avklarat vill jag ut med evangelium igen. Arbetet är så stort.

När de äldre människorna frågar mig på stan vad det är jag delar ut, brukar jag oftast säga att det är en påminnelse om JESUS. Vad är en påminnelse? En påminnelse appellerar till den kunskap man redan har och som man inte tagit på allvar, kanske. En påminnelse är av samma slag men utan omedelbar påföljd eller vite. En påminnelse som en krok med en hulling på. Den är vänligt ställd men ofrånkomlig. Den Helige Ande inskärper allvaret i frågeställningen och det blir dig svårt att spjärna mot udden.

Jag har nu bara 19.000 traktater kvar och ivrar för nästa beställning. Det är den Helige Ande som så uppdämt överblickar, ja, inventerar framtiden och behovet av ett ihärdigt arbete. Det är så välsignat! Och jag står med en fot i tiden och en i evigheten och manar dig: Låt dig försonas med Gud!

Varje dag går människor förlorade in i evigheten. De går in i "Gaten" med bagaget, som jag brukar säga. - Du får inte gå in i gaten med synd i ditt liv! Syndabagaget! Du måste lämna ditt syndaliv åt JESUS innan du går över på andra sidan jordelivet - annars kommer du inte med planet hem till Gud. Bagaget, du bär på i ditt liv - vad du än kallar det! Gud släpper inte in dig i himlen med synd - hur mycket du än är älskad av honom. Det är ett sanitetskrav på högsta nivå du borde förstå. Och förstår. Förhåll dig till det, människa, innan det är för sent! Det blir ingen himmel med synd. Då får vi samma elände som här nere på jorden. Så kommer det inte att bli. Vare sig med eller utan dig! Så har Gud bestämt.

Men det finns rening från synd, också för ditt liv. Genom JESUS blod. Ja, så allvarligt ser Gud på saken. Han var tvungen att offra sin son för oss. Men i honom finns det full och omedelbar förlåtelse och befrielse från synd. Lämna din synd vid Golgata. Det var där JESUS dog. Annars går du evigt förlorad, min vän!

- Väl mött i korsningen Gamla Brogatan - Drottninggatan på måndag, med en påminnelse om de eviga tingen. Det faktum att JESUS kom och dog för oss. Han uppstod ur graven och han ämnar ta dig hem till sig, men inte med din synd. Den måste vi lämna kvar här i ett erkännande om vår belägenhet och ta emot den frälsning som ges oss. Han vill möta med dig där.

- Gud välsigna dig!!

 

Läs hela inlägget »


"Tag därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och behålla fältet, sedan ni fullgjort allt. Stå alltså fasta, spänn på er sanningen som bälte kring era höfter och kläd er i rättfärdighetens pansar och sätt som skor på era fötter den beredskap som fridens evangelium ger. Tag dessutom trons sköld. Med den kan ni släcka den ondes alla brinnande pilar. Tag emot frälsningens hjälm och Andens svärd som är Guds ord. Gör detta under ständig åkallan och bön och bed alltid i Anden. Vaka därför och håll ut i bön för alla de heliga." (Efesierbrevet 6)

På onsdag kommer jag att stå i korsningen igen med traktaterna om JESUS. Exakt tidpunkt kan jag inte säga men mitt på dagen. Det är så angeläget upplever jag. Det är ett så stort och viktigt arbete!

Sedan kommer jag att vara i Göteborg den 23 december på eftermiddagen och dela traktater om JESUS. Det är mera bestämt. Är det någon idè dagen innan storhelg att störa människor om eviga ting? Javisst! Det är alltid aktuellt att sprida evangelium. Även om många människor går på högvarv inför stressiga storhelger, så är det värt det. En påminnelse om de eviga tingen kan aldrig vara meningslöst. Den Helige Ande gör något av våra insatser och följer den enskilde inför nådens tron till frälsning. Det är en övertygelse.

Gud vare lov! Efesierbrevet talar om att "behålla fältet " Ja, det står faktiskt "sedan ni fullgjort allt ". Först fullgöra allt - sedan behålla fältet. Vi kastar om de där två meningarna i vår förståelse av ordet och låter det pågående arbetet diktera ordets uppfyllelse. Sedan drar vi. Men så står det inte! Vi ska fullfölja allt och sedan behåller vi fältet. Gud vare lov! Det talar om en stadga, en uthållighet och en oövervinnerlighet. En  k o n t i n u i t e t ! Kraften hämtar vi från Herren.

Jag är som en nyfrälst i sitt möte med Herren, uppdämd av att få börja dela mina nya traktater - som om det var för första gången. Jag ler åt vinter. Jag ler åt kyla. Jag ler åt snö och åt väta. Jag ler under sol. Jag ler åt dåliga och åt bra dagar. Kunskapen och påminnelsen om JESUS ska gå ut ifrån den plats som var ett väckelsecenter på 1970-talen. Det var inte för intet. Det är frukten av mina fäders trofasta arbete i Herrens efterföljd. Jag arbetar med Herren och med evig tid som inte vet av några strukturella gränser. Lovat vare Gud! 

Jag blev så indignerad härom dagen vid Liljeholmens centrum när Svenska kyrkans representanter stod och delade ut stearinljus i fina förpackningar för att påminna om att tända ljus för de döda under denna storhelg. JESUS är ju uppstånden! Det är kyrkans budskap. Så förfelat och fel ute ni är! Ni gör himlen en otjänst. De döda kan vi inte göra någonting åt. Du kan tända ljusen i båda ändarna. Det avhjälper ingenting! Det är på jorden och endast i tiden Människosonen har makt att förlåta synder. Sedan är det kört. Det är juridik på riktigt hög nivå.

- Gå och kom till JESUS med ditt syndiga inre liv. Han tar emot dig med öppen famn. Ljuset är till för att avslöja synden. Inte för att invagga i mystik. Att bli avslöjad är inte mysigt. Men JESUS blod det renar dig från all synd! Det ska vi sätta allt ljus på. Här hjälper inga besvärjelser!

- Guds välsignelse önskar jag dig denna alla helgonsdag.

Youtube: @thommyjakobsson

 

Läs hela inlägget »

Förkunnelse på YouTube

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Robert » Ett inlägg till Daniel Alm:  ”Sorg i våra hjärtan när pingstförsamlingen i Tomelilla precis har kallat just Da..”

  • Kristina andreassen » Fler bönedukar skickas ut:  ”Vill gärna och önskar böneduk.”

  • Thommy » En man sökt av Gud:  ”Tack Anita! Du har så rätt. Vi sjöng en sång när jag var ung: " Där kärlek finns..”

  • Anita » En man sökt av Gud:  ”Thommy, den här mannen vet att du tror på Gud. Du har verkligen ansträngt dig fö..”

  • Thommy » Ytterligare 20.000:  ”Tack för din respons, Claes! Du är alltid välkommen att vara med mig. Jag gläd..”

Arkiv

Etiketter