_DSC9211-2.Mobilen

2021 > 12

Idag har jag mött många människor i korsningen. Evangelium har gått ut och människor har blivit påminda om Jesus. Finns det någon viktigare eller större uppgift, du troende som inte vittnat om honom utifrån ditt eget vittnesbörd på lång tid nu? Skynda dig ut! Tiden är kort. Kom och stå med mig om du inte törs! "De fega, ja de fega ska stå utanför", står det i Uppenbarelseboken. Var inte rädd. Du kan få stå med mig på mitt mandat.

Men det är inte min uppgift att skapa dåligt samvete hos någon. Det sköter samvetet självt. Men kan jag förmera mina egna insatser för Guds rike, så gör jag gärna det. - Kom i tjänst!

I dag kom en äldre kvinna från Finland gåendes. Hon var mycket gammal men fullständigt klar i sinnet. Hon berättade om finnarnas svårigheter under kriget och vilka strapatser det medfört. Jag frågade henne om hon trodde på Jesus. "Det är klart jag gör ", utbrast hon. " Om du visste hur mitt liv varit.", tillade hon. "Mitt liv hade inte kunnat fortsätta om inte han varit med hela tiden. Det vet jag.", sa gumman trosfriskt. 

På den bekännelsen ville evangelisten i mig träda närmare henne. "Men har du tagit emot Jesus i ditt hjärta? " Det är annars ett påstående i frågeform jag har svårt med. Den är inte bra formulerad och på fel sida om frälsningen. Vi som är frälsta vet vad den betyder. Men inte den som inte känner Jesus - för hur går det till att bli frälst?

Jag gensköt hennes svar och berättade själv med andra ord. 

" Du förstår att ta emot Jesus i sitt liv kan jämföras, om än på en högre nivå med den kärlek du känner för dina far och morföräldrar, dina föräldrar och eventuella barn och barnbarn. Din make! De har alla ett eget rum inne i hjärtat hos oss var och en. Vi älskar dem! I mitt liv så har Jesus fått flytta in genom en personlig kärlek och relation. Jesus har nu "det största rummet" i min själ. Han bor nog i vardagsrummet som brukar vara det största rummet, sa jag illustrativt - även om han inte bara är en gäst som snart ska gå hem. Han bor där och när han flyttade in - då jag bjöd in honom - då städade han hela huset och jag fick frid och ro i min själ. Han är en medföljare i livet och han lever därinne - mer än vad kärleken till en människa kan uppväcka genom känslor och genom minnet. Han lever inom mig! Och jag samtalar med honom i bön."

Kvinnan tyckte mycket om beskrivningen. Hon förstod då att det är genom kärlek man tar emot Jesus i sitt liv och inte genom några mantra eller genom korstecken eller att bara ta nattvarden och gå därifrån lika deprimerad som innan man tog brödet och vinet. Nej! Jesus måste först in i hjärtat. Det går via kärleken till honom. "Den som åkallar Herren namn ska vara frälst! ", står det i bibeln. När åkallar man någon? När det är på allvar, så klart!

"Kan du utifrån den beskrivning säga att du är beredd att möta Jesus när han kommer och hämtar oss hem till sig? ", sköt jag udden in i henne. "Du vet; även om ditt hjärtas dörr är upplåst på insidan så öppnar inte Jesus dörren. En stängd dörr är en stäng dörr för honom - hur gästvänlig du än är. Du måste själv öppna åt honom! Så öppnar vi i någon mån också för en mänsklig kärlek. Sedan är vi sålda! " Och Jesus gör det bara han kan, han renar från all synd!

Kvinnan fick med sig en handfast förklaring på hur man blir frälst. Det var det viktigaste samtal jag har haft på länge.

Med tanke på kvinnans ålder så kan det vara ett helt avgörande samtal. Och jag är förvissad om att möta henne i himlen hos Gud en dag. 

Så otroligt allvarligt det att vara en evangelist och människa! Du står emellan himmel och helvete och manar människor. 

Låt er försonas med Gud!


 

Läs hela inlägget »
Guds verk behöver en biograf eller en teatersalong! Be över den saken. Guds verk behöver en biograf eller en teatersalong! Be över den saken.


I morgon och på tisdag kommer jag att stå i korsningen Gamla brogatan/ Drottninggatan med evangelium igen. Jag kommer stå där efter klockan 14.00. 

Vad driver så? Driven av kärlek! Till människorna. Men minst lika mycket till Gud. Det har blivit så värdefullt att vara trofast mot honom.

Vi kan aldrig mäta oss med hans trofasthet men i någon mån kan vi bli utövare av en pålitlighet Gud möjligen kan räkna med.  Det fina och det är min erfarenhet att han går med.

Väl mött därute!


 

Läs hela inlägget »

"Föreståndaren för fängelset tog sig alls icke av något som Josef hade om hand, eftersom HERREN var med denne; och vad han gjorde, det lät HERREN lyckas väl." 1 Mos. 39:23

Ingen av oss vandrar genom livet utan att kunna mäta sin ställning och sina personliga framgångar inom skilda områden. Det är en mänsklig egenhet och inte primärt en kristens hållning. En del låter livet bara löpa på, som det efter hand liksom ter sig. Andra gör livet till en tävlan i karriär och i framgång. Men våra liv är mätbara och kommer att mätas och vägas.

Dagens textavsnitt är hämtad ur Josefs liv. Han en 17 åring som blev såld till en egyptisk karavan för 20 siklar silver. Ett älskat barn. Ett favoritbarn. Det var inte bara hans far som förlorade honom för en lång tid. Han förlorade också väldigt mycket för sin ålder att bära och under förnedrande former. Summan han såldes för stod möjligen i proportion till en ynglings ålder. Också Jesus fick underställa sig att bli värderad och vara värd bara 30 silverpenningar... I världen blir du bedömd och värderad. Validerad. En gudason är inte mer värd än en pojkspoling från ett föraktat herdefolk bland människor. Så kommer också en kristen få uppleva det i tiden - om än i olika form och på en graderad lidandets skala. "I världen liden i betryck.", sa Jesus. Betryck är betryck och har inte förändrats ifråga om upplevelsen av det eller i ordets innebörd. "Har de förföljt mig ska de också förfölja er.", sa Jesus. "Det är tjänaren nog om det går honom som hans Herre." Vi känner till pålysningarna men har ofta svårt att finna tröst i deklarationerna. Vi vill inte tröstas så. Det legitimerar oss visserligen. Men det tröstar dåligt, upplever vi. Vi vill ha lättnader och framgång. Det hör den mänskliga naturen till.

Det heter om Josef att Herren var alltigenom med honom. Ja, Herren har också lovat vara med oss "alla dagar intill tidens slut ". Hur visar det sig i våra liv på en skala där framgången blir så viktig och inte att Herren var med oss oavsett utgången?

Ja, vi läser om Josef och märker att han blev befordrad där i fängelset. Men vi tänker mindre på att han fick göra allt det arbete som hans föreståndare inte ville göra själv och det i ett fängsligt förvar. Och vi noterar också att "allt vad han gjorde lät Herren lyckas väl." Men hade vi själva varit i Josefs kläder så hade vi inte glömt av att vi var i en fängelsemiljö och att vi inte blev bedömda av att ha lyckats "mycket väl " med våra förehavanden. Det blev nämligen inte Josef heller. Och så missar vi tröstens ord under felaktiga observationer och blir inte styrkta.

Vi kan alltså se i Josefs liv att Gud gav honom så mycket framgång att han blev godkänd. Men likväl kan vi inte jämföra oss i den nåden Gud ger oss! Vi som önskar " lyckas mycket väl " upphöjda - men inte i ett fängelse. Där befann sig Josef.

"Herren var med honom." Det är den trösterika rubriken över Josefs liv. Och det är återkommande vart han än befinner sig i hans livsberättelse. Men vi identifierar oss inte i den upplysningen när vi är i trångmål. Josef anför inte det för egen del heller. Bibeln liksom viskar bredvid mun till alla tiders läsare att så var det. Ingen ängel upplyste honom om "att Herren var med honom." Ingen röst från himlen tröstade Josef i hans belägenhet - han som blev en kåkfarare och oskyldigt dömd. Han som blev kastad i en brunn av sina bröder. Och vi tar än mindre notis i skriftens berättelse om att den brunn han hamnade i "var torrlagd". Än mindre att konsekvensen av det var att han säkert slog sig blå i fallet. Gud tillsåg den ena lindringen av att inte drunkna men vi tar ingen notis av de svårigheter som inte avvärjdes i hans liv. "Herren var med honom " har blivit den dimridå som förblindar oss att se att också Josef fick genomlida många saker, trots att Herren var med honom. Precis som i våra liv! Det är tröst i det. 

En människa ska inte vara på botten av en brunn. "Men Herren var med honom! " , står det återkommande. "En torrlagd brunn"...så räddade Gud honom från att drunkna men beskriver inte hur tungt fallet var eller hur ont det gjorde. Har du tagit notis om detta, du människa, som upplever dig missbedömd i en ond tid och far illa? Så har också vi att sovra i de upplevelser vi gör med Herren såväl i det stora som i det lilla. När Herren var med Josef så var det i en brunn och i ett fängelse. Det var i ett palats och det var på en regents tron. Oaktat var, så var Herren med honom!

I dagens text så förstår vi att versen är hämtad från ett av de tillfällen då Josefs person inte är uppdressad i en fotsid klädnad. Han bär om möjligt en zebrarandig fångdräkt med ett järnklot runt fotleden, om vi överför stereotypen till en annan tid. Fångdräkten som på långt avstånd annonserar tillståndet under livets hårda krav och då allt har gått fel för den enskilde. Så var det här för Josef. Ja, "det händer även den bäste" brukar vi säga när vi vill släta över missöden utan att det kostat oss själva något. Kanske också du upplever dig vara i en oönskad situation, med en hög bekännelse om en allmakts Gud. Min vän! Guds skola är inte som andra. Om Gud låter dig slå i brunnsbotten - om än så hårt - så är det för att du inte ska drunkna. Herren som inte lät dig gå i simskola först utan torrlade brunnen likt en övergång på Röda havets botten. Han som skonat dig från faror du inte ens vet om. 

Josefs livshistoria är på så många sätt likt Jesus livs historia att den i många passage kunde vara en förlaga eller ett utkast till en berättar idè. Josefs historia som återkommande deklarerar: "Men Gud var med honom och han lyckades väl." Ohh... jag vill genskjuta dig som inte tycker dig själv ha lyckats väl med att säga; Det är skillnad på att se till enskildheterna och till sammanhangen i Josefs liv. Varför skulle då våra liv te sig annorlunda under Guds överinseende? Om du betraktar Josefs framgångar så är de knappast önskvärda. Priset är för högt för Guds ännu högre avsikter med hans liv. Han befinner sig än i ett fängelse och där handlar det inte om en yrkeskarriär. Där handlar det om krass överlevnad i en hierarkisk tillvaro under godtyckligt ledarskap. Vi läser heller ingenting om att Josef fröjdade sig över sina framgångar i fängelset. Det är Gud som är författaren till referatet och han säger att Herren lät allt Josef gjorde " lyckas väl ". Men inte "mycket väl ", vill jag trösta dig, du som inte tycker du kommer ens i närheten av Josefs upphöjdhet. "Herren var med honom! " Hur mycket? Hur lite? Han var med. Så är han med dig!

Min vän, vi kan gott förstå av kontexten där Herren lät Josef göra bra ifrån sig, men inte "mycket bra ifrån sig", var i ett riktigt uselt sammanhang. Så glömmer vi att den väg vi själva fått gå har varit betydligt mer skonsam än den Josef fick gå. Så har också Herren varit med oss och tömt "vårt falls brunn" på vatten undan en säker död. Men under en betydligt större komfort!

Josef tappade aldrig Gud ur sikte. Det gjorde att han kunde härda ut. Och i det att han härdade ut så blev han den karaktär som Gud kunde ge nåd och sätta honom över de som hade makten över honom - om än genom lidande. Det finns ett kampmoment som också vi drabbas av där Gud låter sig ses för trons öga. En jordbundenhet "i torrlagda brunnar" och ett rikt material i våra liv för tron att finna tröst i hoppet. Vi som likt Josef hade önskat att vi lyckades "mycket väl " och inte bara "lyckades väl ". Det är Guds goda handlag med oss. 

Hade inte Gud behållit den kommande statsmannen i ödmjuk ställning hela vägen, hade han varit obrukbar för Gud då hans ungdoms drömmar bokstavligen slog in och som var Guds tanke med honom. Hela hans liv blev den fostran som gav drömmen dess förutsättningar.

 I ett rent kärl avskilt för ett hedersamt och ärofullt bruk.

 

Läs hela inlägget »

” Some of you are perplexed with a multitude of anxieties about your life. You do not know what to do. You have tried various ways and methods to escape your present difficulty. But you have been disappointed and are distracted. The currents meet and twist as if you were in a whirlpool. 

My perplexed friend, remember the children of Israel at the Red Sea. The sea before them, rocks were on either side, and the cruel Egyptians roared in the rear. Imitate Israel`s actions. “ Do not be afraid. Stand still, and see the salvation of the Lord, which He will accomplish for you today” (Exodus 14:13)

You reply: “ I cannot be quiet. I am agitated, perturbed, perplexed, tossed and distracted. What shall I do?... Remember, you way is ordered by a higher power than your will and choice. The eternal God has fixed your every steps…He who loved us from before the foundations of the world has immutably determined every step of our pilgrimage. It is a blessed thing, after you have been mudding and meddling with your anxieties, to throw your burdens om the Lord and leave them there.”    

Charles Haddon Spurgeon -

 

Läs hela inlägget »

När kalenderåret går mot sitt slut är det dags att summera. Årsredovisningar och i krönikor som pekar på synliga och mätbara resultat. Det är inte möjligt här. Först i evigheten ska ängeln öppna böckerna och berätta vad insatsen betytt. Min ungdoms pastor lärde mig att vara målinriktad och inte resultatstyrd. Så springer också löparna under ett maratonlopp. Ta dig till målet! Fastna inte i omgivningarna.

Den 11 november 2019 annonserade jag här på min blogg om att jag skulle börja evangelisera i Citykärnan. Jag kände en kallelse. Att det blev just på Gamla brogatan var för att jag blev frälst som grabb på den gatan. Jag har starka minnen därifrån om hur man kan vara självutgivande för andra människor åt Gud. Det var och är som om Gud väckt mig ur en permafrost och jag kom livs levande ur min dvala. Jag lever! För Gud.

Nu är min gamla församling där jag blev frälst stängd. Det är annan verksamhet där nu. Men fastigheten finns kvar. Och det är för mig likt att jag är med i en film då jag går in på den gatan. När jag lämnar Vasagatan och ser fastigheten så är det som om tiden stått stilla. Det är som om grabben i en föråldrad kropp inträder i dåtid och kan möta alla de som var ett med huset, men som nu tyvärr är hemma hos Gud. Jag må vara den siste "Mohikanen". Men känner mig inte som den siste. Mellan den förste och den siste står nämligen Jesus! Han är med mig i mitt ensamarbete. Men när jag ser huset gråter jag. Ur ben och märg! Det har jag inte gjort under tidigare år. Det är kallelsen som beter sig så.

Jag tänker på Hesekiel. Han som vandrade omkring bland benpiporna. I dalen. Gud frågade honom: "Kan dessa ben få liv igen? " Herre, du vet det. "Profetera!" Jag profeterade, skriver Hesekiel. Och ett rassel hördes. Men det fanns ingen ande i dem. "Profetera! ", sa Gud. Han profeterade. Och ett gny uppstod. Ett "rassel och ett gny". Det kallas för väckelse! Ett uppvaknande.

När jag tänker på eller slår min handflata i byggnaden där jag blev frälst då tåras jag. Det är visionen jag bär på som äger djupa rötter. "Jag är drabbad av Gud själv." Och jag låter mig inte stoppas. Rötter syns inte men är livsförmedlande. Rötter behöver en källa eller vatten. Har du torkat ut - ja då behöver du förnyelse. Plantan i dig dör om den inte får näring från Jesus. Står du inte i livsförbindelse med honom? Skynda dig till honom! En övervattnad planta blir också sur. Då skapas det salter i jorden som tar död på plantan. Så blir det när man hör ordet men inte gör efter det. Då får man torka ur och börja längta efter andliga realiteter igen.

I slutet på 2019 hade jag ett plakat på min vardera fram och baksida, som täckte hela mig. Där stod det med röd text " JESUS älskar dig! Sök honom till räddning." Men jag fann ut att människor gick längst husfasaderna för att undvika att få mina flyers då jag bar på den. De hade redan läst på plakatet om vad det handlade om. Det jag inte visste då det var att pandemin hade börjat borta i Kina. Många människor fick på så vis en visuell påminnelse om Jesus och vi vet inte hur många som sökte honom i bön innan man hamnade på IVA, i ond bråd död. En kvinna kom fram till mig och sa: "Räddad från vaddå? " Ja, själv upplevde jag att jag hade gått i förutberedda gärningar. Texten var mer än förutseende.

Jag skulle kunna namnge många kända människor jag fått ge traktater till som man annars aldrig kan nå med evangelium. Under pandemins första skede under sommaren 2020 då delade jag ut tusentals handaffischer på bilar. Det var ett bra sätt att nå människor via en "farbar plåtburk" utan att komma i direkt kontakt med människor, för virusrisken skull. "Guds ord bär inte bojor." Jag har på ett ungefär delat ut 25.000 handaffischer hittills men nått långt många fler. Lika många fyller mitt hem och är klara att delas ut.

När pandemin gick ner i lågkonjunktur i somras då ställde jag mig i min korsning Gamla brogatan/Drottninggatan igen. Min kyrkas dörr är stängd men jag har funnit en öppen dörr där ute i korsningen, som ingen kan stänga. Gud har öppnat den och jag kommer stå där tills vi får en biograf. Då är jordmånen bearbetad och människor kommer att vara sökare på ett helt annat sätt än idag. Då är det skördetid! Nu är det tid att så och bearbeta jorden. Det tålmodigaste arbete som finns. Vill du vara med?

Någon vecka innan den 21 augusti 2021 kom en kvinna bakifrån på min vänstra sida. Hon frågade om jag döpte till Kristus. Hon ville bli döpt. Karl-George Rognstad som jag kände till sedan barnsben - som också var med när jag döptes 1973 skulle komma till Stockholm veckan senare. Han bor i Oslo. "Javisst, det ordnar vi" , sa jag till Mimmi. En pastor från Oslo kommer nästa vecka. Jag ska lyssna med honom." Vi växlade telefonnummer och så skildes vi. Den helige Ande sa till mig: "Det är ju du som ska döpa henne. Jag har sänt henne till dig! " Jag ringde upp Mimmi och sa att jag döper dig i Sickla strand. Vi såg ut en bra plats och vi genomförde en träff innan dess för att verkligen också lära känna varandra i tron och i tillit. Hennes syster och min fru Anne var med. Och Herren!

Så kom Karl-George Rognstad på mitt första dop. Han som var med 40 år tidigare då jag själv döptes. Hur kunde det gå till egentligen? Detta sammanträffande mitt i en pandemi?! Och efter så lång tid? Gud hade sammanfört oss likt ett tecken där mänsklig sanktion saknades och heller inte behövdes. Av honom som sänder sina änglar likt eldslågor.

Så har arbetet förflutit. Mycket märkliga möten och samtal som jag inte kan berätta om. Möten, en på miljarden, som visar att Herren sänder människor till korsningen utan att de vet om det. Behövande. Och de får hjälp!

Bed för denna lilla verksamhet. Att göra detta i egen kraft går i tio minuter sedan är du trött av kyla och resultatlöshet. Men för den som är innesluten i en vision är det omöjligt att sluta! Jag kommer att stå där 7-8 timmar varje gång till sommaren. Från det att människor dyker upp på gatan vid 09.30 tiden tills de försvinner hem vid 19.00 tiden. Nu på vintern blir det bara dryga timman i kylan. Men det är viktigt att stå där. Gud behöver en plats dit han kan leda människor! Så ser jag det. 

Mina vänner frågar varför jag trånar efter just en biograf och inte en kyrka. Lokalen är inte viktig i sig. Biografen är bra för att den är färdigställd till sin utformning. Men många kyrkor behöver man reformera. Det är ett arbete i sig som inte jag är kallad till. Jesus står utanför många kyrkor... Javisst! Lämnar över den så kan vi börja om från början med Jesus i centrum. Kyrkor som leasar ut sin lokal till verksamheter som för människor till helvetet. Där kan inte jag var med.

Men när jag kommer in på Gamla brogatan då tåras jag. Och då jag sjunger om min frälsning då sänks vart vingepar, ty änglarna har aldrig känt.

Vad jag i Kristus har.

 

Läs hela inlägget »


Även idag har evangelium gått ut på Gamla brogatan. Så många ungdomar som tagit emot traktater. Var i samhället annars får de kunskap om Jesus och var får de veta att han är en tillflykt i livet och inför evigheten?

En kvinna kom och samtalade. Hon var troende men hon var inte döpt. " Följ Jesus som ordet lär ",  sa jag." Johannes döpte och Jesus själv blev döpt. Begrav det gamla livet. Säg farväl till det om du menar så."

Kvinnan var öppen för att döpa sig men var mycket kritisk till kyrkan. Jag avstår här att citera hennes orsaker. Men kyrkan får aldrig stå i vägen för Jesus! Det är där man ska finna honom och de som är satta att förvalta evangelium måste leva värdigt sin kallelse. Den som inte församlar - den förskingrar!

Nu går vi in i julveckan och människor går mer och mer in i helgfirandet. Så jag kommer inte att stå i korsningen Gamla brogatan/Drottninggatan de närmaste dagarna.

Men jag kommer säkert höra av mig mer innan dess. Vill ändå redan nu önska er alla!

- God Jul & Gott Nytt År!

 

Läs hela inlägget »

Steg in i bastun. En äldre herre satt där ensam och höjde sin stämma på bred Göteborgska när jag kom in. "Du kan ösa på så mycket vatten du vill. Jag har nyss gjort det. Om de inte blir "änna" för varmt för dig.

Mannen hade varit en kåkfarare. Han började berätta om sitt liv. En svår historia med tvångsplaceringar i sin ungdom och tidig brottslig bana och en pappa som inte orkade med separationen. Han tog sitt liv. Mannen i bastun ett mellanbarn, så illa klämd av livet.

"Men Gud har varit med mig ", sa han och svor. Fader, sonen och den helige Ande har varit med mig. Annars hade la de inte gått." Du förstår; "Jag har känt Jesu närhet hela tiden. Nu är jag fri från kronofogden, har körkort och en ny bil. Det finns en dörr in till hjärtat men bara med handtag på insidan.", sa mannen. Så det är bara jag som kan släppa in honom i hjärtat. Jag ber på morgonen och på kvällen", bedyrade han.

Jag blev så glad åt hans bekännelse och jag ville så gärna uppmuntra och stödja honom ytterligare där vid vårt möte. Sammanträffanden sker inte alltid utan mening, numera. Men hur skulle jag kunna göra det utan att fastna i språkbruket eller annat som hör till fromhetslivet? Det hjälper inte honom vidare, här och nu.

Jag tog en vända ut ur bastun. Likt en konstpaus. Gick in i bastun igen och sa till mannen: "Vilken fin bild du gav mig om handtaget på insidan av hjärtatJag brukar också likna hjärtat vid en bostad. Jag vill så gärna att Jesus får ha det största rummet därinne, i mitt liv. Han får bo i vardagsrummet.", tillade jag. Det är gott att få ha Jesus inneboende i livet."  Jag ville så gärna att han skulle känna styrka i den tro han redan hade och bygga vidare på den. Endast så kan vi bevaras i tron!

Åhh...det är så stort att undanröja hindren för människor så de får syn på Jesus klart och tydligt. Jag är så glad att vi träffades och att jag kunde stödja honom med ord som kunde befrukta hans tro. När Jesus flyttar in i en människa renar han hela hjärtat. Då avtar också svordomarna.

Herren ska vara med honom allt mer.

 

Läs hela inlägget »

Jag får veta att den donation som adresserades mig var ett bedrägeriförsök. Flera har drabbats. 

Men jag är orubblig i min tro! Ja, jag blir nog mer besviken på nitlotter vid ett möjligt Trisskrap än denna kännedom om förlusten av de miljoner som utlovades igår. Jag är oberörd. Sådan är tron. Den vilar i Gud och låter sig inte påverkas.

Abraham ägde en sådan tro. Han som först var barnlös ända in i ålderdomen och hade anledning att både tappa hoppet och bli besviken på Gud som sagt att han skulle få en avkomma. När han väl fick två söner - till och med - en på eget initiativ och en genom löftet så är han till och med beredd att offra sin son i lydnad till Gud då han ställdes på prov. Det talar om en Gudstillit utöver det vanliga. Tala om en ömsesidig kärlek! Gud och människa emellan. Men en ensidig kärlek är ett lidande. För Gud.

Kan en människa utmana Gud? Jag tror det. Men var gränsen går för vad Gud kan inge en människa och vad människan själv längtar efter, det kan vi aldrig utröna. 

Äran till Gud att jag blev lurad för ett slag. Då ligger det bästa framför! Till veckan ska jag ut igen och gräva i trons åker. Jag gräver med en liten tesked. Och jag planterar med de minsta av publikationer. Det är senapskornets tro. Det kommer en mäktig skörd. Detta är ett väldigt äventyr med små rörelser.

Guds svaghet är starkare än djävulens styrka. Ja, när Jesus dog under svår svaghet besegrade han ondskans andemakter i himlarymderna och banade en väg genom döden hem till Gud. Den vägen får vi följa. 

Idag fick jag också möta många ungdomar i de lägre tonåren på stan. De fick traktater om Jesus. Det är ju helt ovärderligt. Varför har jag inte gjort det förut? Gud förlåt mig!

Ja, "Frukta inte du lilla hjord, ty det har behagat Fadern att giva er riket."  Står det inte så? Det riket har inte gått under.

Det är ett evigt rike och det skall synliggöras också i vår generation.


 

Läs hela inlägget »

En man kom fram till mig på stan idag. Han frågade vad mina traktater handlade om. "Jag vill göra Jesus känd i vår samtid. Han är inte presenterad för människor i vårt samhälle idag", svarade jag. Jag står här bildligt talat och vänder på jordmånen med en tesked, sa jag. Samtidigt sår jag ett frö med varje given flyers

Mannen som var något äldre uppgav för mig att han var präst i Svenska kyrkan. "Ja, då förstår du sammanhanget", svarade jag. Det poetiska bildspråket passade ju faktiskt in i hans begreppsvärld.

"Hjälper insatsen?", frågade han mig. "O Ja! " Men jag har lärt mig att inte vara så mycket resultatstyrd, som att vara målinriktad.", svarade jag honom.

Prästen citerade den gyllene regeln: "Allt vad du vill att andra ska göra för dig, gör det för dem." Och att kristen tro handlade om ett "förhållningssätt" till livet. "Det räcker inte!", motsatte sig skriftordet i mig. "Man måste bli född på nytt! "Ja, det vet du bättre än mig som läst teologi.", fyllde jag i. Mannen gick sin väg. Vi skildes som vänner men med olika förståelse om Guds rikes utövning.

Vårt möte sett ur backspegeln blev likt Nikodemus och Jesu ord i våra skilda roller. Prästen menade att den kristna tanken är ett förhållningssätt till livet. Förhållningssätt... Det räcker inte! Det kyrkliga utövande som tror att man kan komma till Gud och vinna evigt liv genom gott uppförande, nattvard och kristen etik... Det är ett pseudoengagemang som inte har någon realism i Guds rike. Inte ens när det sker i en kyrkobyggnad. Folkterapi med hjälp av teologi, möjligen. Nu är jag hård igen. Det var Jesus också emellanåt.

Människa, hur ska du kunna leda andra till liv i Gud utan att själv vara född på nytt!? Livet i Gud är inte ett förhållningssätt till livet inte heller är teologi ett ämne för yrkesutövning. "Förhållningssätten" är ju bara en frukt av livet i Gud. Är trädet dött kan det inte bli någon frukt. Så basalt och elementärt.

Mannen gick sin väg, som sagt. Men vi skildes som vänner. Det gör jag så långt det på mig beror. Han tyckte det var bra att stå där och försöka förbättra mänskligheten. Det greppet på människan är dömt att misslyckas. Evangelium är Guds kraft till frälsning!

Min vän, om du inte blir född på nytt kan du inte komma in i Guds rike!

I går fick jag ett meddelande från en sjuk och döende kvinna som uppgav sig vilja donera en förmögenhet på 905.700 euro. (!) Gud hade talat till henne om det. Hon trodde att jag var rätt person att få ärva förmögenheten. Hon ville förankra det med mig och med sin bouppteckningsman. Det skulle bli närmare 10 miljoner kronor. Biografen!!, tänkte jag. Och blev mentalt berusad! "Biografen"..."Gode Gud", det var det jag visste hela tiden! Vi kan skaffa biografen. Det kom att ske.

Jag konsulterade min bäste vän och vi kom fram till att om det skulle vara så som det framgick, så skulle ett ytterligare steg behöva tas från kvinnan eller boupptecknaren. Det är just nu ett väldigt tveksamt besked jag fått. Mycket tveksamt. Är det från Gud då kommer kvinnan verkställa det. Är det en bedragare då lägger sig frågan. Men en sak är säker; Jag väntar med orubblig tro till Gud att en biografsalong kommer att öppnas enligt visionen. Däri ligger inget bedrägeri, kan jag säga. Gud är mitt vittne!

Nästa vecka kommer jag garanterat att stå i korsningen Gamlabrogatan/Drottninggatan måndag, tisdag mellan kl. 14.00-15.30. Sedan kommer julen obönhörligt. Julen som skapar alltför mycket ensamhet hos många människor. 

Sluta inte be för visionen om en biografsalong i Stockholms City för evangelisation. "Väntan tär på hjärtat ", säger kung Salomo i bibeln. Det hjälps inte! "Tron är en fast övertygelse om ting man inte ser men hoppas på." Biografen ska heller inte hyras under rivningskontrakt. Den ska ägas! "Silvret och guldet är Herrens ", säger skriften. Och för det kan man köpa en salong. Där ska vi ha en cafeteria i entrèn! Sela.

- Evangelium går vidare! Och Guds ord bär inte bojor.

 

Läs hela inlägget »

 
Vem vi än är och hur vi än är beskaffade så har Gud en tanke med oss människor. Var och en. Det finns inte en enda människa som kommit till bara på måfå. Varken ett planerat eller oplanerat barn. Din och min konstitution låg utom våra föräldrars möjligheter att kunna påverka. Därför att vi alla är planerade skapelser av Gud. Gud har gett oss livet individuellt och han har en plan för var och en av oss.

Jag ringde till evangelisten Frank Mangs ett par år innan han gick ur tiden i början på 90- talen. (Ja, han som finns på bilden här ovan.) Han var då över 90 år gammal. En kvinna svarade i telefonen när jag ringde. Hon var uppenbarligen inte förbjuden att räcka över telefonluren till gudsmannen. Mangs svaga röst lyssnade till varenda stavelse jag formulerade. Jag kunde riktigt höra hur han lyssnade. Mannen som mycket mer än väl kunde ha hemfallit åt pensionsåldern och det med all rätta, tog samtalet på allvar. Vid slutet av vårt samtal så frågade han mig om han fick ta med mig i bön till Gud över telefonen. Så skedde. Han bad med en moders innerliga förtröstan till Gud. Då lyssnade jag.

Jag hittade häromsisten en inspelning på nätet som jag ärligt talat inte tror Frank Mangs skulle vilja att den vidare publiceras. Inte om det gick att fråga honom idag. När vi är hemma hos Gud fullkomnas vi - ja, också utifrån vårt eget betraktelse sätt över oss själva. Det Mangs säger är privat och hör jorden till, man nästan studsar till i mötet med det personliga. Men jag tror det kan vara till nytta för någon. Mangs som var stort använd av Gud! Mångas längtan.

Människor är egentligen som hus. De flesta har också något av sin själs fönster i söderläge. Men inte alla. Och de som kan välja, väljer oftast lägenheter som har sin balkong mot söder. Extroverta, till ytan glada och utåtriktade personligheter. Öster eller västerläge går också bra med ljusinsläpp om morgon eller kväll. Man vill i regel ha in sol i bostaden. Så betingar också bostadsrätter med ett sydligt läge ett högre pris än en i norrläge. Utåtriktade människor som värderas högre. Norrläget det är där man måste dränera kåken först. Det är en byggnads svåra och utsatta sida likt en tillvarons förbannelse. Där "trivs" konstnärer för att måla av sina alster i mjuka, jämna toner. Med fönster i norrläge måste man öka den artificiella värmen i ensamheten och till ljudet av "balkongfolkets fest och glam" i sydläget. I norrläget immar rutorna så lätt igen för den introverte och ett miljöombyte är ibland livsnödvändigt.

Det finns människor som har sin själs fönster vänt mot norr. De får bara in det ljus som är underställt det faktum att solen går upp men skymd i söderläge bakom ens egen tillvaro. Hela huset skymmer om möjligt solen och de får aldrig ljuset rätt in i själens fönster. Förstå min bild. Frank Mangs hade möjligen en sådan personlighet. Han var sammansatt. Vad betyder det att vara sammansatt? Ja, om vi tänker oss ett avancerat verktyg som man inte bara slår med eller vrider ett kvarts varv över en skruv för att nyttja förmågan, så finns det dyrbara verktyg som kan utföra övermänskliga uppgifter - likt ett finkalibrerat verktyg. De består ofta av väldigt många små komponenter, ihopsatta till en enhet och är inte helgjutna i den bemärkelsen. Men sammantaget blir de ett utomordentligt verktyg för Gud. Sådan var Frank Mangs.

Jag vill sända dig, du kristne vän, en hälsning. Du som aldrig kunnat förlikas med din själs beskaffenhet, du som likt Paulus fått beskedet: "min nåd är dig nog, kraften fullkomnas i svaghet ", åhh...du har att veta en sak; Den Gud har kallat skickliggör han. Och han gör också kärl till hedersamt bruk ! Gud danar redskap som han behöver. Men han vill göra som i Frank Mangs liv; han sätter in ett takfönster över ditt liv, in i din själ, som gör Gudskontakten större än de på själens solsida får erfara. De som verkar leva i gassande sol och jagar solkatter av rent nöje och inte av nöd krävd. - Se uppåt, min vän! Det finns ett takfönster som också stod vidöppet för Mangs. När han intog talarstolen då förvandlades han och det enkla budskapet grep folket mangrant. Det finns ett takfönster över din tjänst. Ingen upplever zenit som du, i Herrens tjänst!

Har du läst om Hesekiel? Han som vi betraktar som en profeternas gigant. Han låg orörlig månadsvis. Ett helt år! Ja, visserligen på Guds befallning. Men allt syntes inte utåt i ett jordiskt perspektiv. Men inåt! Profeten med norrutsikten som Gud skickade på andlig resa, än hit, än dit! Åhh, vad han åtrådde templet därhemma i Jerusalem!

Jag har lyssnat på denna inspelning då Frank Mangs var över 80 år. Han som hade sin själs fönster vänt mot norr. Så hade Gud danat honom. Han fick bära på en konstitution som få av oss skulle tycka vara attraktiv för egen del. Men Gud gjorde honom sådan. Tänk så många han vann för Gud. Tänk så många som lyssnade på honom under hans långa levnad. Så många som blev berörda av hans enkla förkunnelse. När Guds sol lyste in genom hans själs takfönster då blev han till ett oratorium på egen hand, han som 90 år gammal tog sig tid att be för en främling. Han som mejslade ut bönen som om det var Gud själv som gav orden. Vilket föredöme i att bära sitt kors!

Jag vet många Herrens tjänare som fått sin själs fönster i norrläge. De kämpar mer än andra. Men när Gud låter solen bryta igenom takfönstret då upplever samtiden Gud genom dem. De upplever att de får bära ett särskilt kors och de vill gärna bli av med det. Men det har sitt syfte! Solljuset från ovan är hemligheten till det. Så hade också Noa det i sin ark med ett eget fönster i taket.

Du som så gärna vill återspegla Kristi återglans, jag är övertygad om det, du har ingen aning om hur mycket ditt offer på ett personligt plan åstadkommit storverk för Gud! Vad står det om Jesus? Vår frälsare och föredöme: "Han som var till i Gudsskepnad men inte räknade jämlikheten med Gud som ett byte ."  Han lät sig för en tid vara underställd omständigheter och mänskliga brister. Vårt största föredöme!

Lyssna till Frank Mangs i detta tal. Det är en ovanlig människas bekännelser inför åldrandet. Det är avklätt och det visar på ett stort pris han fick betala. Han som vann tusentals för Gud. Gud välsigna dig! Misströsta inte! "Det som blir sått i ringhet uppstår i kraft." Gud vet vad han gör med våra liv och han vet att traktera oss som sina instrument. 

- Ja, han vet att traktera oss som sina instrument.  

 

Läs hela inlägget »

En ung man frågade mig på stan: - "Är du Jesus? " Jag hade samtalat med honom en stund. - "Nej, jag är inte Jesus ", svarade jag lika seriöst och allvarsam som han hade ställt frågan. Det fanns inget raljerande hos honom. Något i den unge mannen berörde honom och han kunde inte finna ut vad det var. En tredje person befann sig där!

Min vän, jag har så mycket teologisk litteratur att falla tillbaka på att evangelisten i mig borde vara ett fullfjädrat proffs i sammanhanget. Jag vet så mycket som jag läst mig till. Men jag har väldigt lite användning av det.

När man går Guds ärenden då får man lämna alla dogmer och teser hemma. Det har jag lärt mig. Ska du nå människor måste du gå " i dina egna skor " - tom och utlämnad. Men i den helige Andes kraft. Allt annat kommer att stå i vägen för Jesu rörelsefrihet bland människorna. Det mannen sa, grep mig.  Jesu närvaro var tydligen påtaglig. 

På helgerna kan jag inte stå i korsningen. Då är jag upptagen. Men Jesu röst inom mig kallar mig ständigt att gå dit ut. I mitt liv har han valt att jag ska gå just dit med honom. Det har på mig en enorm dragningskraft! Och jag säger hela tiden ja till det.

Jag kommer att ta Jesus med mig på måndag, onsdag, torsdag och fredag i veckan som kommer. Regnar det så blir det inget. Det går inte. Traktaterna som är länken mellan människorna och Jesus med min medverkan blir då blöta. Bara så.

Har du hört Jesus manings röst i ditt inre? Följ den! Är du tveksam om det är dina egna impulser eller annat? Var inte orolig. Tystnar rösten kan det vara annat. Men om det är Jesu kallelse så ökar den, snarare. Han kommer igen! Du kommer känna en övertygelse och du kommer att förvandlas på vägen. 

Min ständiga bön med ett rop till den Helige Ande är att han ska öka flödet av Gudsnärvaro - ty när vi så väl kommit ut i Herrens tjänst kan vi gott öka samarbetet och vara till större nytta. Det säger den Helige Ande sitt ja till och han har förfoganderätten. Jag vill inte stå i vägen för den maningen. Det vill jag inte.

Det kan jag inte!

 "Om du älskar mig, verkligen älskar mig: gå, gå, gå... Om du älskar mig, verkligen älskar mig: GÅ, GÅ, GÅ! ... 

Se jag är med eder alla dagar intill tidens slut...

 - Så gå!.. gå:å gå:å




 

Läs hela inlägget »

"Om en kvinna har tio silvermynt och tappar bort ett av dem, tänder hon då inte ett ljus och sopar huset och letar noga, tills hon hittar det? Och när hon har hittat det, samlar hon sina väninnor och grannkvinnor och säger: Gläd er med mig! Jag har hittat silvermyntet som jag tappade. Jag säger er: På samma sätt blir det glädje bland Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig.” Lukas 15:8-10

I vår tid talas det mycket om allas lika värde. Det har kommit att bli den formel som legitimerar vitt skilda livsyttringar. Har vårt värde med vår livsföring att göra? Det är mer sällan man hör talas om ett bibehållet värde eller motsvarande en bevarad identitet. En bevarad karaktär som något värdefullt. Det är istället idag något av en trend att försöka hitta sitt verkliga jag. Det handlar om människans gudslängtan, djupast sett. En irrfärd i ett tröstlöst sökande tills människan finner vila i Gud.

I dagens text liknas människan vid ett mynt. Vilket uppbär ett värde. Ett mynt var borttappat. Vi förstår av texten att dilemmat av att vara borttappad är synonymt med att vara skild från Gud genom synden. Ja, vår natur är genomsyrad av synden. Skild från Gud i evigheten är människan ett förlorat värde och det för alltid. Värd men förlorad! Och på grund av den olösta synden i en människas liv. Valet är ditt och jag vädjar till dig. Lämna ditt liv till Jesus.

Vi vet att på biblisk tid så skedde mycket ”in natura”. Men det fanns områden i livet där byteshandeln inte var möjlig. Där behövdes myntet som en värdeladdad resurs. Myntet som kunde vara livsavgörande på ett helt annat sätt än för oss idag med devalverade värden, uppätna av inflationer och kapad elektronisk valuta.

Kvinnan i berättelsen hade tappat ett mynt. Myntet som likt en människa kan vara både ”smutsigt" och ”missfärgat”. Förstå min bild. Det kan också ha fått märken och repor av livets hårda gång. Men värdet består! Så länge myntets prägling går att skönja så uppbär det dess givna värde. Förlorar myntet sin präglingen är det prisgiven till silvrets dagsaktuella kurs. Ohh, du förödande prisgivning! 

Guds ord säger att människans värde är oersättligt. Det är ett faktum vi får känna av när en kär vän gått ur tiden. Den människan går inte att ersätta hur mycket vi än letar efter en ersättare - och om än så god. Det går inte att ersätta en annan människas egenheter och egenskaper. Där har du varje människas unika identitet. Hennes person och personlighet. Hennes själ och ande för Gud så oersättlig. Nu säger bibeln: ”vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ? Vad kan en människa ge till lösen för sin själ? 

Här i liknelsen är det alltså inte en kvinna som står i ägandeförhållande till ett borttappat mynt i egentlig mening. Inte heller en Gud som ytterst sett förlorat en människosjäl, utan människan som förlorat sig själv! Det är det som är att gå förlorad i evigheten. Men också skild från Gud, givetvis. Den största av alla förluster! Du kan förlora dig själv men ändå leva i denna fruktansvärda framtida miljö. Bibeln kallar den platsen för Gehenna eller Helvetet. Språkligt har den sin förebild i det gamla Israel, i Hinnoms dal, där judarna hade sin soptipp. Där brann det dag och natt. Av sopor. En metafor som på intet vis förtar den ohyggliga verkligheten. Syndens soptipp i medtagna människosjälar. "Där skall vara gråt och tandagnisslan ", säger bibeln. Dagens predikanter som avråder ifrån att skapa ångest i dessa framställningar och frågor. Ohh...det är ingenting emot den verkliga ångest det innebär att gå förlorad för evigt! Gör upp med din synd hos Jesus. Den har väl plågat dig nog fram tills nu? Han står med öppen famn och vill befria dig!

Det är en märklig notering att änglar gläds likt kvinnor som kommer tillsammans i grannskapet då en människa blivit frälst och omvänt sig. De som befinner sig i den eviga världen och som vet vad dess utgång kan leda till. De som har facit i hand och vet om den plats av eld och svavel ”där masken inte dör och där elden inte utsläckes ”. Platsen dit deras forna änglakolleger tillsammans med djävulen ska tillbringa evigheten i deras uppror mot Gud. Den plats som Jesus kom att rädda dig ifrån. Men Jesus kör inte över en människas vilja men vädjer till hennes behov och vilja att försona sig med Gud.

Det var därför Jesus kom och lät sig dö för vår skuld. En förnedringsprocess utan motstycke i tiden som understryker allvaret men också visar på en oerhörd gudomlig kärlek till dig och mig!

Människovärdet överträffar allt i världen. Ja, vi är alla lika mycket värda. Men inte allt vi gör är lika mycket värt. Det säger oss brottsbalken om inte annat.

Vad säger Guds ord? 

” Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? ”


 

Läs hela inlägget »


Idag stod jag sedvanligt två timmar och evangeliserade i korsningen Gamlabrogatan/ Drottninggatan. Flera seriösa möten och många som blev påminda om evigheten. Detta är min mission!

Jag träffade också en betydelsefull offentlig person som jag fick växla några ord med. Han sa: "Dela traktater det gjorde man mycket när man var nyfrälst! " Meningen slog emot mig. Jag som inte är nyfrälst.

Ja, vad gör vi i mellantiden av livet? Utför vi något som har evigt värde? Meningen drabbade mig och lyckogjorde mig. Kan man få ett bättre vittnesbörd? Var verksam medans tid är! Mycket av det vi gör är glömt i evigheten och kan vara av ringa värde. Samla skatter i himlen!

Idag kom också UPS och lämnade av min senaste beställning traktater innanför min dörr. Fri frakt när man beställer från Vistaprint. 20.000 flyers! Det räcker till en bråkdel av alla Stockholmare och står sig över sommaren.

Det slog mig för ett slag där vid fotograferingen; Hur började traktatmissionen, egentligen? Det vet jag inte. Jag minns bara Reinhard Bonnkes tilltal genom TV rutan då han bekräftade det jag redan påbörjat. " - Vill du springa ett Marathonlopp, för Jesus? Alla springer inte Marathonlopp." Ordet grep tag i mig under tårar och jag förstod precis vad han menade. - Gud ska ha äran!

Ja, detta är ett Marathonlopp för Jesus! 

 

Läs hela inlägget »

Ännu en dag i evangelitjänst! Åhh...det är så dyrbart att få möta så många olika människor även om kanske de flesta bara går förbi. Dessa rapporter som börja likna en evangelists dagbok nu. Ja, den kan när som helst gå över i en Apostlagärningarna när Herren verkade mäktigt i urkristen tid. Tro Gud om allt!

En kvinna från Linköping fick jag inspirera att i sin stad göra samma sak, det vill säga att skaffa traktater och gå ut i sin stads centrum. Jag har lovat att hjälpa henne om hon hör av sig. Det är inte min blogg som marknadsförs utan namnet Jesus! Det skapar rörelse i staden.

Erik, vill jag nämna om, som trodde på Jesus och har försökt bli frälst, som han sa. Jag stärkte hans tro och jag vill uttrycka mitt hopp till att han ska bli frälst. Jag fick berätta för honom hur han kan "komma igenom" i sin frälsning och få uppleva frälsningsvisshet. Undret gör Jesus! 

Ja, det var - 12 grader därute. Ingen kyla ingen värme rår på kallelsen. 250 flyers blev utdelade och imorgon går jag ut igen. Vid 15.30 tiden är jag där.

Gud är trofast och vi får ge Herren vår pålitlighet i uppdraget! Det är minst lika viktigt. Känner mig priviligierad som får äga Jesus i mitt liv och vara bevarad. Idag har en böneduk sänts ut till en följare. I Jesu namn!

Nu och framöver ska många få väckas över vem Jesus är! Ta emot honom du också.

 

Läs hela inlägget »

I dag blev det en och en halv timma med evangelium i city, i kylan. Många äldre och väldigt många ungdomar fick jag ge en traktat. När "Hesa Fredrik" drog igång kl.15.00 likt "en överängels röst och en Guds basun " då stod termometern på - 11 grader. I min ungdom stod vi på marknader i - 25 grader, dagar i sträck. Det var en bra träning. Ja, jag fick nå 250 människor med påminnelsen om Jesus denna dag. 

Vi vet inte vart pandemin tar vägen. En brittisk forskare hävdar att vi bara är i början av den eftersom den rika världen inte hjälper den fattiga delen av världen. På så vis "utrotas" inte covid-19 utan går bara runt vår jord i ständiga mutationer. Att då få påminna människor om evigheten och om att Jesus är Herre över liv och död är viktigt. Ja, döden är kanske den "meste" evangelisten då många ropar till Jesus inför livets slut.

Det är med en enorm glädje jag avslutar varje pass där i korsningen. Himlen sanktionerar det som sker. 

Sök Jesus du som fått en påminnelse om honom idag. Han hör bön och han har makt att frälsa din själ.

I morgon kommer jag att stå där igen ett par timmar. Likaså på onsdag och fredag. Jag är där vid 14.00 - tiden.

- Jesus är med dig alla dagar intill tidens slut!

 

Läs hela inlägget »


Det finns en helt enastående hjälp för den som går ut med evangelium till människor. Jag vill gärna dela med mig för att visa dig, så du får mod att efterfölja. Jag får erfara det gång på gång. Och det handlar om den helige Andens hjälp till tjänst.

Jag vill ge dig några exempel på det från min evangelisation.

Tre fjortonåringar kom förbi mig och fick var sin traktat. Tar en emot en traktat, tar alla. Om en säger nej, säger alla nej. Men denna gång tog alla en flyers och vi kom i samspråk. Den ena tjejen uppgav att hon var satanist. Den helige Ande sa till mig; ” Hon är ett offer för trender! Vält hennes föreställningar !! ” Jag började med att tala om vem Satan är. Hans ursprung. Att han är en åklagare och att han kommer att föröda ditt liv. Jag berättade att Satan var en ängel en gång, som gjorde uppror och blev utkastad ur himlen. Det är han som står bakom alla krig och all ondska på jorden. ” - Du är ett offer för trender. Trender kommer och går! Men han är ingen bra förebild och än värre att tillbe. ”, sa jag

Flickan tappade allt och jag kan försäkra dig att den tuffa imagen som hon lärt sig av andra, gick ur henne, som luften ur en ballong. Det var den helige Andes överbevisande kraft!

Vid ett annat tillfälle talade jag med en kvinna som trodde på reinkarnation. Hon trodde inte på en Gud och var tveksam till en högre makt men hon var övertygad om att vi byter skepnad i någon form, efter döden. Sedan ifrågasatte hon bibeln. ” Hur kan man veta att det är Gud som skrivit Bibeln när det är så många författare och över så lång tid? ” Kvinnan radade upp bålverk efter bålverk. Hinder efter hinder istället för att tro! Den helige Ande röt till i mitt inre; ” Om du nu varken tror på ett liv efter detta eller på en skapande Gud - trots att du själv är ett bevis på hans existens, kan du åtminstone tro på att han skrivit sin egen bok, om än under pseudonym!! ” Kvinnans tvivelsjuka tog ett abrupt slut. ”Du kan då få till det.”, sa hon. Men hon förstod inte att jag fick inlägget från Herren. Guds Ande näpste henne. Hon slutade sedan att konstra. Sedan kunde hon lyssna.

En annan man var irriterad på, som han sa; att invandrare inte tar vaccinet emot Covid. ” Och de har också alla ett och samma namn. Alla heter Mohammed ”, påstod han. ”Mohammed 1 , Mohammed två och Mohammed tre ” … Mannen hade möjligen ett horn i sidan till utrikesfödda. 

När jag väl hade lyckats styra över vårt samtal på trosfrågor, sa mannen; ” Ja, alla religioner har ju sin Gud men jag tror det är samma Gud med olika namn, bara.”, sa mannen. "Buddha, Mohammed och Jesus, det är nog samma gud ändå”, proklamerade han. Då fångade den helige Ande honom! Jag sa åt honom; ”Så är det verkligen inte! Du har själv beklagat dig över att Mohammed 1 och Mohammed 2 är olika personer men har samma namn, varför skulle då olika gudar med olika namn vara samma person?! Du talar emot dig själv och all logik! ”

Mannen blev tyst och överbevisad. Gud är en! Han är ensam Gud och han sa om Jesus; ”Och från himmelen kom en röst, som sa: Denne är min älskade son i vilken jag funnit behag. HÖREN HONOM! ”  Matteus 17: 5 Det är klara besked.

Det finns ett utomordentligt beroende av Guds Andes ledning för den som ingenting är eller tror sig vara. Då kan Gud få tillträde och på så vis kan man få vara både ljus och salt för medmänniskor.

För mig är det mycket viktigt att sprida Guds kärlek och välsignelse över alla jag möter. En kärlek med ryggrad. När Guds Ande märker hur människor lurar sig själva då måste det till en överbevisning i Ande och kraft!

Här handlar om att vara i beroendeställning till Herren! 

 

Läs hela inlägget »


I dag blev det ett par timmar i korsningen med traktater. Så givande!

Jag kommer att stå i korsningen Gamlabrogatan/Drottninggatan på måndag, tisdag, onsdag och fredag mellan kl. 15.00-17.00 ungefär. Det är för kallt att stå en hel dag. Bättre att sprida ut tillfällena. På så vis får jag ändå ett dagsverk.

Åhh...jag längtar till sommaren! Då ska jag bosätta mig i korsningen. Det är så meningsfullt, min vän.

Snart kommer Jesus tillbaka och då vill han se oss i verksamhet. Gårdagen är förbi men idag hjälper Herren! Vi ska vinna så många som möjligt för himlen.

Och du som inte är troende på Jesus, kan finna i honom en underbar frälsare! Han som rår på din situation och som kan förvandla ditt liv och ge dig en framtid och ett hopp. Ropa till Jesus av allt ditt hjärta eller bara viska hans namn i uppriktighet och han skall svar dig med sin frid. Vill du ha hjälp i bön, kom och besök mig på stan så ber vi tillsammans. Det är enkelt och ofarligt. 

Denna traktatmission är ett eget initiativ. Vill också du vara med och göra Jesus känd, så är du välkommen att stå med mig! 

- Välkommen att träffa mig i korsningen! Jag har kommit för att stanna.

 

Läs hela inlägget »

I dag har jag varit ute i drygt en och en halv timma i korsningen, Gamlabrogatan/Drottninggatan. Det är alltid där jag står. Jag har ingen lokal så jag måste träffa dig utomhus. Det är helt okey. Gud har ingen byggnad han är beroende av. Han som söker dig!

Denna märkliga gatukorsning Gamlabrogatan/Drottninggatan. Jag kan inte hålla mig därifrån. Ja, en eld brinner inne i mitt väsen. Tänk. Jag önskar du kunde få uppleva den. Du som är buren av en kallelse, du vet vad jag talar om. Guds andes välbehag vilar över platsen! Kan inte förklara det på annat vis. "Som slagrutan dras till vattnet så dras jag dit." Det är ett Guds begynnande verk.

Jag fick ut 250 flyers men med få samtal idag. Det var kallt. Minus 8 grader så det blev korta samtal.

Mina vänner! Det här är något som inte ser ut något för världen. Ingen ägnar sig åt att dela ut reklamblad. Man har gärna större projekt och uppslag i min ålder och med min erfarenhet. Men så fel man kan ta! Jag möter en närvaro av Gud där som säger mig att det finns oändliga resurser och något stort och ogjort att få gå in i. Detta är vad Gud vill. Många kommer att få möta Herren och bli vunna för evigheten! Det är huvudsyftet.

Herren kommer att ge oss en biograf - mitt i stan! Jag vet det och kan inte tysta den rösten! Jag skriver om det varje gång. - Åhh...där ska du få finna en fristad där människor som älskar Jesus håller till! Där ska du få känna dig älskad och uppskattad av levande Gud!

Men först måste jag jobba än ihärdigare i korsningen. Så ska jordmånen luckras upp och mottagligheten för evangelium bli en verklighet. Du förstår; människan har varit likadan i alla tider. Hon är djupt religiös och är en sökare. Det är bara Jesus som kan mätta det sökandet. Vår tid är inte svårare eller omöjligare än andra i historien. Varför? Därför att människan är likadan! - Men evangelium är Guds kraft till frälsning!

I morgon kommer jag att stå där igen. I dag tappade jag mina handskar på bussen och att dela flyers i - 8 grader är kallt. Åhh...jag klagar inte! Det är inte ens nämnvärt emot den eld som brinner i mitt bröst för denna sak. Människor ska bli vunna för evigheten. Och jag kommer inte att slarva bort denna besökelsetid. 

Du som fått en traktat idag - min vän! - du är sökt av Gud!! Jesus vill möta med dig! Vill du ha hjälp i bön, kom då ut till mig i korsningen, så ska vi be ned himlen över dig. Jesus vill rena ditt hjärta, rensa ditt samvete från överträdelser och ge dig en frid du inte kan hitta någon annanstans än hos Jesus!

- Gud välsigna dig att söka Jesus! Han vill ge dig ett helt nytt liv!!

 

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Etiketter