_DSC9211-2.Mobilen

2014 > 05

På lördag skall jag genomföra mitt livs tredje Stockholm Marathonlopp. Farligt att yppa. Tiden går ju att kontrollera i efterhand. Jag får bjuda på den pinsamheten. Det är bara hålla utkik efter nummer 21003 i startfältet. Startnumret är lågt beroende på det nästan militära lopp jag genomled 2012. Jag tror inte mindre än 6000 löpare avbröt det året. Så det finns en bakgrund.

Det kan aldrig bli värre förutsättningar än 2012. Då vi hade 7 grader varmt i Stockholm med hällregn och blåst i kuling. Den upplevda temperaturen var naturligtvis under minus och vi var alla blöta i skorna, där vi trampade vatten innan start. I mål var alla genomfrusna och stela. Det var ohyggligt. Halvtimman innan loppet stod vi i de provisoriskt uppsatta partytälten och snodde värme från varandra. Jag hamnade bland en hop finländare som bara genom sin blotta närvaro upprätthöll allas sisu. Finländare har karaktär.

Vi får se hur det går. Det är loppet som räknas. Inte tiden primärt. Utan genomförandet. Man springer för att så fort som möjligt sluta springa.

Det är väl en bra beskrivning på det hela?

 

Läs hela inlägget »

Jag längtar efter att få träffa er för att få dela med mig någon andlig gåva åt er, så att ni blir styrkta. Rom 1:11

Paulus skriver till församlingen i Rom som han så gärna ville komma till och besöka. Han längtade efter dom. Det handlar om gemenskap, identifikation och identitet. Andligt släktskap och samhörighet. Så är det att möta kristna vänner som man inte sett på ett tag och som bevarats i sin tro. 

Paulus befinner sig på distans och vill dela med sig av någon andlig gåva. Frågorna hopar sig. Vilka befogenheter har du, Paulus? Hur kan du veta om sakernas tillstånd innan du ens kommit fram till vännerna i Rom? Förhållanden kan ibland ändras på kort tid hos människor. Vem skall få gåvan? Du borde väl åtminstone komma på plats först, känna in och lyssna med de ansedda på orten innan du delar ut gåvor till oförtjänta. Förfogar du, Paulus, över de andliga nådegåvorna efter eget huvud? Menar du inte att du önskar komma till oss i Rom för att kanske bekräfta någons nådegåva, om det eventuellt skulle visa sig att någon andlig yttring förefanns? Nej, det står inte så. Paulus är konkret. Kommer jag så skall jag "meddela er någon andlig nådegåva", som det står i en annan översättning. Han ägde något han kunde dela med sig av. "Någon gåva" talar om att det finns ett flertal och om den helige Andens urval.

Det är ett upplyftande budskap. Det rymmer så mycket. Det uttrycker först och främst en stor personlig kärlek till mottagarna. Paulus verkar också vila i den förvissningen om att det fanns andliga gåvor i beredskap till de troende. Kravlöst givna gåvor. Andliga gåvor. Syftet enligt Paulus var att de skulle bli styrkta genom dem. 

Paulus hade inte med sig i bagaget en ikon köpt på marknaden i Lystra eller Efesos. Han skriver inte om att han ville överlämna något materiellt med religiös status, som skulle hjälpa till i den andliga meditationen. Inte ens en förlaga till Lönnebos frälsarkrans, vad nu det är för någonting. Nej. Dyrbara gåvor är de som gives från himlen och ner på jorden. Kristus själv kom hit ner. Den helige Andes gåvor förmedlar genom samma Ande insikter och kunskaper till uppenbarelse. Det är vårt behov. Det är en helt annan division än trä, hö och sten under sakrala föresatser.

Tänk om vi i allt väsentligt kunde gå i Paulus fotspår. Han som uppmanar alla tiders kristna att vara ivriga att undfå andliga gåvor, han är själv så ivrig att dela ut dem.



 

Läs hela inlägget »

Kom ihåg det som hänt i det förgångna, ty jag är Gud, och det finns ingen annan Gud, ingen som jag. Jag förkunnar från början vad som skall komma och långt i förväg det som inte har skett. Jag säger: Mitt beslut skall gå i fullbordan, allt vad jag vill kommer jag att göra. Jag kallar på örnen från öster, från fjärran land honom som verkställer mitt beslut. Vad jag har talat, det låter jag ske, vad jag har beslutat, det sätter jag i verket. Hör på mig, ni självsäkra, ni som är fjärran från rättfärdighet: Se, jag låter min rättfärdighet komma nära, den är inte långt borta, min frälsning dröjer inte. Jag ger frälsning i Sion, min härlighet åt Israel. Jes.46:9-13

Jesaja skriver om en verkställare av Guds beslut. Då är vi i goda händer. För Herren är god! När Gud handlar och verkar har det ett bestämt syfte. "Han låter sin rättfärdighet komma nära". Så påträngande, kan tyckas. "Den är inte långt borta". Är det inte vårt ständiga dilemma under nöd? Var är hjälpen. Den är inte långt borta! Den dröjer inte. " Komma nära". Orden andas hotfullhet och oinbjudenhet. Men han kommer för att rädda oss. För vårt bästa. Jämförelsen korresponderar med föräldrar i barnrelationer. Barn vet inte alltid sitt bästa. Det vore katastrof om de då inte fick hjälp. Här står Gud trängd av sin egen godhet. Gud är nödgad. Innerligt nödgad. Att hjälpa oss. Sela.

Texten provocerar med hela sin deklaration. Den uppeggar all vårt förnuft till motvärn. Skulle texten då verkligen vara aktuell i all sin anspråksfullhet? Är den verkligen rätt översatt från grundtexten? Eller vilar den i ett historiskt sammanhang där allt är passe` och allt bara andas förlegade principer? Gudsordet tränger sig på och medhaver inga förarbeten. Den ber ej om ursäkt och frågar inte om vi är beredvilliga. Inte här.

Herren rör sig på ett högre plan. Han kommer när tiden är inne och ingen annan utväg längre finns. Det är ofrånkomligt så. Allt som går framför Honom driver det främmande och onda på flykten. Så står Han där i all sin härlighet och vi upptäcker att den oordning vi upplevt, den var bara början på ett återställande. Ett återställande av Hans frid. Han kallar det själv för sin frälsning i Sion och sin härlighet i Israel. Sela.

Det är alltid så att en uttalad dom verkställs av den som formulerat den. Av Herren. Full av nåd!

Vem är denne Sela i slutet av många Psaltarversar som ständigt får texten att dofta av myrra och aloe? Likt ett Psaltarsångernas avslut vid ett Amen. Är det inte den Helige Ande som till bilden av en duva kuttrar vid ordet Sela? Sela. Man kan aldrig sätta ett utropstecken efter Sela.

Jag känner mig hänryckt av hans intåg. Närhelst Han kommer.  

Sela!

Läs hela inlägget »

Förkunnelse på YouTube

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Robert » Ett inlägg till Daniel Alm:  ”Sorg i våra hjärtan när pingstförsamlingen i Tomelilla precis har kallat just Da..”

  • Kristina andreassen » Fler bönedukar skickas ut:  ”Vill gärna och önskar böneduk.”

  • Thommy » En man sökt av Gud:  ”Tack Anita! Du har så rätt. Vi sjöng en sång när jag var ung: " Där kärlek finns..”

  • Anita » En man sökt av Gud:  ”Thommy, den här mannen vet att du tror på Gud. Du har verkligen ansträngt dig fö..”

  • Thommy » Ytterligare 20.000:  ”Tack för din respons, Claes! Du är alltid välkommen att vara med mig. Jag gläd..”

Arkiv

Etiketter