_DSC9211-2.Mobilen

2024 > 02

Jag vill inom kort fortsätta bibelstudiet i Apostlagärningarna för att där se hur de första kristna var verksamma. Det är helt avgörande för oss. Vi kan inte gå till kyrkofäderna för att hos dem finna dogmer och traditioner som uttrycksmedel för vår tro. Det kan inte ge liv! Vi har heller ingen som helst hjälp av vår samtid. Vi behöver förstahandsupplevelser med Jesus och i den Helige Ande utrustas för att göra de gärningar apostlarna gjorde. 

Vi ska i studiet se på hur Petrus tog itu med tendenser till att exploatera Guds gåva för egna orena motiv och samtidigt se hur mäktigt de gjorde anspråk på sin auktorisation - långt utanför tillkallandet av äldstebröders handpåläggning och smörjande med olja. Ja, jag uttrycker mig provokativt. Det är också provokativt. Andlig konfrontation är inte att följa en kristen manual med minsta gemensamma nämnare, där bönedukar och oljan blir vår rekvisita under våra trossvaga bekännelser. Vi strider fel. Och fäktar i blindo.

Det står om apostlarna och de första kristna lärjungarna att de gjorde "stora tecken och under ". Men vi utövar en svag och kraftlös kristendom. Varför då? Därför tron ligger utom oss och inte inom oss. Vi är bekännande men inte utövande. Hälften av alla förböner för de behövande som inte blir hjälpta förpassar vi till Jesu ansvar och att det inte var hans vilja. Har du hört något liknande?! Det stinker redan av lik ur förebedjarna, de som skulle vara fyllda av tro och Helig Ande. "Den sjuke förblev sjuk. Det var väl det jag visste." Hur skulle den bekännelsen kunna föda något nytt liv på andra sidan en otrons outtalade bekännelse?

Den onda andevärlden ser vårt kraftlösa och verkningslösa andliga liv och rycker på axlarna, trots att Jesus har bemyndigat de troende. "Ska du skjuta ett villebråd då måste du sikta för att träffa." Inte sant? Vi avlossar istället våra skott upp till Herren som bad oss att skjuta. Förstå min bild. Sedan tackar vi Herren lika halvhjärtat för att det inte var hans vilja att den fångne blev fri, under vår falska gudsfruktan.

Någon måste någon gång tala om för Kejsaren att han är spritt språngande naken. För det är vi. Här finns det ett träsk av vanföreställningar att röja upp i.

Hur gör man med en kropp som slutat att andas? En församlingskropp. Man gör HLR. Fort och brådskande. Hjärt och lungräddning. Hur många gånger gör man det? Tills livet återvänder, naturligtvis! Man ringer inte begravningsbyrån direkt. Det är inte tid för det än. Vi lever i den sista tiden men tiden är inte slut. Vi måste vara verksamma!

Det är väldiga saker att ge akt på.


 

Läs hela inlägget »
Roger Lindros kom och var med idag i evangelisationen Roger Lindros kom och var med idag i evangelisationen


Idag när jag som brukligt gick förbi huset där jag blev frälst, det evangelisationscenter som på något oförklarligt sätt lever 40 år efter att det avvecklades och tog sig nya verksamhetsformer, så ropade någon mitt namn på samma gata. Jag vände mig om. Där stod broder Roger Lindros i dörröppningen till Vete-Katten`s Bakgården, som vi ska abonnera vid våra frukostar innan evangelisationen i framtiden. Att gå med Gud kan innebära vad som helst, faktiskt. Jag visste inte vem som ropade mitt namn där på gatan. 

Roger var en medarbetare till min pappa på hans tid. Jag har idag ägnat mer tid med Roger, så klart, än själva evangelisationen. Det förstår ni väl? Vi delade tillsammans en stund och sedan umgicks vi. Jag har upprepat för Roger visionen om en teater här i Stockholm. Men inte för att dra in honom i ett ekonomiskt riskprojekt och därmed bara dra nytta av honom. Ett Guds verk föds av Herren och inte genom ekonomiska kalkyler eller våghalsiga projekt i sig. Ej heller genom exploatering av andra. Det föds genom tro! Av tro. Till tro. Den rättfärdige ska leva av tro!!

Vårt möte det var som när Karlavagnen återser en av sina egna medstjärnor. Kan du tänka dig? Jag var tvungen att slå upp ordet Karlavagnen då jag hade dålig koll på stjärnhimlen. Där står det följande:

"Av de sju ljusa stjärnorna i Karlavagnen är det fem som befinner sig omkring 80 ljusår bort. De rör sig tillsammans över stjärnhimlen, om än nästan omärkligt långsamt. De två övriga är betydligt längre bort (cirka 101 respektive 124 ljusår) och rör sig på andra sätt."

"De rör sig tillsammans över stjärnhimlen... om än nästan omärkligt långsamt." Men de rör sig. Och samtidigt. Ja, är inte det en alldeles profetisk definition av detta möte? De rör sig tillsammans. Du kan inte plocka bort en av stjärnorna i Karlavagnen. Då blir det ingen vagn! De hör alla ihop. Några andra stjärnor är just nu lite längre bort men de utgör tillsammans Karlavagnen i denna bild. Gud vare lov!

Jag är övertygad om att ett underbart arbete ligger framför i evangeli tjänst också tillsammans med Roger. Vi ska ha ett evangelisationscenter i Stockholm den sista tiden. Jag frågar inte. Jag bara säger det! Det finns så många goda exempel att ta efter ur de tidigare generationerna, att ett nybyggararbete förestår. Varje generation måste erövra ny mark. Men det är inte jag som kallar. Det gör Herren och som han har kallat mig så är han mäktig att göra detsamma med andra. Därför är jag trygg i det och mycket öppen med vad jag skriver. Gud vare lov!

Några profiler som var tillfångatagna i Babylon återvände för att bygga upp murarna och templet i Jerusalem. Så det har hänt förr i historien. Den Helige Ande är den store strategen här. Inte jag! Han kommer att foga samma kroppen som han vill ha den och han vet var varje lem har sin uppgift och styrka.

Roligt att du kom, Roger! Känn dig alltid välkommen att vara med mig i evangelisationen, om du vill. "Där Herrens Ande är där är det frihet." Kommer inte att vara på annat sätt. Kanske du i sommar får tid att nöta traktater en hel dag tillsammans med avbrott för lunch med mig. Eller med andra. Det är att som är det väsentliga. Vad är att ? Att är infinitivmärket för verben. Att göra. Att vara verksam! Gud vare lov och att få göra ett dagsverk för Herren.

Herrens välsignelse kommer att följa dig och uppsöka dig tills du inte vill annat än att göra hans vilja. Finns ingen annan tillfredställelse i livet som är jämförbar med den.

 

Läs hela inlägget »


I morgon vid 11.00 tiden är det tid för mig igen att evangelisera på Gamlabrogatan med flyers. Det är i korsningen Gamlabrogatan - Drottninggatan. På den gatan fanns det ett underbart evangeliskt arbete mellan 1970 -1980-talen. Ett mönsterarbete som djävulen trodde var förbi. Så är det inte! Vi ska gräva upp fädernas gamla brunnar och ösa ur samma frälsningens källor! Vill du vara med?

Ja, jag har talat i flera YouTube avsnitt om frimodighet och det är där man måste ställa sig. FRI - där Herrens Ande är där är frihet. MODIG - en mänsklig egenskap. Och HET - "Tungor såsom av eld fördelade sig och satte sig på var och en av dem."  Varför då? För att de skulle få kraft att bli Jesu vittnen. Tungan är vårt talorgan. Där sitter det. F R I M O D I G H E T E N!

Vi måste gå ut till människorna. Den Helige Ande har bara våra kroppar att verka igenom. Vår andliga tempeltjänst. Tänk vad himlen har begränsat sig. Men därför ska vi så mycket mer ge akt på vår andliga tempeltjänst. Den kan vi som apostlarna utöva mitt på stan. Det har kristna gjort i alla tider och Herren har varit med dem och Guds ord har haft framgång.

Gud välsigna dig att vara med och spräng cirklarna. Det är nyttigt och det är att bryta ny mark. Ny mark måste man bryta i varje generation. Det kräver sin insats.

- Gud välsigna dig!

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: stefanus, filippus
En av de otaliga atollerna i Maldiverna En av de otaliga atollerna i Maldiverna


"Och jag såg en ängel komma ned från himmelen; han hade nyckeln till avgrunden och hade en stor kedja i sin hand. Och han grep draken, den gamle ormen, det är djävulen och Satan, och fängslade honom för tusen år och kastade honom i avgrunden och stängde igen och satte dit ett insegel över honom, på det att han icke mer skulle förvilla folken, förrän de tusen åren hade gått till ända. Därefter skall han åter komma lös för en liten tid." (Upp. 20:1-3)

Johannes är här övertydlig i att tala om vem det gäller som i framtiden ska fängslas. I och under tusen år. Ormen som i sin utveckling blivit till en drake, den gamle ormen. Satan och djävulen blir fängslad och ett insegel blir satt över honom. Lovat vare Gud! Skapelsen kommer få en lång tid av frid, fred och ro. I tusen år. Djuren kommer upphöra att vara rädda dygnet runt. Bara en sådan sak!

Det gjorde mig ont vid årsskiftet när miljökonferensens delegater från ö-nationerna blev så brutalt överkörda av de sammankallande oljeproducerande länderna, då man genom kompromisser undertecknade ett dokument i Doha, i Qatar, om ett bättre miljöhänsyn. Alla de ö-nationer som är djupt bekymrade över de avsmältande glaciärerna och de stigande havsnivåerna. 

Maldiverna består av 26 atoller med cirka 1 200 öar, varav 200 är bebodda med en befolkning på över 370 000 personer - förutom gästarbetare som man har många av från Sri Lanka, Indien och Pakistan. Där är den högsta nivån över havet 2,5 meter. Det är ingenting! Ändå fick inte de här ö-nationerna komma till tals i Qatar. Det var nedslående att höra om det.

Men det stod så klart för mig att vi har fått en revers av Gud. En försäkran.  Jorden kommer inte att gå under än. Det ska bli fred på jorden i tusen år först. Åtminstone. Därför är allt miljöarbete en chimär, en pseudofråga, verkligen. Det är inte vi som kommer att rädda miljön. Skapelsen är i Guds hand och han har intresse av den. Därför är miljöarbetet och insatserna emot växthuseffekten en sekundär fråga. En förvillande fråga som står i vägen för de viktigaste frågorna. "Och djävulen, som förvillade dem, bliver kastad i samma sjö av eld och svavel, dit vilddjuret och den falske profeten hade blivit kastade.. (Upp. 20)

Vi hade som ett exempel i januari månad - 11 grader i Stockholm, en dag. Nästa dag hade vi + 2 grader. Vilka fluktuationer! Likt en husmor som frostar av sin frys där det först ingenting händer men sedan rasar ner is från frysväggarna, så upplever vi just nu att naturen drabbar oss under avsmältningen av glaciärer. Men det kommer att stabiliseras. Gud vakar över det. Han kan bildligt talat sätta i kontakten igen och Golfströmmen får sin naturliga av honom skapade bana. Jorden är Herrens!

Miljöarbete i kristen regi eller i "Greta" regi är ett falskt profetdöme. Hur kan jag säga så? Därför jorden ska få fred och ro i tusen år. Det är en ansenlig tid och den ligger inte bakom oss. Den ligger framför. Ödesfrågan handlar inte om någon grads ökning hit eller dit på jorden. Termostaten har Gud i sin hand! Rätt var det är så stabiliseras det efter hans önskemål och syften. Jorden är gammal och stark. Det är Gud som skapat den. Han vet att sköta om den. Men profetordet säger att människorna först ska "stå rådlösa vid havets och vågornas dån" i en omskakande tillvaro. Det sker nu. Vad står det?

"Och tecken skola ske i solen och månen och i stjärnorna, och på jorden skall ångest komma över folken, och de skola stå rådlösa vid havets och vågornas dån, då nu människor uppgiva andan av förskräckelse och ängslan för det som skall övergå världen; ty himmelens makter skola bäva." (Luk. 21)

Så, vi ska inte ägna så mycket arbete åt miljöfrågorna. De är sekundära frågor och blir i den profetiska överblicksbilden ett meningslöst arbete. Gud tar hand om jorden och världen. Det har vi i Guds ord en revers om, en check om du så vill, om att jorden ska få fred och ro i tusen år. Då kan den ju inte först gå under. Gud kan öppna de källor som han öppnade på Noa dagar för att låta havsvattnet rinna undan och på så vis sänka de stigande havsnivåerna. Han kan låta gejsrarna på Island spruta vatten lite mer frekvent och på lite flera ställen. Var inte orolig.

Miljöaspekterna är inte det stora hotet för mänskligheten. Det är synden som är det allvarliga hotet - för den skiljer människan från Gud! Gud har haft förmågan att skilja hav från land förr. Vi ska inte oroas. Men det är vi som har vårt liv i vår hand att låta Jesus skilja oss från synden. Det är synden som ödelägger oss.

Den frågan är den verkliga frågan i livet som behöver en rörelse!


 

Läs hela inlägget »


"Den som skäms för mig och mina ord, honom skall Människosonen skämmas för, när han kommer i sin och sin Faders och de heliga änglarnas härlighet." (Luk. 9:26)

Alla troende väntar i någon utsträckning på att Jesus ska komma tillbaka. En underbar dag! Vetskapen att en dag så är allt det här borta som har med tiden och livet på jorden att göra. Det gläder oss. Jesus är vår garant genom hans död och uppståndelse och vårt liv i honom. 

Jag tänker på detta bibelord. Det komplicerar det hela. Verkligen. Är det verkligen ett sant ord? Älskar inte Jesus oss alla? Jo. Ska inte Jesus ha överseende med oss alla - även vår blygsel i tiden - när vi äntligen ska få träffa honom och allting är över? Då är ju det förgängliga borta och vi iklätt oss oförgängligheten i en evig tillvaro med honom. 

Det står att Människosonen ska skämmas för en kategori av människor när han kommer i sin Faders och alla de heliga änglarnas härlighet. Det står ju så! Hur länge ska han skämmas för dem? När han kommer, står det. Kommer det att pågå evigheten lång? Det står inget om det. Men det blir ett komplicerat möte, vill jag påstå, om det som står här i bibelversen inträffar. Skämmas för, är en yttre påverkan som får ett inre genomslag, där någon representerar reaktionen av en skam. Och inför andra. Fruktansvärt! Inför vem? Inför Fadern och alla änglarna.

Min vän! Låt mig få vara din väckarklocka, en väckelsens signal som når dig bortom vem jag är eller möjligen representerar. Vi måste ta missionbefallningen på allvar. Det är en befallning. Vi måste vara aktiva i den sista tiden innan Jesus kommer tillbaka. Vi har ju att rädda andra människor för evigheten på Jesu anmodan. Inte sant? Låt oss göra det i allt större utsträckning.

Jag vill inte lägga så mycket mer betoning på att Jesus en dag ska skämmas för en grupp människor. Men det går inte att komma ifrån det bibelordet. Mötet på skyn med Herren skulle vara glädjefyllt och inte fyllt av skam.

Låt oss påminna varandra om missionbefallningen ännu en gång. Vi ska gå ut i hela världen. Men vi kan börja där vi står. Där vi lever och bor.

"Och han sade till dem: "Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen. Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd. Tecken skall följa dem som tror detta." (Mark.16:15-18)

Nästa onsdag kommer jag att gå ut med traktaterna om Jesus i korsningen Gamlabrogatan - Drottninggatan igen. Det är en hjärtefråga. Jag längtar efter ett missionscenter här i Stockholm där dörrarna står vidöppna dygnet runt för människor. En biograf eller en teatersalong med tillhörande cafè. Där alla som tror på Jesus kan få vara med i ett evangelisationsarbete, så mycket man kan och vill. Det finns underbara verksamhetsformer som modell för det i historien. 

Varje generation måste bryta ny mark. Det är ofrånkomligt så. Varför var de tidigare generationerna så mycket bättre på att bryta ny mark? Det är ett lidande att notera det. 

Var med också du. Övervinn dig själv! Bli med.


 

Läs hela inlägget »
60 årsdagen på Maldiverna 60 årsdagen på Maldiverna


"Vi går med tro och icke syn." Ja, så sjunger dessa härliga bröder i Herren. Min första tanke när jag hörde dem var: Tänk om jag fick hit dem i evangelisationen! Åtta män med en ukulele. Det är verkligen ingen Hillsong-outfit. Underbart!! Stockholm skulle skakas av deras brist på självspegling och Herren blir synlig. "Vi går med tro och icke syn." 

Jag har varit på ö-gruppen Maldiverna i två veckor med min hustru. Vi har varit och firat min 60 årsdag där ute på en atoll. Maldiverna behöver ingen närmare presentation. Det är verkligen ett paradis. Det kan jag intyga.

Men nu är jag tillbaka i tjänst och ska så snart det ges möjlighet ut med traktaterna igen och ett nytt program på YouTube över Apostlagärningarna. Ett stort arbete väntar!

Ja, jag ville bara skicka en hälsning så här i förbigående. Vi har rest i ett helt dygn och det känns. 

Lyssna till dessa bröder. Så avskalat och centralt. Jag vill tro att de inte bara äger en allmänmänsklig längtan att bygga bo, bilda familj, bli upptagna med allt det som världen har att erbjuda och försvinna ur tiden utan att vinna sina själars frälsning och andra på vägen! Ungdomlig entusiasm har så många ingångsvärden men ofta sämre utgångsvärden. Men en kallelse från Gud kommer alltid att överrösta alla inre röster i en kallad människa. Vi ber att Gud ska upprätta sin församling. Gud vill församlande! Han vill att alla människor ska bli frälsta.

Gud vare med er!

"Vi går med tro och icke syn!"

AMEN!

 

Läs hela inlägget »

Förkunnelse på YouTube

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Thommy » Ytterligare 20.000:  ”Tack för din respons, Claes! Du är alltid välkommen att vara med mig. Jag gläd..”

  • Claes Mård » Ytterligare 20.000:  ”När jag ser alla dessa traktater som du delar ut så känns mitt arbete på fängels..”

  • Thommy Jakobsson » Filadelfia i kris!:  ”Guds frid Inge, Tack för ditt genmäle! Tyvärr så kommer den "kravbilden" mer at..”

  • Inge Hultström » Filadelfia i kris!:  ”Fick se detta Mail först i dag och jag som medlem i denna kyrka lider och våndas..”

  • Thommy » Tillbaka från Grekland:  ”Tack Conny! Gud välsigne dig i din gärning.”

Arkiv

Etiketter