Josef - del 3.

" Då nu hans bröder såg, att deras fader hade honom kärare än alla hans bröder, blev de hätska mot honom. Och kunde inte tala vänligt till honom. Dessutom hade Josef en gång en dröm, som han omtalade för sina bröder; sedan hatade de honom ännu mer. Han sa nämligen till dem: Hören vilken dröm jag haft. Jag tyckte, att vi bundo kärvar på fältet; och se, min kärve reste sig upp och blev stående, och era kärvar ställde sig runtomkring och bugade sig för min kärve. Då sade hans bröder: Skulle du bli konung över oss och skulle du råda över oss. Och de hatade honom ännu mer för hans drömmars skull och för vad han hade sagt. Sedan hade han ännu en annan dröm, som han berättade för sina bröder; han sa: Hören jag har haft ännu en dröm. Jag tyckte, att solen och månen och elva stjärnor bugade sig för mig. När han berättade detta för sin far och sina bröder, bannade hans far honom och sa; Vad är detta för en dröm du har haft? Skulle då jag och din mor och dina bröder komma och buga oss ned till jorden för dig?" Och hans bröder avundades honom; men hans fader bevarade detta i sitt sinne. ...1 Mos.37.

Josef är på väg till Dotan. Jakob har skickat sin övervakningskamera dit. Rapportören och "skvallerbyttan"Josef som var betrodd. Han är sjutton år. När hans bröder ser honom på avstånd, sa de - " Se där kommer drömmaren!" Upp, låt oss nu dräpa honom och kasta honom i en brunn; sedan kunna vi säga, att ett vilddjur har ätit upp honom. Så får vi se hur det går med hans drömmar!"

Bröderna träffar rätt, för det är i denna stund Josef skiljs ifrån sin familj och Guds tid börjar. Och det kommer att stå dem dyrt. Även för Josef.

När Josef kommer fram till bröderna i Dotan avvärjer den äldste brodern Ruben ett mord på Josef. De andra ville döda honom. Vilka halvbröder! Istället river de av honom den förhatliga livklädnaden som var symbolen på orättvisan i familjen. Mänskliga trivialiteter. Vem har tagit er i sin tjänst? Sedan kastar de honom i en brunn. Brunn utan vatten. När det är gjort sätter de sig ner och äter. Tänk att bibeln är så detaljrik kring oväsentligheter i sammanhanget. De satte sig ner för att äta. Att de åt, är lakoniskt beskrivet. Att brunnen är tom på vatten var skillnad på liv och död och av en helt annan dignitet. Gud var gömmer du dig i dessa handlingar och detaljer? Vart är du när ynglingen som du uppvaktat i drömmarna, är illa ute? Ett Midjanitiskt följe dyker helt plötsligt upp, på väg till Egypten. Bröderna kom på att de kunde sälja Josef till dem istället. Och så sker. Vilka kast! Vilka ödets nycker med en utlämnad grabb.

Gud har föresatt sig att Jakob skall till Egypten. Tveklöst. Gud "irriterar" genom en dröm - ja två drömmar, Josef att uppväcka avundsjuka sidor hos sina bröder. " Vi strider inte mot kött och blod", skriver Paulus i ett av sina brev i Nya Testamentet. "Utan den kamp vi har att utkämpa är en kamp mot ondskan andemakter i himlarymden." Paulus lär oss flera saker; Ondskans säte sitter inte i huvudet på människor primärt. Den sitter i himlarymden hos de makter som för krig mot våra själar, men den manifesterar sig genom kött, genom människor. Genom kött och blod. Eller som i detta fall - genom blodsband. Kan det bli mer försåtligt och djävulskt? Varför skulle annars Paulus upplysa om att kampen inte är emot kött och blod? För det är där vi får utstå bråk. Allt är inte regelrätt osämja och allt går inte heller att tämja.

Josef är inte ödesbestämd åt en irrationell ondska, genom ett dussin bröders överkokta avundsjuka. Nej. Gud lät Ruben hindra att ynglingen dödades. Brunnen var tom på vatten och ett följe av Midjaniter dyker upp. Är det tillfälligheter? Hur många tillfälligheter har du i ditt liv? Har du väntat länge på Gud i din situation och blivit besviken på Honom? Ge inte upp!! Hjälpen är strax hos dig! Gud har jobbat hela din vakna natt för att lösa frågan och svaret med lösningen kommer. Kanske redan imorgon! De omedelbara faror du ser likt en vatten fylld brunn i ditt liv, som du tror strax skall dränka dig, den har Gud redan dränerat. Brunnen är tom! Josefs brunn var tom! Jag vet inte hur många brunnar profeten Jeremia besökte under sina svåra dagar, men en dag kom en man med trasor för att fira honom upp. Torrskodd brunn och trasor. Gud älskar lösningar som är så delikata att de rent av är litterära. Är inte promenaden över Röda havet också ett sådant märklig förverkligande? Bibeln beskriver dem! Josef står med torra skor på botten och synkroniseringen från Guds sida är enastående. Han för dig framåt och Han gör det med säker hand. Han är där i lugn och ro och tömmer din brunn i realtid och Han kan ge gottgörelse för de åkrar som gräshoppor och andra hoppor har bestulit dig. Tänk bara om Josef hade fått sina drömmar vid samma tillfälle. Då hade allt legat i ofas! Då hade de stoppat honom i brunnen för tidigt, med en oviss utgång, brunnen hade då varit vattenfylld och pojken drunknat i en ödestro. Allt är så finmaskigt löst av Gud. Tänk att han tar sig för att skicka en av Egyptierna förhatlig herdes son på 17 år,( jag skriver med siffror så du ser hur ung han var), för att styra upp en hel stormakt. Egyptierna hatade nämligen herdar. De var nördar och urbönder för dem. De kultiverade storegyptierna.

Men först måste Josef få sin dröm och en bärande vision att referera till. Som vi - vi måste göra vår kallelse och utkårelse fast. Han kräver bara en sak av dig och mig - att vi helt överlåter oss och blir lite stryktåliga. Denna värld är oöm. Längtar du efter att få vara i hans tjänst i en värld där balansen mellan att bygga tålamod är lika svår som att inte förbränna den. Vi måste ha tålamod för att få det som utlovat är. Hur skall det gå till att närma sig Gud, för att uppnå allt detta? Att komma i fas med Gud. Vänd dig till Honom i bön med allt! Säg Honom allt. Tala med Honom så fort du får tid och är i ensamhet. Han lyssnar oavbrutet på dig. Och när Han talar till dig, kommer de orden att vara som guld för din själ.

Karavanen tar Josef med sig och bröderna säljer Josef. Lika unket som Judas en gång längre fram i tiden skulle "lite oskyldigt GPS:a", vart Jesus befann sig. Sveket går omkring i människoskor men Gud han bereder alltid en utgång! En utväg är aldrig detsamma som en stängd dörr för Gud! Har Gud lovat dig en utgång, så är Han nobel att öppna den. Vi går in i väggar men Han öppnar dörrar.

Vilken vakande öga Gud hade för den unge Josef i brunnen. Men du kan vila tryggt i att Gud vakar lika engagerat över ditt liv.

Han är trofast som kallar!