_DSC9211-2.Mobilen

Återkoppling

Jag nämnde inte det igår. Det tog mig nästan åtta timmar att dela ut bara 400 flyers. Ett dagsverk. När jag skulle somna och blundade fortsatte människor att komma emot mig. En yr känsla. Kanske inte så konstigt. Om det går 25 personer på varje utdelad traktat - ja, då sa jag: - Varsågod, Gud välsigne dig, tio tusen gånger till tio tusen människor. Inte sant? 

Nu handlar inte arbete i Guds rike om statistik. Men ändå. Att det ska behöva ta mer än en minut att få en enda människa att ta emot ett informationsblad, det är verkligen ett tidens tecken. Människor är så trötta på information genom sina mobiler, datorer, musikspelare, massmedia och TV att de inte orkar, tror jag.

Men inte bara det. Jag tror att ängsligheten för Coronaviruset slog igenom igår och gör att många tvekar att ta emot något. De kan ju inte veta att jag suttit i karantän i över en vecka efter mitt Thailandsbesök av hänsyn till just det. Min solbränna röjer mig. Jag märker ju en avsevärd skillnad då jag kunde dela ut 500 stycken på 5-6 timmar bara för en månad sedan. Jag tror att det är virusrädslan som spökar.

Men det kommer inte att hindra mig! Så fort jag får en dag ledig så är det ut igen. Plogen måste ner i jorden för att skapa fåror. Det är i fåran som fröet ska sås. Man sår inte på hård obearbetad jord. Egentligen vill jag ha ett nät för fiske men jag får nöja mig med pimpelfiske. Det är ju vinter...  Och känslan man har efter en dag där ute det är den som åkermannen eller jordbrukaren har efter avslutat dagsverk; fröbingen blir tom och inga resultat. Men en bonde vet att det tar sin tid. Processen har då bara börjat. Där nere i människosjälen gror det en växt som Gud ger. Resultatet får vi invänta till den stora skördedagen. Men den tänker vi inte på nu. Nu gäller det att grovarbeta.

Jag har det hela tiden på tungan till dig som läser detta; Vill du vara med? Vill du följa med? Men jag vill inte forcera något. Det här är lagt framför Gud och det är han som får dirigera. Jag skriver också så här minutiöst av den anledningen att jag vill ge inspiration och ett exempel.

Varje gång jag går ut så kommer det minst tre-fyra stycken förslag på församlingar/kyrkor som man vill att jag ska gå med i. Jag förebrår ingen för det. Det är en god verksamhet man åstundar. Men jag ska stå i den där gatukorningen och inget annat. 

Om så än en staty blir rest till åminnelse!

https://www.youtube.com/watch?v=AS6tQYJVO80
 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Etikettmoln