_DSC7559Thommy4.MOBIL

Ni som har följt mig här på bloggen vet att jag i några år nu talat om ett evangelisationscenter för Stockholm. En biograf eller en nedlagd teater som kan få bli ett tillhåll, en samlingsplats för Guds utspridda folk och en tillflyktsort för de sargade. Visionen lever vidare med en tilltagande styrka!

Jag önskar att jag kunde berätta för er i detta forum om vad jag varit med om. Det är ett märkligt Guds tecken på hans stora makt. Och jag har inte spått i kaffe. Det vet en handfull förtrogna. Gud har bevisat sin räckvidd och sin förmåga. Inte för att den har varit ifrågasatt tidigare men när Gud på bibelns blad sträcker sig ut och ner och gör oss till aktörer i mirakellösa dramer i realtid, då blir det påtagligt! Gud äger all makt.

Mina vänner! Håll i er! Gud kommer att peka ut en biograf i en snar framtid. Var så säker. Jag säger det med profetisk insikt. Hur kan jag säga så? Vem är jag att uttrycka det så? Det är anspråksfullt och det är förmätet att spekulera och gissa. Jag gissar inte. Dock, det kommer att ske! Det är en så starkt övertygelse så om du bara visste. Har det gått prestige i saken, möjligen? Är det därför jag trummar på samma vers? Ja, hur länge kan en människas prestige räcka? Den lär ju förr eller senare självdö. Prestigefullheten som inte har några reserver att ta av förutom högburen svansföring i köttet. En motgång och svansföringen är borta! Detta är inte prestigens svanesång. Det är det inte.

Om jag kunde berätta för dig vad jag varit med om. Det är en makalös resa. Det är en Guds kornbrödkaka som farit genom lägret. Nästa gång ska krukorna fram och facklorna gömmas däri! 

Du vet profetian är framsynt. Det är den. Bäraren kan i sig vara skelögd men ser - det gör den! Så har jag tänkt om Jakob idag. Patriarken som fick sin Josef vid hög ålder. Skriften berättar att han var särskilt fäst vid Josef för att han fått honom sent i livet. Åhh...här ruvar skriften på hemligheter i Gud! Att vara gammal och ha gott öga till ett särskilt barn är inte självklart. Barn brukar vara tröttsamma vid ålderdom. Nej, här har du en profetisk blick som såg annat. För vad gjorde Jakob? Han satte på Josef en fin dräkt. Denna blev till en stötesten för hans bröder. Det var den dräkten som bröderna rev sönder och sölade i bockblod under förevändning att Josef blivit dödad av rov. Det var den utlösande faktor för allt det som Josef sedan fick vara med om under Guds försyn, i hans stora plan.

Min vän! Profetisk blick är möjligen skelögd. Den ser men kan inte alltid säga när saker skall ske. Men ser det gör den. I tro! Så såg också Jakob hur Josef i en långt avlägsen framtid skulle vara praktfullt klädd som Egyptens andre man under Farao. Dräkten, efoden, som blev den utlösande faktorn för Josefs emancipation pekar framåt mot hans framtid. Drömmarna fick iväg honom för Guds högre syften! 

Så kan ett brokigt liv te sig i det yttre men till sitt övergripande syfte bära på välsignelser! Min vän, du vet aldrig vart ett bortförande skall föra dig. Du vet inte var den tillfälliga brunnen och den dy som du i ensamhet trampar under en tyst himmel har för betydelse för din fortsatta vandring under Guds ledning. Inte heller allt var förklarat för Jakob men Gud lät efoden vara en profetisk fingervisning väl dold i skeendet. Josef skulle komma till konungslig värdighet.

Varför? För att rädda ett helt folk. Guds folk!

Halleluja!

 

Läs hela inlägget »

"Ty om du med din mun bekänner Jesus vara Herre och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, då bliver du frälst." Rom 10:9

Jesus är uppstånden! Det är varje dags stora nyhet. Årets alla dagar.

I den katolska religionen är det den andra största dagen på året, då julafton hos dem får anses vara den största. Det är inte fel tänkt men fel tillämpat. Det är inte Jesus tillblivelse som drager den största betydelsen för oss, det är underförstått, utan det är hans död och uppståndelse. Utan den hade vi varit juridiskt och evigt dömda. - Men Jesus friköpte oss!

I dag har vi varit och delat ut tusentals flyers i Linköping, Norrköping, i Stavsjö och i Skärholmen, jag och min Anne. Det är det fina att ha med sig traktater som man plockar fram när man stannar längst vägen och sedan delar ut vid köpcentran. Redan så har det inkommit återkopplingar från nya läsare av min hemsida efter dagens arbete. 

Någon nämnde för mig att detta är en verksamhet likt ett axplockande, ni vet berättelsen om moabitiskan Rut i bibelboken som bär hennes namn. Det är möjligt. Det kan också vara så att det är ett gigantiskt såningsarbete där skörden istället blir stor på slutet. Rut fick ju plocka efter andra.

Ja, det är meningsfullt att med enkla medel få vara verksam och göra Jesus känd. Rör också du på dig och var verksam. Var uppfinningsrik och res dig ur apatin!

På min traktat så står det: - Sök honom i bön, Jesus hjälper. Kan man verkligen överlämna åt en enskild människa att söka Jesus i bön på egen hand? "Tänk om han inte svarar."  Åhh...livet och bibeln är full av vittnesbörd där det påtagligt är så att Jesus verkligen hör bön! Det är vi trolösa som lär folket att inte ha den tillförsikten och förtröstan till Gud. Så är det ofta i frikyrkliga sammanhang numera där man ber frälsningsböner med  behovets barn. Pastorn eller mötesledningen ber en bön där den behövande ska säga efter varje mening som pastor uttalar och strax är alla under korus frälsta. Vilket fatalt misstag! Den nödställde eller vem som helst som söker Gud måste själv engagera sig i bön. Det egna hjärtat måste formulera bönen! Det säger sig självt. Om nöden är stor eller liten - Gud hör bön! Och han svarar på bön. Traderade böner de ligger utom hjärtat och far bara in igenom örat på den nödställde och ut igenom samma repeterandes mun. Vem minns vad som blev sagt? Där uppfattas orden av en förvånad Gud. Kan inte vederbörande höra av sig själv? Med egna ord, tänker Gud. Förstå mitt resonemang. Gud är ingen mottagare av besvärjelser likt en minsta andliga gemensamma nämnare. Han är levande Gud! En personlighet. Han är klok nog. - Ge honom den tilliten, du människa.

Ja, vi kristna krånglar till det. Varför? Vi tror inte Gud om mera! Och vi tror inte att han är mäktig att möta ett uppriktigt hjärta. Därför vill vi för säkerhets skull hjälpa till med färdigformulerade böner. Ack! Ingen går väl till sin arbetsgivare och talar med denne om vad man vill säga till sin fru eller man? Man talar direkt med henne eller honom! Så gör man också med Jesus. Säg honom ditt allt.

Det finns dock ett underbart sätt för den som vill bli frälst och det är att säga namnet Jesus med uppriktighet. Som när man talar till någon. Gör det enskilt eller tillsammans med andra. Det räcker. Säg därefter: - Tack Jesus att du har frälst mig! Det behövs inga långa böner. Tacka honom tills det bryter igenom och du upplever att han tar rum och säte i ditt hjärta. Utgjut ditt hjärta för honom. Säg honom hur du har det och be honom hjälpa dig där du befinner dig. Då kommer han att möta dig. Då kommer du att uppleva en underbar frid. Du kommer känna att han tagit emot dig och att dina synder i ditt liv blir försonade. Då har du blivit frälst. Frälst blir man inte av att repetera fromma och tillrättalagda satser. Var har vi fått det ifrån? 

- Jesus räcker till för oss alla!!
 

Läs hela inlägget »

Senare delen av 2019 upplevde jag så starkt att jag skulle trycka upp handaffischer och två stora plakat att hänga över mig och ställa mig i korsningen Gamlabrogatan/Drottningatan. Jag har skrivit om det tidigare. Då hade vi inte en aning om den pandemi som redan tagit fart i Kina under all hemlighet. Det är ett mycket märkligt tillbakablickande att se hur rätt det var. Jag vill påstå att tiotusentals ofrånkomligt och överraskandes fick möta namnet Jesus och bli påminda om att han är vår räddning i livet. Jag minns också att jag redan då skrev om hur hårda fyrtio och femtiotalisterna var inför budskapet. Åtminstone på ytan. Den åldersgrupp som viruset drabbade mest och som talade allvar med en hel generation på väg till förtappelse.

Men jag upplever som sjömannen som inte kan få ro på land, att jag måste iväg igen med budskapet om Jesus! Något driver mig. Jag har fått rådet att inte stå på stan varken iförd munskydd och engångshandskar. Jag har att ta hänsyn. Risken är alldeles för överhängande att bli kontaminerad av covid-19.

Så det får bli att åter igen nyttja bilrutorna på varuhusparkeringarna nu när det blir bättre väder. Jag ska tapetsera hela Stockholm med påminnelsen om Jesus Kristus! Jag längtar ditut och jag förnimmer att detta är en kallelse från Gud. Ingen gör så här idag. Det är så mycket annat man kan göra.

Det brinner en eld och jag ska gå med den dit Gud sänder mig.

Guds ord bär inte bojor!

 

Läs hela inlägget »

"När de nu nalkades Jerusalem och kommo till Betfage vid Oljeberget, då sände Jesus åstad två lärjungar och sade till dem: »Gån in i byn som ligger mitt framför eder, så skolen I strax finna en åsninna stå där bunden och en fåle bredvid henne; lösen dem och fören dem till mig. Och om någon säger något till eder, så skolen I svara: 'Herren behöver dem'; då skall han strax släppa dem.» " Matt. 21

Dagens text är full av nyanser. Den om någon är visionär!

Jesus sände här i texten i väg två lärjungar till en by för att hämta en åsninnas fåle. Vi vet inte vilken by det var. De var nära Jerusalem och nära Betfage, men det var inte där fålen stod. Det var i en by mitt framför dem. Så nära! Ett verkligt tidsadverbial. Så kan vandringen också vara i våra liv. Oviss. Men nära. Vi vet vart vi är på väg och vi vet var vi är någonstans, men vet inte alltid vad nästa steg ska innebära. "Var står fålen ", Herre!? Jo, i byn framför er. 

"Detta har skett, för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten som sade: »Sägen till dottern Sion: 'Se, din konung kommer till dig, saktmodig, ridande på en åsna, på en arbetsåsninnas fåle.

Jesus behövde en fåle. Vad är en åsnefåle för någonting? Ja, i kontexten ett arbetsredskap eller ett fortskaffningsmedel. I Jesu liv en uppfyllelse och en identifiering av hans ämnelse. Men det talar också om verksamhetsformer, i överförd mening. Former, som med tiden kan bli till heliga kor.

Säg var inte åsninnan som stod bredvid fålen fullgod nog? Den var säkert inte lastgammal eftersom den hade en fåle bredvid sig. Hon var åtminstone lifskraftig och avelsam. Här tenderar åsninnan att illustrera verksamheter som är av tidigare datum och där livsfrukten står bättre rörlig för framtiden. Åsninnan var bunden. Bunden till sina hjulspår. Det var också fålen. Men släpper du fålen så står den kvar vid sin moder. Åtminstone ett tag. Fålar som obundet står kvar vid sin historia tills någon tar den i bruk.

Man lossade båda, står det. Förmodligen behövde åsninnan följa med ett tag. Annars gick inte fålen. Det är åsnor vi har att göra med. Åsninnor som mycket väl vet vad som väntar fålar vid inridning. Ämnelse och genomförande är inte alltid så glamouröst erfaret. Likväl; åsnor rider man in.

Är det inte vanskligt för Jesus att sätta sig på en åsninnas fåle, möjligen otränad och riskfyllt egensinnig? Nej, fokuset är felriktat bland verksamhetsoroliga. Bara Jesus fötter slipper släpa otrons mark så kommer han in i by och in i staden. Det är det allt väsentliga. In i staden!! Mankhöjden ska Gud tillse.

Jesus förutsåg risken att någon skulle ha invändningar om att lärjungarna stal eller lånade en fåle utan lov. För det är en stöld i ett initialt skede och det är ett olovligt lån tills åsninnans fåle är lämnad tillbaka. Så fungerar ägande tills någon överbryggar diskrepansen med skälig hyra. "Då ska ni säga; Herren behöver den! Då skall han strax lämna den."

Vad ligger i betydelsen strax? Ligger det inte en liten tidsmässig fördöjning, så säg? Var det inte samma ord som uttalades om fiskarna när Jesus kallade dem; "Strax lämnade sina nät och följde honom?" Strax! Under hur lång tid pågår strax, du oroliga barn som är underställd livets villkor, precis som jag? Ohh...Herren ska strax skynda till vår hjälp! Det sker snabbare än kvickt då han oavlåtligen hjälper många.

Mitt intro denna söndagförmiddag blev till en predikan. Men jag hade tänkt lägga en bild på en teater. Jag är inte mer människa än att jag reagerar så fort jag ser en biograflokal, numera. I går stötte jag på en som jag aldrig tidigare sett, på Narvavägen. Mitt reflekterande sinne började dividera. "Inte kan du, Herren, ha en biograf på Östermalm"!? Eller också kan du det! Kanske de penningstinna själva kunde vara med och finansiera köpet av lokal - till deras eget fromma.

Mina vänner! Intellektet går jämt på högvarv. Men det är inte till nytta på trons väg! På trons väg kommer det vid första bästa avfart att köra i diket! Jag vill inte ha dina allmosor. Jag vill inte ha dina miljondonationer till ett välsignat arbete för Gud. Skänk dem till behövande istället eller fortsätt prioritera annat. 

Nej, jag vill se Guds hand i allt detta. Här blir det inga insamlingar för att också medfinansera annat - som om det skulle kunna hjälpa Gud. 

"Herren ska själv tillse offret ", så sa Abraham till Isac. 

 

Läs hela inlägget »

Jag är gravid. Och jag har foglossningar. Jag vet inte vad det innebär men jag vet att det hör ihop med havandeskap och att något relaterat sker under gradvisa komplikationer. Det påverkar hela varelsen!

I somras när jag stod inför en slumpvis vald biograf tittade jag upp på fastigheten och så såg jag andra lokaler ovanför biografen. Och fick åtrå till dem snabbt som blixten. I samma stund som jag tänkte tanken och ett hoppets röst nådde mig så sa mitt förstånd nej. Det sa nej, till Gud. Varför? Därför att det verkade fullständigt omöjligt. Hur många miljoner kostar inte bara en biograf? 

Men det var en leende Gud som fortfarande har en öppen himmel över saken som talade. Gud är god och inte bara för stunden. Jag log inte som Sara i sitt tält. Jag bara mätte visionen utifrån min egen mankhöjd. Mitt trolösa förstånd. Men Gud är större! Och det var han som talade.

Jag är havande! Havande med en vision om ett verkligt evangelisationscenter i Stockholm. Åhh...jag kan känna och jag kan se människorna som möter varandra i dörröppningen, hur de strålar. De har längtat dit och de som skyndar dit har prioriterat besöket i deras liv. Ett center som inte är till för de inneboende utan för de tillskyndande. Där ska människor få möta Gud!

Åhhh...Guds Ande ska blåsa liv på nytt och budskapet om Jesus bli lätt att framföra. Du vet; när smörjelsen avtar då börjar vittnena bli teologer och har tio-tolv olika översättningar av bibeln att surfa emellan. Annars har de inget att fylla ut de torra föredragen med. Nej, det kommer att bli lätt och lättantändligt igen. Guds Ande är det allt väsentliga. Ordet och Anden. Inte bokstäver och översättningar!

Men jag är fortfarande havande. Jag kommer inte runt det. Och jag "stöter allt oftare i" andra människor med visionen. Förstår ni inte att jag är gravid?! Jag beter mig, gråter och sover stundom illa. Varje steg jag tar så värker det från höfterna. Är det månne Jakobs välsignelse? Han som blev slagen på höften så att han haltade av Guds gensvar på hans längtan? Jag släpper dig inte med mindre!

Jag känner oro inför födandet. Processen verkar eskalera. Det verkar och värker!

Ja, det finns kraft hos Gud inte bara att befrukta med en vision. Det finns också födslokraft. När jag precis skrivit dessa rader, så kom detta bibelord till mig med gudomlig sanktion, citerat här nedan.  Halleluja!!

"Skulle jag öppna moderlivet, men inte ge kraft att föda? säger HERREN. Eller skulle jag ge kraft att föda, men sedan hålla fostret tillbaka? säger din Gud.  Jesaja 66:9

- Tack, Jesus! 

 

Läs hela inlägget »

I somras la jag ut denna videosnutt på min sida. Jag vill säga det igen; det finns bara en enda väg till överlevnad för Guds folk och det är att nå andra människor med evangelium. Det finns egentligen inget annat existensberättigande på kollektiv grund. 

Jag vill än en gång med stor ödmjukhet påtala vikten av att Guds folk sätter sig i rörelse. Guds folk ska inte i första hand vara arvtagare. De ska vara erövrare! Det är något helt annat. Om du inte vill erövra kommer du aldrig in i Jeriko - staden den ointagliga.

Det är med stor tillförsikt till Gud jag säger detta. Herren ska själv hjälpa och vägleda till de rätta människofiskarna för denna sak. Han som öppnar och ingen kan tillsluta. Han som stänger och gör bokslut. Han som sa till fiskarna "kasta ut på högra sidan." Och näten blev fulla.

Lägg ut på högra sidan vad står det i motsatsförhållande till? Jo, att sitta och fiska i båten. Där finns det redan fångad fisk - du som driver ditt reformarbete för egna intressen. Ingen yrkesfiskare gör så. Du vinner inga människor för evigheten på det viset. Ut med näten i folkhavet!

Varför vara en sämre människofiskare när det var fisket som fick stå modell för uppdraget? Sluta upp med att flytta omkring fiskarna i båten. Det blir inga fler fiskar av det. Och fisken tar skada.

Du ska få se att en biograf kommer att få sin väckelsekristna regi. 

När jag tittade på denna enda inspelade sekvens från i somras så hör jag Gud själv ackompanjera proklamationen. Han som själv bygger sin församling börjar "borra på bygget" innan jag ens visste ordet av. Det är mer än symbolik. Det var en manifestation.

Gud ackompanjerade!

 

Läs hela inlägget »


I dag kom den här boken i min brevlåda. En nyskriven bok om F. A Boltzius med den något provocerande undertiteln: En svensk Wigglesworth eller en ärlig bedragare. 

Jag var till Skåre i somras och besökte museet där Boltzius levde under sin sista tid. Det är mer än välkommet att hans gärning blir känd för en ny generation.

Nu har jag inte läst boken än men om det som står i efterskriften " Amen, amen säger jag er: Den som tror på mig skall utföra de gärningar som jag gör, och större än dessa skall han göra, ty jag går till Fadern."  Joh. 14:12-13  genomsyrar syftet med boken, då har den en uppgift att fylla. 

I dag begravdes en trofast syster efter en kort tids sjukdom. Många var vi som bad för henne. Men det var uppenbarligen inte Herrens vilja att hon skulle vara kvar. Då hade hon varit så! Nej, nu är hon i härligheten och vi väntar på den dagen då vi ska sammanstråla efter fullbordat lopp. Det sista hon bad mig om när vi träffades var att få köpa en bunt av mina flyers för att göra Jesus känd i sitt trapphus. Jag blev så rörd, Lena. Med evigheten alldeles inpå och målgången nära så sökte hon vinna människor för Gud. Ända in i slutet. - Deras gärningar ska följa dem!

Ja, en del springer korta distanser. Andra långa. En del springer fort och andra under en betydligt mer utdragen sträcka. Men det handlar om att fullborda sitt lopp. Någon får en kort arbetsdag i Herrens vingård och andra som aposteln Johannes blir upp i åren. Vår tid här är så försvinnande kort! Låt oss alla ha allt klart med Gud och med människor - så långt som på oss beror.

Medan vi väntar på vårt saliga hopps fullbordan att Jesus kommer tillbaka - låt oss göra ljusets gärningar. Fördriv mörkret med ljuset! Upprätta syndare, döp de frälsta, bed för sjuka. Låt Guds rike få bli synliggjort också i vår tid. Res dig upp ur din apati. Den kommer annars på sikt att utsläcka din tro. 

Hans ord, Jesu ord, är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: f.a. boltzius

Jag vill skicka en särskild hälsning till alla er som under åren kontaktat mig om era bönämnen. Jag tänker på er varje dag och bär er. Flera av er har önskat en böneduk. En del har återkopplat där det blivit en förbättring och andra saknar fortsatt ett bönesvar.

Till dig som har fått ditt bönesvar riktar vi oavkortat all ära till Gud! För dig som fortfarande kämpar vill jag säga; Herren har inte glömt dig, din bönesituation och dina frågor. Jag har sådan lust att namnge alla här och lyfta er alla inför Gud i texten för närhetens skull. Det ska jag inte göra. Han känner varje människas behov och var så övertygad om att jag kommer att bära ditt namn och din sak fortsättningsvis inför Gud, trots att nästan alla för mig är okända. Herren vare med er alla och styrka från all trösts Gud.

- Gud hör bön!
 

Läs hela inlägget »

"Och Mose gick från Moabs hedar upp på berget Nebo, på toppen av Pisga, gent emot Jeriko. Och HERREN lät honom se hela landet: Gilead ända till Dan, och hela Naftali och Efraims och Manasses land, och hela Juda land, ända till Västra havet, och Sydlandet och Jordanslätten, det är lågslätten vid Jeriko -- Palmstaden -- ända till Soar.
Och HERREN sade till honom: »Detta är det land som jag med ed har lovat åt Abraham. Isak och Jakob, i det jag sade: 'Åt din säd skall jag giva det.' Jag har nu låtit dig se det med dina ögon, men ditin skall du icke komma.»
Och HERRENS tjänare Mose dog där i Moabs land, såsom HERREN hade sagt.
Och han begrov honom i dalen i Moabs land, mitt emot Bet-Peor; men ännu intill denna dag har ingen fått veta var hans grav är.
"  5 Mos. 34

Mose fick inte komma in i löfteslandet, Kanaans land. Det sa Gud till honom. I en annan översättning så heter det att han " inte skulle få gå in dit." Och det är riktigare översatt för Mose gick inte in i landet men han kom dit. Här har vi Jesus oerhörda makt - som i Lasarus liv - han som var död i tre dagar och det lika länge som dåtidens föreställning om hur länge själen stannade kvar i kroppen pågick. Jesus tog ingen hänsyn till biologiska faktorer. Han triumferade över dem alla! Han frångick naturlagarna och ropade ut Lasarus ur graven; "Kom ut!" Resten är historia.

Det finns tre personer i skriften som Gud hemförlovat under särskilda former. Det är Hanok, Elia och Mose.

"Genom tron togs Hanok bort, för att han inte skulle se döden; >> man såg honom icke mer, ty Gud tog honom bort.>> Förrän han togs bort fick han nämligen det vittnesbördet att han hade täckts Gud." Hebreerbrevet 11.

Elia for upp till himlen i en eldsvagn. Hur den övergången gick till rent fysiologiskt från en kroppslig tillvaro via stratosfären till en annan tillvaro, det är fördolt. Men vi kan gott förstå att när Elia sammanstrålar med Mose på Förklaringsberget då är det ett undantag som bekräftar regeln - Herren gör vad honom täckes! Elia som dessutom av profeten utlovades skulle åtvända för att bereda Jesus väg. Här räknar jag till tre olika perioder. Men alltid korta. Så var han Elia - drabbningens man. Fullkomligt oinställsam. Men hängiven sanningen i alla dess former!

Låt oss gå till ett annat märkligt bibelord endast omnämnt i Juda brev.

"Icke så Mikael, överängeln; när denne tvistade med djävulen angående Moses' kropp, dristade han sig icke att över honom uttala någon smädande dom, utan sade allenast: »Herren näpse dig.»" Juda 1.

Ja, när Mose dog så stod det att Gud själv begravde honom. Ingen har fått veta var han blev jordfäst. Men Juda anför en tvist mellan djävulen och ärkeängeln Mikael över Mose kropp. Ingen vet vad det gällde. Varför bråka om en kropp? Juda lättar något på slöjan. Här ser det faktiskt ut som att Gud gjorde ett avsteg. Mose anlete var sparad till Jesu förklaring där på berget. Så bevarade Gud Mose och Elia till den dag då Jesus skulle förklaras där på Tabor. För det var Mose och Elia som samtalade med honom. Det var inget hologram! Står det inte så enastående om Mose att han var Herrens tjänare, så säg? Jo, i sanning!

Det är så stort att veta detta att hos Jesus så finns egentligen inga begränsningar. Lagens och profeternas representanter kom Jesus till undsättning och de fick bli Jesus till ett stöd. Vilken identifikation! "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör.", sa Jesus.

Men Hanok eller Enok. Han sågs inte mer. Han vandrade med Gud. Och Gud tog honom bort. Han bara försvann.

Vad kan vi lära av detta? Ja, att de hade sina särskilda uppgifter och exceptionella liv. Men det har sin rot och bottnar djupast i en gudsrelation som de på ett individuellt plan odlade. Gud har med en sådan övertydlighet visat att han vill ha gemenskap med oss människor, att han själv blev människa genom Jesus. Men det är vi som får ta upp ömsesidigheten. Du vet; ska du behålla vänner måste du odla vänskap du också. Annars dör den. Det är så elementärt. Så är det med Gud också. "Med svartsjuk kärlek trängtar den Ande som han har låtit taga sin boning i oss." Jakobsbrev 4:5

Vart Gud förde Hanok vet vi inte. Det är fördolt. Han vandrade så mycket med Gud att distansen fullständigt avtog. Han bara försvann.

Guds mäktiga gärningar.

 

Läs hela inlägget »

Senaste

Arkiv

Din kommentar

  • leibac48@gmail.com » Jesus är uppstånden!:  ”Under Påsken har en gammal läsarsång pockat på uppmärksamhet. Minns den från bar..”

  • Yngve » Jesus är uppstånden!:  ”Ja, Namnet Jesus räcker! Den som åkallar Honom i uppriktighet, bliver frälst!”

  • Siri » Herren kallar!:  ”Gud ska välsigna! "Vet väl vilka tankar jag har för er..”

  • Märta » Herren kallar!:  ”Välsignat! Så vid alla vatten!”

  • Thommy » Jag är gravid!:  ”Anna! Tack! Så underbart. Så underbart. /Thommy”

  • Anna » Jag är gravid!:  ”https://m.youtube.com/watch?v=BqQqXseHzYw”

  • Märta » Jag är gravid!:  ”Broder! Jag vet.”

  • Anne Jakobsson » Tabor:  ”Så fint skrivet.”

  • Siri » Bländverk!:  ”Amen!”

  • Märta » Bländverk!:  ”Tack Thommy! Verkligt starka ord. Och så fruktansvärda sanna! Jag läser och känn..”

  • Märta » Sunemitiskan och de sju svältåren:  ”Tack för ett ord, som så väl behövdes!”

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • leibac48@gmail.com » Jesus är uppstånden!:  ”Under Påsken har en gammal läsarsång pockat på uppmärksamhet. Minns den från bar..”

  • Yngve » Jesus är uppstånden!:  ”Ja, Namnet Jesus räcker! Den som åkallar Honom i uppriktighet, bliver frälst!”

  • Siri » Herren kallar!:  ”Gud ska välsigna! "Vet väl vilka tankar jag har för er..”

  • Märta » Herren kallar!:  ”Välsignat! Så vid alla vatten!”

  • Thommy » Jag är gravid!:  ”Anna! Tack! Så underbart. Så underbart. /Thommy”

Arkiv

Etiketter

 

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • leibac48@gmail.com » Jesus är uppstånden!:  ”Under Påsken har en gammal läsarsång pockat på uppmärksamhet. Minns den från bar..”

  • Yngve » Jesus är uppstånden!:  ”Ja, Namnet Jesus räcker! Den som åkallar Honom i uppriktighet, bliver frälst!”

  • Siri » Herren kallar!:  ”Gud ska välsigna! "Vet väl vilka tankar jag har för er..”

  • Märta » Herren kallar!:  ”Välsignat! Så vid alla vatten!”

  • Thommy » Jag är gravid!:  ”Anna! Tack! Så underbart. Så underbart. /Thommy”

Arkiv

Etiketter