Jag vill välkomna dig som fått en traktat idag på stan. I mån av tid står jag alltid på den platsen i korsningen Gamla brogatan/Drottninggatan och delar ut mina flyers, för att jag vill göra Jesus känd. I den utsträckning jag lyckats leda dig ett steg närmare Jesus och det faktum att du kan få uppleva befrielse från din synd, så är mitt mål uppnått. Det är mitt segment. Du min målgrupp.

Ytterligare en dag får vi vakna upp till skottlossningar som skett någonstans i Sverige. Gängbrottslighetens Sverige. Ofattbart! Ska det aldrig ta slut? Det verkar istället eskalera. 

Synden är orsaken. Den är så djupt nedärvd i oss att våra verkliga intentioner och impulsiva handlingar sammanflätas värre än vätskorna i en cocktail. Vem kan separera ut dem? Evangelium! Evangelium är det glada budskapet om att det finns befrielse från synd. Synden är den nedärvda och djupast liggande orsaken till att saker går fel. Synden som skiljer människan från Gud. Den är både det vita och det röda i polkan. Syndare, du som dansar på din väg mot avgrunden!

När en brottsling tillfångatas ska de rättskipande myndigheterna avgöra om förövaren varit tillräknelig eller inte vid brottstillfället. En psykiatrisk utredning i vid eller inskränkt mening ska genomgås för att se om uppsåtet låg instinktivt i psyket eller renodlat i tanken vid genomförandet. Brottet ska vägas utifrån hur många millesekunder brottsimpulsen låg i medvetandet innan det verkställdes eller om det var med berått mod som skjuts gavs åt saken. Synden som är bundsförvant med djävulen. Det är hans inteckning i människan. Han inspirerar till onda gärningar och människan låter sig ledas och hon vet många gånger inte varför hon syndar - alla förklaringsmodeller till trots. Synden är en makt i och med människan. Den är ett med henne. Därför kan en människa aldrig gå fri.

Sedan väntar ett straff. Vård eller fängelse. Människan har då förstört sitt liv i det yttre och är oförklarligt en potentiell återfallsförbrytare i att skada andra och sig själv. Under straff blir hon så ytterligare skadad. Men desto bättre är inte alla våldsverkare. Människans register är ändå brett. Tyvärr så mäts inte synden utifrån vår godhet. Då kunde den perfekte gå fri. Nej, vi är alla syndare och vi gör det vi är. Det är vår natur. Kultiverade eller ej. Men det finns hopp! Hopp och framtidstro hos Jesus!

Min vän, Jesus är den ende som kan rena från synden och göra ett samvete helt och rent igen, för en rätt livsföring. Det kan ingen människa. Medmänniskor inom sin profession kan möjligen göra dig medveten om dina brister och sätta etiketter på ditt beteende men aldrig befria dig. Det kan bara Jesus! 

Så många människor genom årtusenden har mött honom och är ett levande bevis på det. Så även jag! Du kanske inte är en värsting. Men en syndare är du. Det är och var vi alla. Men Jesus erbjuder oss frälsning.

Sök dig till honom. Överlämna dig själ åt honom. Han älskar dig utan andra avsikter än just kärleken till just dig. Pröva honom. Låt Jesus få chansen att möta dig i ditt liv.

Så idag ska jag klämma in någon timma ute på stan med mina flyers. Det är en Jesus förlängda arm i att erbjuda dig frälsning och evigt liv.

- Välkommen!

 

"Petrus sade till honom: "Se, vi har lämnat allt och följt dig." Jesus sade: "Amen säger jag er: Ingen lämnar hus eller bröder eller systrar eller mor eller far eller barn eller åkrar för min och evangeliets skull utan att få hundrafalt igen. Här i världen får de hus, bröder, systrar, mödrar, barn och åkrar, mitt under förföljelser, och i den kommande tidsåldern evigt liv." Mark. 10 

Petrus var en av Jesu lärjungar. Han var en fiskare till yrket och förmodas ha fiskat både på Genesarets sjö och i Medelhavet. Israel är ju ett kustland. Kanske var Petrus och hans team ute veckovis ibland, fullt möjligt ända bort till Libyens kust eller till den Apenninska halvöns farvatten i syfte att skaffa sig utkomst. Petrus var inte sämre utrustad än vilken annan fiskare som helst. Bättre och större nät ökar fångsten. En ny och större båt som alltid ligger högst på en sjömans önskelista. Större fångst ger ökade inkomster och friställer en fiskenatt till annat. Man är inte dummare bara för att man är en fiskare i en möjligen akademisk värld. Ökad utkomst ger en bättre välfärd. Det handlar om vanligt bondförnuft mellan att vara självförsörjande och att vara en strategisk företagsledare. Insikten är av samma art. Det handlar bara om vidden. Om räckvidden i förmågan. Och i förverkligandet.

Petrus låter uppgiven. "Vi har lämnat allt... ”, säger han och gör sig till talesperson hos Jesus. Som om han såg sig tillbaka i ett kollektivt armod. Varför har bibeln tagit med detta samtal? Det låter så kluvet bland alla under och framgångar. Därför att svaret är så viktigt och når också oss! Jesus öppnar upp regelboken och tillämpningen som gäller för alla som vill följa kallelsen. Bortom försakelsen finns rika löften. Den som vet, den vet, brukar vi säga.

Petrus som predikade och tre tusen blev frälsta… En underbar framgång. Inte sant? Men detta är ju nästan en halv förnekelse. ”Den som satt sin hand till plogen men ser sig tillbaka, är inte skickad för Guds rike ”, står det. Men Jesus förebrådde inte Petrus här. Ingen tupp gol. Han kunde ha sagt: "Du valde själv att satsa på Guds rike. Du lämnade båten och din ort. Jag tvingade dig inte. Du följde mig frivilligt, om än på min önskan. Men det är på ditt eget ansvar. Och lönen kommer en annan dag.” Nej, Jesus förstår Petrus upplevelse av det dualistiska livet. Att det kan skava och att vi är i världen och underställda mycket av det som finns där. Det hade kostat något. ”Men se, jag har övervunnit världen! ”, sa Jesus.

Men hur började det för lärjungarna? Ja, Jesus rekryterar fiskare till att jobba med människor. En helt unik rekryteringsbas där yrkesbakgrunden verkade spela en mindre roll och var mera underordnad uppdraget.

"Och han sade till dem: »Följen mig så skall jag göra eder till människofiskare. Strax lämnade de näten och följde honom." Matt. 4.

Det måste ha varit en väldig dragningskraft i Jesu kallelse. En kärlekens makt. Man såg också vad Guds rike åstadkom bland människorna. Strax lämnade de båten och sin bakgrund, står det. Ordet strax är ett tidsutrymme under vilket man slutför någonting man håller på med. Det är själva slutförandet av något som är avgörande för hur långt tid ett strax pågår. Strax kan betyda omedelbart eller inom kort. Men förstås bäst i betydelsen av en liten tidsfördröjning. En liten tid som utifrån sammanhanget sett kan vara nog så kort.

Men Petrus saknar något här. Likt en plötslig tomhet. Eller så var han som vi ibland är både modfällda och slitna. Han liksom mäter utfallet i tjänsten för Jesus med stimulansen av att dra upp näten och få mycket fisk. Kanske relaterade han till pojken som kom med de fem bröden och de två fiskarna som fångats av grannens byalag, sålda på marknaden i Joppe. Petrus kände kanske hur han i egen kraft kunde ha bidragit till Jesu verksamhet utifrån de egna premisser, på detta område istället. Kanske sög det efter sjön i båtsman.” Giv ni dem att äta.”, hade ju Jesus sagt. Ja, fiska det kunde han. Jesus som vid den förnyade kallelsen till Petrus visade prov på att veta var fisken gick i stim. ”Kasta ut på andra sidan.”, sa Jesus då. Mästaren som mer ville visa på himmelrikets resurser och tillgångar än att slå ner Petrus yrkesstolthet - för när vi brister så täcker Jesus våra brister! Allt annat vore både fel och kontraproduktivt. Så lär oss Jesu bön också: ”Giv oss. Giv oss idag! Vårt dagliga bröd.”  Varför? Därför han är en givare utan hårda ord.

Vilken fantastisk livförsäkring Jesus läser upp i det finstilta. ”Amen säger jag er! ”, introducerar han. En riktig inskärpning. Och svaret Jesus ger som är så viktigt och inkluderar alla. Alla berörda under alla tider! Få hundrafalt igen! Och det redan i tiden. Av vaddå? Det man förlorat för Jesus skull! Och för evangeliums skull. Det man gått miste om i relationer, till och med. Att även få fastigheter under förföljelser. Hur går det till? Ja, Gud är trofast och kan skydda lagfarter under personförföljelser. De digitala dokumenten. Han är också mäktig att uppväcka barn, systrar och bröder och peka ut tomträttens hörnstolpar i ett blivande ägande av åkrar. Det säger oss texten.

”Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.” Matt. 6:33. Ett ofta citerat bibelord. Mer sällan utfört.

Här skaver våra liv rejält mot apostlarnas framgång i Jesu tjänst. Det är mitt ärende här. De som bekänner sig ha förlorat allt rönte till synes större framgångar för Guds rike än vad vi gör. Lama sprang. Blinda fick sin syn. Döva hörde igen. Vi som ger oss hän åt Guds verk på fritiden eller på söndagar men tryggar vår tillvaro efter mänskligt rationellt tänkande resten av tiden. Därför får vi inte heller del av de andliga framgångarna. De når oss inte. Vi vågar för litet. Vi satsar för litet. Vi överger för litet - för Jesus skull och kommer därför inte heller att tillhöra kategorin ” Ingen som…”, på samma sätt. 

Jesus förebrår inte Petrus i texten. Det gör han inte heller med oss! Kärleken förebrår aldrig. Den väcker upp längtan och lusten att, igen! Och tar nya tag. Nej, tvärtom så gav han Petrus ett rikt löfte. Och inte bara till honom - om än vi just nu kanske står på fel sida om efterföljelsen dyrbara garantier.

Trons äventyr sträcker sig så långt vi är beredda att gå. ”Av tro - till tro ! ” Försakelsen har inget ensidigt pris. Det är ett tillfälligt pris! Låt oss börja längta efter att finna trons väg på vår vandring där Guds omsorg får dominera utifrån att han alltigenom är god. ”Herren är min herde, mig ska intet fattas.” Så diktade profeten som var både smord till kung men som jagades på flykt under långa tider. David som än idag har ett torn uppkallat efter sig och en stjärna i nationalflaggan. Han som är prototypen för Davids son som förbarmar sig! Det är en alldeles enastående och välbehaglig kallelse att följa Jesus. Han som förmår göra mer än vi kan bedja eller tänka. Det är en inbjudan som väcker mersmak. Mersmak att gestalta kärleken till honom i efterföljelse. Han som är villig att leda oss i små eller stora steg och vi får se hur ”han förvandlar vatten till vin.” Han ska hjälpa var och en att finna uttryckssätten i att gestalta Guds rike - om än det skulle innebära försakelse. I det stor hela så ligger det till reds ett löfte om evigt liv i den kommande tidsåldern.

Vilken enastående livförsäkring på vandringen med Gud!
 

I tre timmar har jag delat ut flyers idag och nått minst fem hundra människor. Bland andra ett underbart samtal som jag inte kan berätta om där Herren blev mäktigt överbevisande om sin kärlek. När den helige Ande får komma till då segrar Gud! Vi får av nåd samla skatter för himlen och det är väldigt konkret, kan jag berätta för dig. Men det finns samtal som jag inte har ensamrätten till utan Herren. Han är suverän! Allt annat vore att förhärliga sig själv och att störa den andliga konceptionen. Ingen säd gror i dagsljus. Och vetekorn läggs i dold jord.

Helt klart måste jag skaffa mig en mobilstativ så mitt utseende inte blir så vanställt som vid dessa inspelningar. Barn kan bli skrämda. Ja, mitt huvud är faktiskt större än min näsa på riktigt, om någon sett något annat. Det blir så vid kraftigt vidvinkel på mobilen. Lite kuriosa.

Tack för alla förböner ni som uttryckligen och hemligen bär Guds verk. Det är som att komma till ett kraftfält i denna korsning! Herren är med. Och ni är med och bär!

Ja, vem vet. Kanske vi till slut kan ha livesända predikningar från denna korsning. Den andliga floden stiger och allt är möjligt för den som tror! Nu ser jag fram emot nästa tillfälle då jag får påminna människor om Jesus. 

Så enastående centralt!

 

I morgon kommer jag att ställa mig i city igen med mina traktater. I korsningen Gamla brogatan - Drottninggatan. Det är angeläget. 

Om två veckor är det Stockholm Marathon som jag brukar deltaga i och jag hade egentligen behövt ett långt löppass för prestationens skull. Känner du igen dig? Livets dualism med alla anspråk och intressesfärer. Men här gäller det att prioritera rätt! 

Våra egna intressen krockar ibland och kommer i konflikt med något som är bättre och där valet är vårt. Ja, i Jesu namn ska många få ta del av den lilla påminnelsen om Jesus och evigheten via mina flyers på stan, imorgon! Kan något vara viktigare? Detta är ett träget och välsignat missionsarbete som skall fullföljas. 

Gud välsigna dig som inte kan vara med där ute men som förstår och värdesätter bönens makt. Var med och be att Guds hand blir uträckt och att Guds rike utbreder sig!

Amen.

 

"I skolen alltså bedja sålunda: 'Fader vår, som är i himmelen! Helgat varde ditt namn; tillkomme ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden... Matteus 6.

Jesu bön är vägledande. Det rymmer i sig en avsedd turordning och disposition i mötet med Herren. Den börjar inte i våra liv - hur nära det än ligger till hands - vi som är oss själva närmast. Den börjar i himlen. Det är där vi måste fästa blicken i början på vår andakt. Vi når aldrig fram till nådens tron om vi börjar i våra bekymmer. De egna. Vårt eget. Vår sikt kommer att skymmas och vår blick ser istället neråt och inte uppåt. 

I dag har ett enda ord i Jesu bön fullständigt vandrat in och ut ur mig. Med eller utan lov. Det rister inombords. Det har retat mig och jag får inte grepp om det. Som om den provocerade eller utmanade mig, men inte bara mig, utan alla som är andemeningen på spåret. 

Bönen börjar med Fadern. Bönen förnekar inte heller position och nivåskillnad. Fader vår i himlen... Men den avbryts abrupt och distinkt av en Herrens apostel. Hör vad han säger! "Vi är införsatta med honom, dvs. Jesus, i den himmelska världen." Införsatta. Det är ett mäktigt uttryck. Det talar om något konstant och bestående och inte om någon visit eller ett studiebesök.

Men det himmelska måste ner på jorden. Eller hur? Det säger bönen. Ja, han ber: "Tillkomme ditt rike!" Den andliga värld där Fadern bor måste bli kött och ta sin boning ibland oss, dvs. gestaltas. 

Och så kommer det..!

"Ske din vilja"... Ske! Vilket märkligt uttryck. Det har ansatt mig denna dag som inne är. Det står inte vad som ska utföras i bönen. Det nämns inte. Det är förborgat. Inte heller när så ska ske. Bara en önskan om att! Det kan vara väldigt mycket som Gud avser bör ske. Ja, också i vår tid. I vårt nu. Men något är det. Annars vore bönen meningslös. 

Vi måste alltså få veta vad Gud vill för att också veta vad som ska ske. Och hur ska det gå till? Bönen redogör inte för hur det ska gå till. Då vore det ingen bön. Bara att och det är påkallande! Ske! - Ske, din vilja. Vad betyder ske? Det betyder händ ! Utan infinitiv märket. I ett imperativ. Ske!

Det vilar lika mycket ett presens över uttrycket ske som om en framtida händelse - om inte mer! Inte sant? Så levandegöres detta ord idag. - Ske din vilja!

Jag vill avsluta denna inblick genom att provocera ordets svenska innebörd ytterligare och krama ur "creman" ur ordet. För idag är ordet obekvämt och pockande. Det flyttar på sig varje gång jag ska fånga det. Det ord som gäckar mig utifrån sitt sammanhang. Vad kan det översättas med? Ja, det  rymmer i sig betydelser: "Bli verklighet." "Utspelas sig." "Bli av!"

Så säg; är inte helt plötsligt bönen levande och inte bara en ramsa inför levande Gud? Är det inte en stark önskan som förbinder himmel och jord, Gud och människa, i det som Guds vilja i himlen vill utföra? Förvisso! Bönen är fullständigt dynamisk för den rymmer förändringar och bönesvar - mer än vi kan önska eller tänka!

Jag avslutar nu min text här i ett försök att bara citerar meningen och bönen rakt upp och ner som det står - likt ur en uppläst andaktsbok. Lakoniskt och melodiskt. "Ske din vilja såsom i himlen, så och på jorden."... medan ordet tumlar runt som om Gud ville ha något gjort och utfört. Och det uppslukar mig! Bönen är mer än levande och den för bedjaren likt bruden i Höga visan att leta efter dess mening och mål.


- Ske, ja, ske din vilja o Gud!!


 

I morgon kommer jag att stå hela dagen i korsningen Gamla brogatan/Drottninggatan. Ett sent möjliggjort beslut. Är det verkligen något att berätta inför varje tillfälle? - Ja, det är det! Det ger människor möjlighet att återkoppla om man träffats tidigare. Här gäller det att gå hela vägen! Dessutom så är det likt ett baner. Det är en högt buren fana i den proklamationen. Det handlar om att besluta sig för en sak och som Gud också kan lita på. - Vilka perspektiv det ger! Herren kan inte bygga något bestående på ambivalens.

Jag har väl tilltaget med flyers inför morgondagen. Temperaturen sjunker snabbt nu och vi går mot höst. Då blir det färre tillfällen att dela ut, kan tänkas. Därför skyndar jag!

Sist jag stod där i city så kom ett par väktare och klagade på att jag hade min ryggsäck fastlåst intill en stolpe. Människor får ”onda tankar” av att någon på Drottninggatan sitter fastlåst, uppgav de. 

Men ordningsväktarna får faktiskt gå vidare i livet. Den korsningen ska ha andra kännetecken fram över. Nu är det inte någon bomb i den ryggsäcken utan väskan är full av evangeliska traktater. Det är bara att vänja sig om vid det. Jag måste få ha den där. Den är inte i vägen för någon.

Min vana trogen så ska jag slå mitt ”high five” i dörren till huset jag blev frälst. Det är en segergest i det. Det vet Herren också. Han som alltid går med. 

Tack för allt stöd och alla förböner, vänner! Herren känner er och lyssnar till er. Tro inget annat ! Att gå Guds ärenden ger också honom auktorisation att verka och handla i våra liv.

Så har han själv begränsat sig genom hela historien men också underbart knutit sitt namn till de som vill gå hans ärenden.

 

Var bor Gud? Var ligger paradiset? Är det samma plats men bara olika benämnt utifrån vad som avhandlas? Eller är det två helt skilda platser?

Låt oss vägledas av ordet.

För det första; Gud bor i ett ljus dit ingen kan komma. Vi kan alltså slå fast att det är så pass lång bort från oss att inga teleskop kan se det ljuset - för ljus kan man se. Ljus är ingen metafor för något annat. Där bor Gud. Där är den verkliga himlen också teologiskt definierad. Men också bevisligen gömd av avståndet.

Var ligger paradiset, platsen dit de som dött i tro på Kristus och som tvagit sina själar rena i Jesu blod befinner sig? De har sin plats i den andra himlen. Vi som lever på jorden är logiskt sett omhöljda av den första himlen. Det är den atmosfär, stratosfär som vi kan se - även med hjälp av enorma teleskop. Det är himmel nummer ett. Här håller vetenskapen med bibelns uppfattning. Det finns flera himlar!

När Jesus hade låtit sig ses efter sin uppståndelse så står det följande:

”Eftersom vi nu hava en stor överstepräst, som har farit upp genom himlarna, nämligen Jesus, Guds Son, så låtom oss hålla fast vid bekännelsen.” Hebreerbrevet 4:14.

Jesus for upp genom himlarna. Om Guds vistelseplats skulle varit himmel nummer två då hade inte Jesus farit upp genom himlarna. Då hade han bara lämnat en himmel och farit till den andra. Plural är mer än en. Alltså bor Gud i tredje himlen.

Vad mer? Jesus sa till rövaren på korset att han skulle få komma till Paradiset. Vad säger han? Vi läser;

”Sedan sade han: »Jesus, tänk på mig, när du kommer i ditt rike.» Han svarade honom: »Sannerligen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset.”  Lukas 23

Vi läste i Hebreerbrevet att Jesus farit "genom himlarna ". Det förutsätter vår himmel och åtminstone en till. Vad finns i den andra himlen? Paradiset! Ovanför vår egen jordiska himmel - för paradiset är en plats en destination i en himmel. Där lämnade Jesus rövaren i ett paradisiskt tillstånd. Men Jesus själv for upp och vidare. Där satte han sig på Faderns högra sida och manar gott för oss just nu. Det kan inte förstås på annat sätt.

Låt oss titta på vad Paulus säger som inte beskrivit Guds vistelseort så utförligt. Han kom ända till den tredje himlen men inte in i den. Det är skillnad på ända till och ända in i. Lägg märke till det viktiga ordet ”ända till”. Han betraktas alltså ha varit i paradiset under oklara förhållanden och hör saker man inte får eller kan säga. Men fortfarande utanför den tredje himlen. Och han säger det själv, "Uppryckt till paradiset."

Låt oss läsa om det;

”Jag vet om en man som är i Kristus, att han för fjorton år sedan blev uppryckt ända till tredje himmelen; huruvida det nu var i kroppslig måtto, eller om han var skild från sin kropp, det vet jag icke, Gud allena vet det. Ja, jag vet om denne man, att han -- huruvida det nu var i kroppslig måtto, eller om han var skild från sin kropp, det vet jag icke, Gud allena vet det — jag vet om honom, att han blev uppryckt till paradiset och fick höra outsägliga ord, sådana som det icke är lovligt för en människa att uttala." 2 Kor.12:2

Annat var det för Johannes på Patmos. Han fick se ända in i Guds himmel. Den tredje himlen. Vi läser;

”Sedan fick jag se en dörr vara öppnad i himmelen; och den röst, lik ljudet av en basun, som jag förut hade hört tala till mig, sade: »Kom hit upp, så skall jag visa dig, vad som skall ske härefter."  Uppenbarelseboken 4.

Vi kan sammantaget konstatera att paradiset är ett mellanstadium, en mellantillvaro, innan de döda uppstår från ett paradisiskt tillstånd och vi som ännu lever kvar skall ryckas upp Herren till mötes, tillsammans med dem under verkställan av en Guds basun och en överängels överinseende. Paradiset har alltså sitt säte i den andra himlen. Hur långt är det dit? Oändligt långt! Vi ser inte ljuset från jorden. Det bekräftar alla stjärnor som ligger däremellan och som dokumenterat ligger så långt borta att vi nästan inte kan mäta avstånden i ljusår. Men en dag skall vi nå förbi paradiset och nå fram till Guds himmel. Ovan stjärnor klara! Där är det så ljust att ingen kan ta sig dit själv.

Men med Jesu medverkan kan vi få tillträde till nådens tron! Den står där Gud finns - han som bor i ett ljus dit ingen kan komma, just nu. Där skall ingen synd finnas.

Det var därför Jesus kom för att förbereda alla dem som vill och som tror på honom!