"Ty så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son, på det att var och en som tror på honom skall icke förgås, utan hava evigt liv. Ty icke sände Gud sin Son i världen för att döma världen, utan för att världen skulle bliva frälst genom honom. Den som tror på honom, han bliver icke dömd, men den som icke tror, han är redan dömd, eftersom han icke tror på Guds enfödde Sons namn. Och detta är domen, att när ljuset hade kommit i världen, människorna dock älskade mörkret mer än ljuset, eftersom deras gärningar voro onda, Ty var och en som gör vad ont är, han hatar ljuset och kommer icke till ljuset, på det att hans gärningar icke skola bliva blottade. Men den som gör sanningen, han kommer till ljuset, för att det skall bliva uppenbart att hans gärningar äro gjorda i Gud.»"
( Johannes evangelium 3 )

Har du någon gång bokat en resa och hamnat på en plats du egentligen inte tyckte om? Kanske till och med en avskyvärd plats, visade det sig. Eller om jag får specificera det lite mer; bokat in dig på ett hotell under förskräckliga förhållanden och du kände att du inte för ditt liv skulle vilja bo där en enda natt, ens. Jag har bott på hotell där myror i hundratals krupit omkring på nattduksbordet, sängar vid lite efterforskning där ett mord kunnat begåtts, och råttor löpt på bjälkarna mellan tak och öppen luftspalt. Jag har varit med om att hyra lägenheter jag aldrig sett innan jag skrivit på kontraktet och bundit upp min tillvaro till den, under tider av missnöje. Tvingandes av livets gång och ofrivilligheter. Erfarenheter som inte varit livsfarliga. Men oönskade. 

Vet du om en sak? När du dör - och det ska vi alla göra - så vet du inte någonting om din destination. Du vet ingenting om dina befogenheter. Du vet ingenting om vart du ska bo eller vart du kommer att ta vägen. Hur du ser ut. Om du har kläder på dig eller inte. Du vet inte om du kommer att ha ett startkapital eller resurser i överförd mening, när du dör. Du kan utifrån dessa tankar här och nu inte veta någonting om vad som händer när du dör! Eller vem som hämtar dig. Tycker du att jag provocerar dig? Ja, dessa frågor borde sysselsätta oss oftare. Allt löser sig inte med tiden. "Nu är den välbehagliga tiden, nu är frälsningens dag", uppger bibeln.

Bibeln uppger att det bara finns två utgångar av livet. En som leder till det nya livet och en som leder till fördärvet. Den väg som leder till livet har en dörr och den dörren är Jesus! Han som kom för att dö för våra synder. Detta känner du till. Du har säkert hört det men aldrig reflekterat vidare över det i relation till ditt eget liv. Jesus sa om sig själv: "Jag är vägen, sanningen och livet! " Det innefattar allt. Han är vår räddning. Men du förhåller dig inte till det, som nödvändigt är.

Bibeln uppger att en dag ska det vara för sent att lämna sitt liv till Jesus. Han som kom och älskade oss så mycket, för att han ville rädda oss för evigt. Vi är evighetsvarelser. Vare sig vi vill eller inte.

Vågar du avsluta ditt liv här på jorden utan att ha överlämnat ditt liv i Guds händer? Jag tror inte det. Du som kanske är van att inte bara ordna för dig själv utan också för många andra, du kommer en dag att inte ha några resurser och du vet inte vilket mörker du kan hamna i.

Bibeln uppger att det en dag i helvetet ska vara "gråt och tandagnisslan". Det är själsliga uttryckssätt för djup sorg. Sorg över att man inte tog tillvara kunskapen och erbjudandet. En dag är det för sent.

Bibeln uppger att den som åkallar Herrens namn, ska vara frälst. "Med hjärtats tro och med munnens bekännelse blir man frälst.", uppger bibeln också. Namnet Jesus är det namn som har fullmakten att frälsa oss. För Gud är synd allvarligt. Så allvarligt att döden kom in i mänskligheten. Synden kommer inte in i Guds nya tillvaro som han berett för mänskligheten. Därför måste vi befrias från synden.

Tänk lite på de här handfasta exemplen från livet i stort. Då blir dessa frågor ännu större. Att komma till en plats man inte vill vara på... Eller bo under förhållanden vi aldrig ens kan föreställa oss! Och du kan inte byta plats eller destination. Det finns ingen väg ut.

När vi dör då är tiden slut för vår del. Då går vi in i en tidlös evighet som inte mäts i timmar eller en sols trakterande av skuggor eller ljus. Då är du dömd till en evighet i en fruktansvärd tillvaro - om du inte försonat dig med Gud. Det finns liksom ingen förmildrande omständighet här. Det finns ingen otur, dåligt flyt, en räcka av misstag eller att det var någon annans fel... Du har ansvar för ditt liv. Ingen annan.

Jesus är vår advokat och vårt offer inför Guds helighet. Hans helighet är syndens motpol. De kan inte samexistera. Därför måste vi få försoning för våra synder. Vår försonare är Jesus Kristus.

När vi lämnar jordelivet är det för evigt och det är stora övergripande saker vi måste ha löst innan dess. Det har med vår slutdestination att göra.

Många präster och så kallade pastorer ser mellan fingrarna på synden, idag. Det gör de för att behålla sina tjänster i kyrkan och för att uppvisa resultat inför sin styrelse som anställt dem. Ett fruktansvärt bedrägeri. Det är Gud som är domaren. Han ser våra liv genom Jesus och inte genom några andra kriterier. Gud älskar oss utan anseende till person och han dömer oss också utan anseende till person.

Överlämna ditt liv till Jesus. Kapitulera inför honom. Han älskar dig och han räddar dig också undan den eviga elden. Överlämna dig åt honom och han ska tillse att han slutgiltigt tar hand om dig, den dagen då du går över tidens rand.

Gud välsigna dig!

 

Den ropandes källa i Lehi, För törstande kvinnor och män. En källa med levande vatten, Framväller så porlande än.

Kör: Källa så klar, Vatten du har. Tidernas torka aldrig dig når O, huru väl, där är ro för min själ. Vila mitt trötta hjärta där får.

Hur ofta med svidande hjärta, Och törstande ande du går, Och märker ej källan i öknen, Där hälsa och svalka du får.

Har krukan du tömt under färden, Och allt vad du ägt givit ut. O, kom till " Den ropandes källa", Den flödar då andra tar slut.

Dig vila vid källan i Lehi, Uti hennes svalka dig göm. Slå läger vid randen den klara, Och jordlivets strider förglöm.

- Ida Björkman -

 

"När han nu kom till Lehi, skriade filistéerna och sprungo emot honom. Då kom HERRENS Ande över honom, och tågen omkring hans armar blevo såsom lintrådar, när de antändas av eld, och banden likasom smälte bort ifrån hans händer. Och han fick fatt i en åsnekäke som ännu var frisk; och han räckte ut sin hand och tog den, och med den slog han ihjäl tusen män. Sedan sade Simson: »Med åsnekäken slog jag en skara, ja, två; med åsnekäken slog jag tusen man.» När han hade sagt detta, kastade han käken ifrån sig. Och man kallade den platsen Ramat-Lehi. Men då han därefter blev mycket törstig, ropade han till HERREN och sade: »Du själv har genom din tjänare givit denna stora seger; och nu måste jag dö av törst, och så falla i de oomskurnas hand!» Då lät Gud fördjupningen i Lehi öppna sig, och därur gick ut vatten, så att han kunde dricka; och hans ande kom tillbaka, och han fick liv igen. Därav kallades källan Den ropandes källa i Lehi, såsom den heter ännu i dag. Och han var domare i Israel under filistéernas tid, i tjugu år."    ( Domarboken 15 )

Dagens text är över Simson. "Skriande filisteer... Herrens ande kom över honom... Tågen kring hans armar blev som lintrådar antända av eld... Åsnekäken... Som ännu var frisk... Ramat-Lehi... Blev törstig... Ropade till Herren... Då lät Gud en fördjupning i Lehi öppna sig."

- Då lät Gud en fördjupning i Lehi öppna sig!"...

Mina vänner! Det är detta det handlar om. En fördjupning. En fördjupning i Lehi. En lokal där vi kan vara tillsammans och röva från djävulen vad han tagit från Gud. Vi behöver en fördjupning i en byggnad i gatuplan! Förlåt att jag är så enkelspårig och översätter hebreiskan efter eget tycke. Men jag profeterar, ju. Visionen dyker upp när jag minst anar det och bryr sig inte om det är rätt eller fel, efter andras tycke. Det är bara så överväldigande. Men är det inte det som det handlar om? Att finna en källa med vatten, en oas, dit människor kan komma för att möta Gud för första och andra gången?! Och för den slutgiltiga gången!

Varje mening i denna Simsons liv är en predikan i sig och jag vet inte vad Gud vill säga. Bara att han vill! Den helige Ande har budskap som står på kö - i Gud - som han vill föda fram. Lovat vare Simsons Gud att han återkommer som förr med kraft och med sin härlighet. Den som väntar på Herrens härlighet, ska få se den. Den kan du inte stå emot!

Kanske får vi gå och längta och hungra en tid till. Då är det Guds syfte. Förlåt mig, men jag är förlorad i denna vision. Övertrycket är något alldeles enormt och jag är frisk för övrigt. Läs meningen här nedan. Griper den dig inte? Den är ju något alldeles oerhörd! Jag fastnar redan vid första ordet : Då!... Gud hade en historik bakom det som skedde och full kontroll över situationen. "Då lääääät Gud "... Amen! en fördjupning öppna sig. Halleluja!! i Lehi."

"Då lät Gud fördjupningen i Lehi öppna sig, och därur gick ut vatten, så att han kunde dricka; och hans ande kom tillbaka, och han fick liv igen."

Nu profeterar jag! För detta kommer att ske. Detta kommer att ske! Det är så överväldigande. För hur släcker man en brand i tilltagande?! Säg mig? "Herrens ande började verka på Simson." Det mest outgrundliga predikoutkast i hela skriften. Började verka... började... verka... Stavas inte det med ä? Värka! "Herrens ande började värka på Simson." Du ser att jag ropar nu.

Ohhh...vad det värker fram, Guds verk. Verk och värk. Gud ska bevisa sin allmakt. Håll i dig och kom ihåg att jag sagt dig det. 

Gud ska se till att få fatt i en frisk käke så evangelium kan få bli predikat med makt och myndighet. Det vi mesta av allt saknar. Genom den helige Ande som verkar/värkar fram böner likt; "Bröder, vad skola vi göra? "

Sela.


 

 "To trust God in the light is nothing, but to trust him in the dark - that is faith."    

 - Charles Haddon Spurgeon -

 

I morgon är det dags igen att evangelisera i korsningen Gamlabrogatan Drottninggatan. Traktatmissionen från man till man. Det är lika stort och nytt för varje gång!

I dag har jag farit runt i Stockholms City och det finns så många teatrar och biografer vilka lever en tynande tillvaro. Jag blir så inspirerad av vart och ett av dem. Vi är bara ett förverkligande ifrån! Rätt som det är så är vi på väg in i salen och ska få fira Gudstjänst under förväntan på vad Gud vill göra. Historien har erfarenhet av denna typ av evangelisations metod och det är ett oersättligt sätt att nå människor med evangelium. "Tron kommer av predikan och predikan i kraft av Kristi ord." Predikan i sin renodlade form som vi saknar idag. Det kräver ett stort engagemang, ja, ett större engagemang än nu.

Tron, ser inte det som finns. Den tar sikte på det den hoppas. Där trivs trons ande. Tron, kan inte inse omöjligheter. Den räknar bara med Gud och är glad i det hoppet. Tron, är en obotlig optimist i att se det förverkligat. Den ser bara detta.

Låt evangelium få lysa upp i en mörk tid. Låt budskapet om Jesus som en levande frälsare få bli känd. Det är det som det handlar om.

- Gud välsigna dig att engagera dig på ett eller annat sätt!

Biograf sökes.

 

Hela dagen idag har det återkommande kommit till mig att skriva till dig som är kristen och läser det här. 

Orsaken, du kristne, till din ökenvandring beror på att du inte har Guds påtagliga välsignelse över dig. Du måste börja bekänna din tro. Himlen väntar på att få ösa sitt välbehag över ditt liv, men du bekänner inte Jesus inför människor. Det är väldigt allvarligt och förödande för dig.

Börja din egen självhjälp så ska du se att välsignelser kommer att välla över dig! Imorgon ska du säga till den första människan du möter som du inte känner: "Jesus älskar dig!" Det klarar du av. Om många gör så kommer det att ske små förändringar som kommer öppna upp himlens fönster över oss. Hur ska himlen kunna bistå oss om vi inte uträttar något för Jesus?

Du vet att en bil som stått still länge kan inte starta hur fungerande den än är. Strömmen i batteriet blir utdraget. Hjälpströmmen! Vad kan man göra då? Man kan skjuta den nedför en backe och när man fått upp lite styrfart lägga i en växel och släppa upp kopplingen. Då startar bilen! Sedan får man köra lite för att ladda batteriet.

Sluta att fortlöpande konstatera att Jesus inte kommer till dig eller att du känner att du inte blir välsignad till din inre människa. Du har själv stängt till flödet i ditt liv. Vi ska bryta detta mönster. Vi ska resa oss upp och samarbeta med Gud. Vi ska nå människor den sista tiden med kunskapen om vägen till honom genom Jesus. Det vill Gud. Den helige Ande har så mycket att ge men det beror också på oss. Jag har själv provat detta och det är väl beprövat. Det fungerar. Himlen kommer inte tveka en sekund att ösa sitt välbehag över dig.

- Gud välsigna dig.

 

En broder i Småland och en syster i Norrland är med i traktatmissionen. Ja, traktatmissionen är inte uppburen av en organisation med en styrelse och allt vad det medför. Traktatmissionen är bara arbetsnamnet på det faktum att vi genom flyers på eget initiativ evangeliserar på vår hemort. Det är så dyrbart i en tid då det personliga mötet och vittnesbördet alltmer ersatts av kristna konserter.

Häromdagen berättade min broder i Småland att han fått dela ut en traktat till en muslimskt troende. Till en enda. Det blev mig en tankeställare i att varje enskild mottagare är så dyrbar för Gud. Jag som gärna räknar mina buntar... Det ligger ju lite i sakens natur att man vill få ut så många flyers som möjligt. Det är det samma som att nå väldigt många människor. Men min broder tog notis om en enda. Det är enormt stort! Och ett rätt förhållningssätt.

"Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen. Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd. Tecken skall följa dem som tror detta. I mitt namn skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya tungor. De skall ta ormar i händerna, och om de dricker något dödligt gift skall det inte skada dem. De skall lägga händerna på sjuka, och de skall bli friska." ( Markus evangelium 16 )

Vi arbetar vidare utan att förtröttas. Vi vet att en dag så ska vi få skörda! Vi är inte resultatstyrda.

Vi är målmedvetna. 

 

All väckelse har sin förutsättning i en hunger och längtan efter Gud. Den tar sig många, många uttryck. Inte så sällan finner den sina uttrycksmedel i sång. Sången som både är av tillbedjan och av undervisande art. "Gud tronar på Israels lovsånger", står det. Vad betyder det? Ja, det är från tronen maktens verkställighet utgår. Dekreten. Direktiven. Satan avskyr denna gudstjänstform. Den påminner honom för mycket om himlen. Hans preexistens i ett bättre vara. Sjung! Då ska han fly bort ifrån dig. "Stå honom emot, fast i tron." Han har inte all makt. Bara dåligt inflytande. Hos Jesus befinner den sig! 

En väckelse på 1900-talet kom i tidigt skede att kallas för Sångarväckelsen. Det började komponeras sånger för att det sjöng inom de frälsta. Den ena sången efter den andra. I samma trons ande. Sedan gick det inte att hålla emot längre. Det sjöngs oavbrutet. Och det spred sig. Gudstjänsterna började timman före utsatt tid och kunde pågå hur länge som helst och ville aldrig ta slut. Många blev frälsta.

Här en egen komponerad sång av Sara Vingren. Så enastående. Jag säger inte att det är amatörmässigt. Jag kan för lite om musik. Men jag säger att budskapet når fram i enkelhet. Enkelheten som alltid är utsatt. Varför? Man måste bräda varandra i artisteri om man vill bli framgångsrik i världen. Men inte på Andens område.

Jag vill uppmuntra dig som det sjunger inom. Du som trakterar ett instrument. Ta fasta på den inre tonen, din tillbedjan och din innerliga glädje i Jesus! Låt ingen ta den ifrån dig. Den är likt ett källsprång som ökar i flöde när man öser ur den. 

Skriv och sjung på svenska. Låt dig inte luras av den tuffhet som en Hillsong kultur sätter på den religiösa marknaden, med artificiella medel. Jag säger det rakt ut. Om kejsaren går omkring naken så ändrar det inget i sak. Gud vill bekläda oss med helige Andes kraft! Det är inget fel att sjunga på engelska. Det är inte det jag säger. Men det finns en trend i detta som har med image att göra. Det är inte en kultur som ska odlas. Imagen. Den hör köttet till. Den tillför inget av andligt värde. Skriv på svenska. Vårt modersmål. 

Denna sång är egen komponerad. Det är så det börjar. Tack för att du gav den en svensk text, Sara. Jag vill uppmuntra dig och andra. Fortsätt! Tappa inte tonen. Sök inte perfektion. Den låter bara hörarna fokusera på ovidkommande saker. Det är inte den som är avväpnande. Sök enkelheten. Enkelhet är inte synonymt med kraftlöshet men den känner sig hemma i en ödmjuk ställning.

Du vet hur det var när man var liten. Man drog med en käpp intill ett litet vattenflöde. En bäcks tillflöde, möjligen. Under livets svårigheter eller av tårar under skratt, vid fuktat jord. I glädje som i nöd. Vattnet drar sig genast dit vid fårad tillvaro och du kan aldrig veta hur stor flod du lagt grunden till. Så är det med den källa som flödar i den kristnes inre. Gräv fram den! Till slut brister fördämningar och andra blir berörda. I en störtflod. Det kallas för väckelse!

Jag vill uppmuntra dig till sång. Ni och du som fått denna särskilda gåva. Glöm inte att i gamla testamentet så uppväckte sången den profetiska gåvan i många gudsmän. Flera av profeterna kom i hänryckning genom sång. De blev utom sig och började tala ur Guds mun. En mäktig resurs.

Den helige Andes grundspråk är inte engelskan. Den helige Andes grundspråk är ödmjukhet och förkrosselse och inte under självhävdelse. Ta dig förbi attityderna, professionalismen, artisteriet. Fokusera på Jesus och den helige Ande kommer att lägga sin hörbara röst i din sång. Känn dig inte ensam eller specifikt unik. Bevara din särart. Lägger den helige Ande sitt därtill då kommer du att nå fram! Han kommer att öppna människors hjärtan med din sång.

Och för Ordet.