_DSC9211-2.Mobilen

2022 > 01

"Då nu konung Hiskia hörde detta, rev han sönder sina kläder och höljde sig i sorgdräkt och gick in i HERRENS hus. Och överhovmästaren Eljakim och sekreteraren Sebna och de äldste bland prästerna sände han, höljda i sorgdräkt, till profeten Jesaja, Amos' son. Och de sade till denne: »Så säger Hiskia: En nödens, tuktans och smälekens dag är denne dag, ty fostren hava väl kommit fram till födseln, men kraft att föda finnes icke."  Jesaja 37

Jerusalem blev under kung Hiskia anfallna och hotade av de Assyriska härarna vid ett tillfälle. Anfallet leddes av en Rab-Sakes. Det är verkligen en skrämmande läsning, för det var en besvärlig och mycket aggressiv motståndare som drog upp med enorma härar mot Israel. (Läs gärna kapitel 36, 37 i Jesaja bok. ) En oerhörd konfrontation. Och en stark psykologisk krigföring. Känner du igen det? Fienden som skapar höga och långa skuggor. Men som får ge vika när Herren griper in.

Bibelordet här ovan är just den reaktion som kung Hiskia uttryckte inför profeten Jesaja när krigshärarna stod alldeles inpå stadsmuren. Det var ett prekärt och trängt läge.

Men det blev inget angrepp. Fienden hade tveklöst varit övermäktig Israel. Faktum är att inte en enda pil blev avlossad. Inte en enda! Precis som Jesaja sagt. Fiendens hot kan skrämma. Men den som lever under den högstes beskydd är trygg. Vi kan känna oro. För vi lever ju. Men trygga i Gud är vi när vi överlämnar vår sak till honom.

Jesaja skriver i sin bok: "Därför säger HERREN så om konungen i Assyrien: Han skall icke komma in i denna stad och icke skjuta någon pil ditin; han skall icke mot den föra fram någon sköld eller kasta upp någon vall mot den. Samma väg han kom skall han vända tillbaka, och in i denna stad skall han icke komma, säger HERREN. Ty jag skall beskärma och frälsa denna stad för min tjänare Davids skull.» 

Hur löste det sig för Hiskia? Ja, lyssna och lär. Lyssna och erfar. Ha tro till Gud! Han som sänder en enda ängel med fullmakt. Vi kan också hamna i svårigheter men får odla tron på att Gud kan gripa in i våra liv. I stort eller i smått.

"Och HERRENS ängel gick ut och slog i assyriernas läger ett hundra åttiofem tusen man; och när man bittida följande morgon kom ut, fick man se döda kroppar ligga där överallt."

Vad ska vi med dessa berättelser till som troende om det inte är för att se och lita på Guds allmakt och suveränitet så att vi själva kan sätta tillit och tro till honom? Herren är densamme! Vi har inte 185.000 man som vi behöver ha nermejade men väl så många tankar som ansätter oss att besegra.

Håll ut i tro! Det är den livslånga läxan för oss. Gud kan gripa in efter sin egen underbara ordning. Det blev som Jesaja sa. Rab-Sakes kom inte ens in i staden som man så fruktade.

En verkligt underbar läsning.

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: jesaja, hiskia, tro

När jag var 15 år skickade jag efter en stor karta över Italien från den Italienska Statens Turistbyrån. En bilkarta med varenda liten väg utmarkerad. Den var en och en halv meter hög. Pojken bar återkommande på landet i bön. Märkligt. Jag nålade upp kartan på väggen i mitt rum och hade också nålar jag satte ut över städer som jag bad för. Tänk; jag var bara 15 år gammal. Jag hade en kallelse till landet, upplevde jag. Jag minns att jag bad för orter jag inte ens kunde uttala och ännu mindre hade varit i.

Men det dröjde till i början på 1990-talen som jag första gången åkte till Italien. Jag hade blivit arbetslös och pluggade italienska på gymnasial nivå. Jag och min svåger hade bokat en resa till Rom under påsken, det året. Vi hade beställt biljetter till Vatikanen där vi besökte mässan under påsken. Johannes Paulus ll var då påve och hans efterträdare Joseph Ratzinger flankerade precis bakom honom i parad. 

Innan vi kom iväg till Rom så gjorde jag ett besök hos ENIT på Strandvägen i Stockholm. Kontoret jag hade beställt material av för så många år sedan. Jag ville ha material över Rom. Jag kom in i den lilla butiken som var helt klart underbemannad. Telefonen ringde oavbrutet och hon som jobbade där hade mer än fullt upp.

När hon väl kunde betjäna mig frågade jag henne varför hon jobbade ensam när det var sådant tryck på byrån. "Vi söker personal", uppgav hon med ens. "Men jag är ju arbetslös!", utbrast jag. Och jag läser just nu italienska! "Oj", sa kvinnan. "Kan du vänta här så ska jag hämta min chef", fyllde hon i.

Efter en stund kom en parant äldre kvinna ut i butiken. Hon frågade om jag ville komma med för ett samtal. Så gjorde jag. Efter ett kort samtal med henne så frågade hon mig om jag ville träffa Il dottore som var byråns chef på Italienska Statens Turistbyrå. Okey!

Jag leddes in på hans kontor. En professorstyp satt bakom ett stort mahognyskrivbord och den italienska trikoloren hängde stolt på väggen bakom honom. Han intervjuade mig på engelska och sa att om jag var intresserad av att börja arbeta på kontoret, så skulle jag komma in med mitt respass för kopiering nästföljande dag. Jag gjorde så. Min arbetsansökan skulle nämligen skickas ner till Rom till huvudkontoret där. Jag minns så väl att han sa att ansökan skulle ner till Via Marghera. Via Marghera var och blev därefter ett begrepp.

Pojken i mig var yr av händelsen. Jag som bara skulle hämta några stadskartor var nu en arbetssökande hos den Italienska staten. Proceduren var naturligtvis bara en formalitet. Det förstod jag men processen måste ändå ha sin gång. Jag skulle bli statsanställd i min kallelses land!

Så kom jag till Rom första gången i mitt liv. Vi hade bokat ett lågprishotell som hette Archimede. Vi hade dålig koll på vart det låg. Det låg i närheten av Centralstationen, visste vi. Vi hittade hotellet och checkade in och blev hänvisade till vårt rum. Framför fönstret hängde långa och tunga draperier. Jag drog bort dem. Utanför fönstret hängde de typiska fönsterluckor som brukar vikas utåt och mot fasaderna, likt i en alphydda. De var mörkgröna, minns jag.

När jag så öppnar fönstret så ser jag precis och exakt mitt emot på andra sidan av den lilla lokalgatan att det stod ENIT - Ente Nazionale Italiano per il Turismo med röd text på den vita marmorfasaden. Gatan var alltså Via Marghera 2 och där låg huvudkontoret dit min ansökan hade kommit före mig. Jag fick gåshud! Och får det än idag. Jag ropade rätt ut i luften till min svåger: - Jag kommer att få jobbet!! Detta är ett omen.

Vi kom tillbaka till Stockholm och jag kallades till kontoret. Så fick jag min anställning och jobbade under tre och ett halvt år på Italienska Statens Turistbyrå, i Stockholm.

Vad blev det då av detta tillsättande? Och där är jag en undermålig berättare i att skarva. Inget mera. Inte ännu! Men jag är säker på att det var Guds ledning. Här vilar något som ännu är oförlöst. En anvisning ingen hade kunnat arrangera. Tid och rum är av underordnad betydelse! Är du kallad av Gud kan du få vänta i 40 år på ditt uppdrag. Det fick Mose göra. Håll ut!

Så här är det att gå med Gud! Och så är det fortsättningsvis.

 

Läs hela inlägget »


"Och om jag hade profetians gåva och visste alla hemligheter och ägde all kunskap, och om jag hade all tro, så att jag kunde förflytta berg, men icke hade kärlek, så vore jag intet." 1 Kor.13.

Traktatmissionen kallar!

Jag vill utmana
 dig och uppmana dig att följa i mina steg. Du bör skaffa dig traktater på ett eller annat sätt. Jag kan hjälpa dig!

Om jag kunde exemplifiera alla de möten jag haft där ute på stan, så skulle du förstå att det är Gud som verkar. Hur han sänder människor i min väg och jag får vara till Jesus välsignelse! Det är så påtagligt och stort!

Det enda som krävs är att du har lite mod. Tänk inte på vad du behöver säga. Det ter sig naturligt vad du kommer att säga till varje människa som stannar upp och samtalar med dig. Många för över samtalen på de mest skilda ämnen men håll ditt fokus. Du är där för att presentera Jesus! Och inför det namnet så finns det behov som uppdagar sig hos människor. Den helige Ande står med dig!

Jag gjorde den här traktaten för en tid sedan som jag delat ut i närmare 25.000 exemplar fram till i dag. Jag har fått bett med människor. Jag har fått lyssna på människor. Predikat för människor. Jag har fått döpt till Kristus och hjälpt människor att bli korrigerade i deras tvivelsjuka och skapat hopp och tro!

Så mycket arbete som återstår! Så många möten som Herren ska sammanföra!

När tiden snart är slut kommer vi inte att kunna evangelisera mera. Då kommer vi om möjligt att gräma oss över att vi inte försökte rädda fler för evigheten. Det är detta perspektiv som är så viktigt.

Medan tid är får vi sprida kunskapen om Jesus med den kärlek han ger oss! Det är den högsta av tjänster under den högstes beskärm.

- JESUS går med dig! 

 

Läs hela inlägget »

"Jag skall locka dig åstad, jag skall sätta krokar i dina käftar och föra dig ut med hela din här, hästar och ryttare, allasammans i präktig rustning, en stor skara, väpnad med skärmar och sköldar, och allasammans med svärd i hand." Hesekiel 38.

Det finns en illustration i Guds ord som går igen hos profeterna. Det handlar om jägaren och det handlar om fiskaren. De är egentligen båda jägare till sin profession men använder sig av diametralt motsatta metoder. Den ene lockar sitt byte. Den andre stoppar sitt byte. Det är inte naturupplevelsen bibeln vill lyfta fram när den illustrerar detta. Också ett bildspråk kräver sin skärpa av förståelse.
 
När vi läser i Hesekiel om Gog, han som uppges vara hövding över Ros, Mesek och Tubal - ja, nu använder vi förstås inte begreppet hövding om ledare i nutid, så får vi veta en hel del om vad som ska ske i framtiden. Epitetet hövding kan förstås - för en hövding är väl mer tsarlikt än vad en tvivelaktigt vald president är. Och de som förfäktar att profetian redan uppfyllts i denna sak i förfluten tid, har de möjligen tänkt på att elektronisk störutrustning i framtiden kan tvinga krigsherrar att skicka stora trupprörelser med häst? Hur primitivt det än låter. Är det inte det som är vårt samhälles sårbarhet? Vår elektronik slås så lätt ut av fienden. Flygplanen och stridsvagnar kan då inte navigera. De stannar. Kretskorten får spader och stridsplanen tar unisont okontrollerat mark. Var inte så tvärsäker! Det står klart och tydligt att man ska rida på hästar. Guds ord kommer att gå i uppfyllelse. Å andra sidan: Om nu hästen är en metafor för en övermänsklig kraft som människan begagnar, det förtar inte själva händelseförloppet. Att det ska ske. Vi som fortsatt mäter motorns kraft i hästkrafter. Så föråldrat. Men ingen ifrågasätter det. Det är genomförandet Guds ord är ute efter - väl beskrivet långt innan vi kunde få punktering på våra däck. 

Om vi gjorde Herren till kung i våra liv och han gav ut ett mynt. Vad skulle då Herren kunna tänkas ha för valspråk? Den meningen kallas ju så som löper cirkulärt längst med myntkanten. Ja, han kunde haft många fina valspråk! Men om vi skulle utgå ifrån vår egen kungs valspråk - "För Sverige i tiden" - då skulle Herren kunnat myntat: "När tiden var inne". Eller. "När tiden är inne." Medan djävulen å sin sida har en enda rubrik att tillgå. "Hans tid är kort!" Det står så; "Ty han vet att hans tid är kort! " Djävulen som får arbeta under tidspress. Det blir aldrig bra. Att koordinera människors olika viljor under tidspress - ja, det ser vi ju hur illa det går för honom! Han som i slutänden får gå Guds ärenden.

Tillbaka till Gog. Och tillbaka till profetians bildspråk. Herren säger att han skulle "sätta krokar i hans käftar och föra honom ut." Här har vi bilden av en fiskare som lockar med ett fiskedrag. Inte sant? Betet är själva lockelsen till skillnad ifrån om det hade varit en jägare som jagar ut någon. Man fäster inte en patron i en nylonlina och vevar. Så fungerar det inte. Kroken måste döljas. Ingen förståndig låter sig lockas av att svälja en patron. Men de fina färgerna i kombination med ett drags rörelser inbjuder att hugga. Det är brådskan som gör att fisken inte analyserar om det finns en krok i aktern! Hans tid är kort ! Det finns ingen tid för reflektion.

Gud skall locka iväg Gog. Gog är ingen fiskare. Gog är en jägare. Att fiska handlar om att locka på, i profetian. Men att jaga handlar om att fördriva, undertrycka och förtrycka. Eliminera.

Det finns också ett intressant synsätt i det här med att "sätta krokar i käftar." Språkbruket som bibeln använder är naturligtvis väl valt. Vi kunde gott iakttaga att det handlar om flera munnar. Inte sant? Eller käftar i plural. Man talar med kluven tunga brukar vi säga när det handlar om olika versioner av en berättelse. Så uppstår opålitlighet. Om den upptäcks. Här skulle Gud sätta krokar i Gogs käftar. Det finns alltså något stimulerande i att föras åt det hållet lockelsen drar. 

Vad är det som mer än allt annat utmärker en statsman idag? Vad är det som mer än annat är en ledares särprägel - frånsett om denne talar med kluven tunga i motsvarighet? Käftar är ju mer än en käft...  Jo, det är just talet! Retoriken. Det som sägs. Det är sagt! Och det som är sagt blir till en krok. Den tre-tvinnade krokens fäste i att tvingas genomföra det man prestigefullt sagt.

Profetian målar möjligen upp Gud som den bakomliggande strategen. Bibeln talar också om en fördärvets man. Som måste komma. Men ve den människa om vilken det är! Profetians förutsägbarhet duckar inte för processerna. Men skuldbelägger den som det sker igenom. Människan har alltid ett eget val.

Det är detta som har kommit att bli den stora frågan för Ukraina konflikten just nu - de stora truppernas närvaro vid Ukrainska gränsen till trots. Man kan alltid skylla på eller förklara det med att det handlar om övning ute i fält. Och sedan bara dra tillbaka trupperna. Idag får vi besked om att den ryska militären sänt stora mängder blod till fronten. Det skulle om det är sant vara ett av de tydligaste tecknen på att man menar allvar med invasions hotet. Men retoriken - käftens och den "tre-krokade" prestigen i talet - den är det inte lika lätt att kroka ur. Det som är sagt måste på något sätt få sin skalp. Annars är man ingen hövding. Så sätts en krok i käftarna och man har inget val. Så var det för Herodes som var tvungen att hålla sitt ord. Och Johannes Döparens huvud bars in på ett fat.

Att bli hänförd av sina egna ord. Att vilja få rätt och genomföra den uppdelning som en gång var emellan Västmakterna och Ryssland under kalla kriget och att se den psykologiska brytpunkten för ett sådant förverkligande - det är just nu för Putin en svår frestelse. Varför? "För hans tid är kort!" Begreppet som går igen.

Men för Gud är det aldrig bråttom. Det profetiska ordet ska gå i fullbordan. När då?

När tiden är inne.


 

Läs hela inlägget »

"Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet. Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig. Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken. Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand. Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar. Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov." Psaltaren 106

Storheten på ett under står i direkt proportion till svårighetsgraden och genomförandet. Desto omöjligare - desto större under. Inte sant?

Om du skall föra en grupp människor över en bäck eller ett vadställe så krävs det inte så mycket egentligen. Det krävs inget mirakel för det. Bara ett förflyttande. Ett överflyttande. Även om det kan vara nog så besvärligt att komma över till andra sidan med alla tillhörigheter. Man blir blöt och det tar tid att torka upp. 

Men man dämmer inte upp ett vadställe. Ett vadställe är till för att vada över. Annars vore verbet överflödigt och anvisningen om att gå vidare verkställs inte. Genomförandet ligger just i att bli blöt under rörelse för den som möjligen avskräckes. Vadar du inte över blir du kvar på andra sidan. Där ska du inte vara! Det är underförstått.

Ska du gå över Jordan kräver det mer av rörelse än om du ska vada över Arnons vadställe. Då måste det till ett under för att gå över torrskodd! Jordan är ingen liten bäck. Utan ett under så måste du först dämma upp Jordan på ömse sidor för att kunna gå över. Det skulle både Efraims och Ammons barn motsätta sig. De i området närmast berörda. Förstå min bild. Du kommer aldrig till skott vid förhandlingsbordet via en sådan fråga. Inte ens Gud skulle föreslå något sådant. Guds under som aldrig är evolutionära! Och i en ännu högre grad så krävs det "en undrens Gud" att kunna gå torrskodd över Röda havet. Röda havet är ingen bäck. Det är ingen flod. Det är ett hav. Förlåt om jag är övertydlig men så har skett! Ett helt folk gick torrskodda över. Gud förhandlade inte med någon. Gud till evig ära!

Det fanns ett oöverskådligt hinder också för Noa. Fast på ett annat sätt. Också han behövde ett mirakel. Han behövde komma över torrskodd! Han behövde hjälp med att komma över en världsvid översvämning. Ett planlagt under. Han som predikade för sin samtid om floden som skulle komma och som likt Adam fick ta ansvar för alla djuren. Rättfärdighetens förkunnare! Vilken kallelse! Predikanten och snickaren som fick övergå till att bli djurhållare och djurskötare, för en tid. Vilket antiklimax! Ingen lyssnade på honom. Jo, familjen förstås. Men ett misslyckande i framgång sett till verksamhetstiden och ett varningens och en tröstens röst för den som likt Noa påbörjat ett bygge, men som är i färd med att ge upp sin kallelse! Fortsätt! Floden kommer. Ja, skriften medger hur få som lyssnade till honom. Den säger: "Allenast åtta blev frälsta."

Josua hade behövt väldiga murbräckor för att inta Jeriko. Så stora har aldrig funnits. Staden var ointaglig. För Herren var muren inget hinder! Men för Israels folk var den det. Gud ensam raserade murarna genom triviala åthävor och symboliska handlingar. Det är dit vi behöver komma! Vid positionen där murarna ännu inte rasat. Men löftet om! Situationer vi alltid söker undkomma. De trängda lägena. Positionen och koordinaterna där Guds ologiska men utlösande instruktioner efterföljs. Men vi kommer aldrig så nära väggen. Så nära muren. Därför uteblir Guds under. Vi börjar istället i överförd mening att gräva oss under murarna, vid mänskliga lösningar. Och undergräver på så vis det nödvändiga undret. Eller tar en annan väg som inte kräver ett under. Undren uteblir!

Har du som jag en stående bön över ditt liv? Herre beskydda mig! Det handlar det om ett yttre beskydd. Har du också som jag ytterligare en stående bön till Gud? Herre bevara mig! Det avser då det inre livet. Ja, då kommer han att beskydda och bevara dig! Det är vårt immunförsvar över vår varelse inför Guds ansikte och hans överinseende. Men undrens Gud behöver större motgångar i våra liv för att i motsvarande grad kunna bevisa sina under! Inte sant? Så har han bevisat sig vara Gud både för Israels folk och för Kristi församling, genom tidsåldrarna. Ett immunförsvar sköter sig självt. Det kräver inget extraordinärt kampmoment från individen. Men undrens Gud måste föregås av något exceptionellt!

Det finns en annan sida av Guds allmakt. Det gäller de ingripanden som kommer i sista stund. I sista minuten och nästan för sent. De stunder då elementen står emot oss. Eller då makterna manifesterar sig. Det kan se olika ut. Det kan uppträda individuellt eller mot kollektivet. Då Gud ser ut att ha glömt oss.  Eller verkar vara upptagen med något mindre akut. "Då de vilja uppsluka mig", skaldar kung David. Ja, då allt som samverkar ser ut att bädda för det värsta och våra böner saknar himlakroppar att studsa ljudvågorna emot. Ropen återskallar inte. De absorberas bara av rymdens mörker och inget eko på det sagda blir till  avsändarkvitto på nödens rop!  Där inväntas Guds svar för ett ingripande och ett under står i storleks proportion till det omöjliga. Desto omöjligare - desto bättre!  På det här området. Sådan är Gud i detta avseende!

Gud kan - men det står i proportion till det trängda läget. Är Gud beroende av det trängda läget? Nej men vi är det! Annars ser vi inte storleken på undret. Och en mäktig Gud! Gud går då istället osynligt förbi oss. Han blir då bara vårt förväntade immunförsvar under logiska och rationella förklaringar under ett normalt fungerande och fromt liv, där vi har bett om hans beskyddande och bevarande förmåga.

Petrus och Silas satt i ett fängelse i Filippi. Men det fanns inget för ängeln att uträtta förrän de blev inburade! Men då grep Gud in och befriade dem. Elia utmanade hela sin samtid men det föll ingen eld från himlen förrän konflikten nådde sitt klimax med ett altare fullständigt dränkt av vatten i en vattengrav. Eld som inte biter på vatten. Ja, då stod mycket på spel. Men elden slukade både vallgraven och stenarna. En hetta värre än magma! 

Evangelium fick inte sin främste företrädare förrän redskapet nått sin kulmen i att "andas hot och mordlust" och många skingrats under förföljelser.  Ett ljus från himlen slog ut Saulus. Och en röst från himlen når honom. Han blir vår broder Paulus. Den kristna församlingen fick därefter ro och inte mindre än tretton brev i Guds ord. Vår heliga skrift. Så räddades också kung Hiskia i ett svårt underläge då en ängel gick ut och slog 185.000 assyriska soldater. Den ödmjuke kungen fick assistans av undrens Gud!

Vi önskar gärna se Guds under. Men vi ser det inte förrän vi står i en omöjlig situation. Så skapas under. Ja, som ett gudomligt svar på en omöjlig situation. Vi människor är specialister på att undkomma och undvärja oss svåra lägen. Det är helt normalt, egentligen. "Den kloke ser faran och söker skydd.", säger skriften. Men då får Gud inget gjort på undrens väg. Ska så ske måste han få föra oss på oprövade vägar och leda oss där ingen framkomlighet finns. Fråga Daniel i lejongropen. Fråga de tre männen i ugnen. Ett sånt liv vill vi inte leva. Vi arbetar metodiskt utan att vi tänker på det för att undkomma något liknande. Vi har andra värden att bevaka. Vår tillit till Gud är för liten om än hans kärlek å sin sida strömmar omätbar emot oss, redo för en beredd utväg!

Vi har för många garantier i livet. Vi har för skickliga ledare. Vi har för starka församlingsstyrelser. De vet att segla fritt under gynnsamma förhållanden, oanstötliga med sin samtid. De vet att undvika farliga vatten och seglar inte när de stormar. Tron får därför aldrig möjlighet att träna. Tron får sällan möjlighet att skåda det den inte ser, men i tron hoppas. Och innerst inne vill. Jag vågar inte säga det men tron behöver sättas under prövning.  I prövningen skall Gud finna en utväg. Det är ju där vi ser Herrens stora förmåga! I nöden och under nöd. Han har förkärlek till den. "Han som sade och det vart. Hans som bjöd och det stod där!" Han som vet hur man skapar en bergskedja. Han som vet att anlägga en stor slätt.

Vi kristna är för veka. Och där är jag den främste! Det erkänner jag villigt. Vi måste bli mer robusta. Vi måste få mer tilltro till Guds äventyr på trons väg. Jag ber om det för egen del att det inre livet skulle uppslukas av den höga bekännelsen i det yttre och där santförhållanden också tål en del prövningar. Inte som ett egenvärde men som en förutsättning i att kunna se undrens Gud också gripa in! 

Hela världen håller nu andan kring vad Putin skall göra i Europa. Om han skall röra om i folkdjupen före de Olympiska spelen eller efter OS evenemangen. Kina har visst önskat så. Jag ser inget svärd i det. Jag ser en stor plog dra mäktiga revor i folksjälen hos många folkslag och luckra upp jorden. Jordmånen behöver luckras upp och evangelisterna som redan börjat rusta sig med traktater, ska ut bland människorna på stan och vinna en och en som grips av villrådighet under en kort besökelsetid. I Gud finns skyddsrum åt alla. 

Slå på vattnet med din mantel. Slå! 

Slå så att vattnet klyver sig och vi kan gå torrskodda över!

 

Läs hela inlägget »

"Sådant är gott och välbehagligt inför Gud, vår Frälsare, som vill att alla människor skola bliva frälsta och komma till kunskap om sanningen. Ty en enda är Gud, och en enda är medlare emellan Gud och människor: en människa, Kristus Jesus, han som gav sig själv till lösen för alla, varom ock vittnesbördet skulle frambäras, när tiden var inne." 1 Tim. 3-6.

Jag längtar ut till min traktatmission. Var gränsen går för vad som är jag och vad som är Jesu maning i ärendet, det vet jag inte. Vi har blivit så ett i det. Men det ligger över mig så väldigt! Jag har fått en liten inblick i vad det kan innebära för människor och evangeli framgång. Men den fulla vidden ser jag inte.

Vad är budskapet? "Sök Jesus i bön, han hjälper !!" Så avväpnande enkelt och konkret. Den helige Ande sanktionerar detta. Han vakar över det och jag upplever att han med stor makt kommer att vaka över det. Jag vet inte varför jag skriver just så. Men jag förstår att Gud kommer att beskydda denna verksamhet mycket långtgående. Det är vad jag kan säga.

Gud vare lov för denna vision ! Jesus ska göras känd!!

Nu måste jag bli frisk. Jag har ett stort arbete att utföra. Tiden är kort och uppdraget är stort.

Jesus är med er, alla!

 

Läs hela inlägget »

"The most important point to be attended to is this: above all things see to it that your souls are happy in the Lord. Other things may press upon you, the Lord`s work may even have urgent claims upon your attention, but I deliberately repeat, it is of supreme and paramount importance that you should seek above all things to have your souls truly happy in God Himself!

Day by day seek to make this the most important business of your life."

                                                    - GEORGE MULLER -


 

Läs hela inlägget »

The beginning of anxiety is the end of faith, and the beginning of true faith is the end of anxiety."      

 -  GEORGE MULLER  -

Det lär George Muller har myntat som drev stora barnhem för tusentals barn över tid i England, utan att ha någon finansiering för det. Han bad till Gud och det löste sig. Oftast i sista stund. Han delgav inte ens sina närmaste medarbetare hur svår ekonomin emellanåt var. Han bad och överlät till Gud att svara på bön.

Hans talesätt säger så mycket om ett överlåtet liv till Gud. 

" Början på ångest är slutet för tron. Och början för sann tro är slutet på ångest."

Att kunna tro på Gud för allt och vila i det.

 
Läs hela inlägget »
Etiketter: george mueller

Jag har ett evigt arv som väntar I himlens ljusa land, När vi är över, när vi är över. Jag vet jag aldrig blir besviken, På evighetens strand, När vi är över, när vi är över.

Kör: När vi är över skall striden bli till frid, Och mina drömmar blir verklighet. Där finns ej sorger, när vi är över, Ty Jesu kärlek, den består i evighet.

Strax bortom Jordan ser vi staden, Som härligt strålar fram. När vi är över, när vi är över. Ett land för utan tunga bördor, Där prisar vi Guds Lamm som hjälpt oss över, som hjälpt oss över.

En krona strålande av stjärnor, Är där beredd för mig , När vi är över, när vi är över. Men mest av allt min Jesu åsyn, Är vad jag längtar se, när vi är över, när vi är över.                          Ira F. Stanpbill

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: ira. f stanpbill
Sickla sjö. Här hade vi dopförrättning i fjol sommar. Sickla sjö. Här hade vi dopförrättning i fjol sommar.

En man från Storbritannien kom fram till mig och klagade och sa; "Varför gör inte Gud någonting åt all ondska? " Han hade verkligen ont av den.

"Min vän", sa jag. "Det kommer han att göra en dag. Han kommer att svara med en sådan kraft att det kanske till och med kommer finnas någon som kommer att tycka det är ett för hårt straff." "Gå bort ifrån mig ni onda till den brinnande sjön som är iordningställd åt djävulen och hans änglar"... "Det är inte en plats avsedd för människor. Likväl kommer många att hamna där", svarade jag. Det är det riktiga helvetet. Gud kommer att säga; "Jag sände min son. Han till och med dog för er synd, men ni tog inte emot honom. Han erbjöd er befrielse." 

Mannen blev lugn av beskedet. Det märktes. Men han var på något vis fortfarande kvar i tiden då allt ännu är ouppklarat. Ja, det kallas för Guds tålamod och nådens tid detta att ondskan okontrollerat får fortsätta. Men det är en begränsad tid!

Jag var ute till Sickla sjö igår. Där min vän Mimmi blev döpt. Sjön är nu bottenfrusen. Ja, nu är Mimmis gamla liv verkligen begravt! Tyvärr kan vi omöjligt ha någon dopförrättning på ett tag. Det finns ingen is att hacka upp. Det är bara is där nu.

Ja, det var fjolårets största händelse. Det var detta årtionde största händelse - för att inte säga mitt livs största händelse då jag så resolut fick betjäna en syster i dopet.

Vill du följa Jesus? Vill du överlämna hela ditt liv till honom? Det är inte villkorat. Men han bjuder dig att följa honom i dopets grav. Där får du begrava ditt gamla liv med allt vad det inneburit och stå upp i ett nytt liv med Kristus!

Hör av dig om du vill bli döpt! Jag annonserar här i bloggen innan jag står i korsningen Gamla brogatan / Drottninggatan. Ta kontakt med mig.

Jag döper dig till Kristus!

 
Läs hela inlägget »

" HERREN är god, ett värn i nödens tid, och han låter sig vårda om dem som förtrösta på honom." Nahum 1:7

"Herren är god", uppger profeten Nahum som fick uttala de domar över ett folk Jona tidigare hade räddat genom sin predikan. Det vi minst av allt kommer ihåg om Jona var att han faktiskt predikade och att folket omvände sig. Vi minns honom mest för hans olydnads skull. Så fel!

Nahum, vilket betyder tröstare, Elkositen, eller med härkomst från Elkos. Ja, hade han uppträtt idag hade han varit illustrativt tidsenlig med vår elkris. Elkositen. Vår el som verkar ha farit sin kos under stigande priser. Nahum, som kom att uttala sina domar över Nineve 120 år efter Jona predikan. Vad viktigt det är att de som är satta att predika gör det också. Annars kommer valen och hämtar dig under brokiga omständigheter. Det blir ingen lätt resa! 

Det senaste dygnet så har vi hört om "militär tekniska åtgärder". Det var så den ryska regimen uttalade sig när den inte omedelbart fick som den ville gentemot världssamfundet. Nu lever vi i en militär anspänning. Ryssland vill ha en korridor emellan sig och väst av lydstater som inte ska få tillträde till militäralliansen Nato. En fullständigt omöjlig önskan för fria stater att själva vilja välja.

Nu rapporteras det om drönare som regelvidrigt står och hovrar över skyddsobjekt lite var stans i vårt land. Jag såg för övrigt själv en sådan stor drönare ovanför Vikingterminalen och Fåfängan förra helgen här i Stockholm. Den var för stor för att bäras av turister. Och det var för mörkt ute för att dokumentera med behållning. Norrskenet hade inte heller gjort sin debut på den Stockholmska himlen. Vad syftar dessa drönarinsatser till i en stegrad psykologisk krigföring? Och har de rysk härkomst? Det ska vi än så länge låta vara osagt. Men att det skulle kunna röra sig om det militärtekniska hot som Ryssland varnat för, passar väl in i bilden. Vad kan dessa okulära besiktningar av svenska skyddsobjekt syfta till? De kan handla om att i ett senare skede utföra sabotage. Hela vår tillvaro är uppbyggd på känslig IT försörjning. Vi har inte ens kontanta pengar att betala vår flykt med idag. Vi är extremt sårbara.

Allt handlar inte om militär intervention. Projektiler och kulhål. Den är möjligen förestående för Ukraina. De ryska trupperna mot gränsen är knappast ute i campingsyfte i kylan. Och de har varit där under en lång tid nu. Mobiliseringströttheten skaver mot lusten att få börja jobba.

Vi ser redan nu hur det psykologiska trycket ökar på det svenska folket. Hoten. Osäkerheten. Ökade kostnader i takt med en skenande inflation. Det hotar sänka börsen och det driver obönhörligen upp räntorna och punkterar värdet på pensionkassan. "1930-tals depressionen" smyger sig över oss likt ett vatten som stiger under läckage i ett slutet utrymme - och vi kan inte undfly.

Jag skall öppet erkänna; Jag ber inte att Gud ska rädda oss från hoten. Det gör jag inte. Jag ber att detta land ska få genomgå en sista väckelse innan Jesus kommer tillbaka!! Tidstecknen visar att han är alldeles nära! "Anden och bruden säger -KOM! Och det som hör det säger - KOM!" - Kom Herre Jesus!

Vår framtid blir svår. Det blir inte en sista väckelse under blågula tältdukar - även om också Ukraina likt ett tidens omen har de färgerna i sin flagga. Nej, det blir rödsvarta tältdukar om lott. De färgerna har en förmåga att stänga ute solljuset på ett helt annat sätt än den gula gör. Det gula inslagen i tältdukarna som under sommarmånaderna förstärkte vår solbränna då ljuset bröt in mot vår tillvaro under välmående. 

Jag vill be som kung David gjorde i sitt svar till profeten Gad: Jag vill falla i Herrens hand! Inte i människohänder. Jag ber inte för vårt land. Det gjorde inte Nahum. Läs hans bok! Man kan inte både uttala domar och samtidigt avvärja dem. Man kan inte både be om väckelse och sedan inte välkomna den.

Vad sa Elia? "Med mindre jag säger det! Det kommer inte att regna." En man efter Guds vilja. Han torkade landet in i kris. Varför? För omvändelsen skull. Vårt land har gått för långt i många stycken och den profetiska kalendern håller inte tiden med den rasande fart vi lever våra liv. Synden måste bromsas. Annars utplånas vi.

"När David steg upp på morgonen kom Herrens ord till profeten Gad, Davids siare. Han sade: ”Gå och säg till David: Så säger Herren: Tre saker lägger jag fram för dig. Välj en av dem som jag ska göra mot dig.” Då gick Gad in till David och meddelade honom detta och sade till honom: ”Ska det komma svält i ditt land i sju år? Eller ska du fly i tre månader för dina fiender medan de förföljer dig? Eller ska pest drabba ditt land i tre dagar? Bestäm nu vilket svar jag ska ge honom som har sänt mig.” David svarade Gad: ”Jag är i svår vånda. Men låt oss falla i Herrens hand, för hans barmhärtighet är stor. I människors hand vill jag inte falla.” 2 Samuelsboken 24

Gudsfruktan som har sina alldeles givna förtecken.

 

Läs hela inlägget »
"HERREN är god, ett värn i nödens tid, och han låter sig vårda om dem som förtrösta på honom." Nahum 1:7

En tidigare statsminister i Sverige, Carl Bildt, skriver på sin blogg att "Putin kan etablera ett militäriserat Storryssland vars mörka skugga kommer att kastas över betydande delar av Europa." Han talar om en ny förkrigstid och är farligare än någonting vi upplevt sedan början av 1960-talet. Bildt som byter tempus i sin deklaration. 

På ett ögonblick så har vår samtid förändrats i grund. Det handlar inte längre om retorik. Det handlar om en diktator som bestämt sig för att med sina militära maktbefogenheter rumstera om i Europa innan hans dagar är räknade.

De kristna har inte förmågan att mobilisera. Kristenheten har inte varit i nöd på så länge att det inte finns några upptrampade stigar till bönemöten att gå på längre. 

Väckelse kan ske på många sätt. Denna gång är vi tagna på sängen!

 
Läs hela inlägget »

"HERREN är god, ett värn i nödens tid, och han låter sig vårda om dem som förtrösta på honom." Nahum 1:7

Det rapporteras om att Nato placerat ett stort krigsfartyg utanför Bornholm i Östersjön. Haven som utanför ländernas territorial vatten är ett ingenmansland. Det är som svar på den ryska mobiliseringen i området. Som enskild händelse är det inte märkvärdigare än de återkommande militära övningar som sker i området. Sett i sitt sammanhang så är det både en given men farlig upptrappning. De baltiska länderna är Nato medlemmar. Även Danmark och Norge. Men det föreligger inget konkret hot. 

Är det inte Ukraina som är utpekat och konkret hotat av Ryssland? Ukraina, hör inte till Östersjöområdet. Borde inte Nato trupper bättre skickas till Polen? Till Rumänien och Moldavien - vilka säkert skulle se etablering av styrkor som en stabilisering i området under lukrativa former. Varför larmar Sverige? Har inte Nato landet Turkiet en lång kuststräcka i Svarta havet som geografiskt når längre än perifera Östersjön? Vad vet den svenska militären som inte redovisas? Vilka är de konkreta farhågorna - när man samtidigt säger att de militära förstärkningarna på Gotland inte ska ses som uppseendeväckande? 

"Oerhört allvarligt säkerhetspolitiskt läge ", säger Sveriges utrikesminister Ann Linde. Vad tänker hon på när hon säger så? Det diplomatiska språkbrukets främsta representant har inte några fler superlativer att förstärka sina meningar med. Vad kan vara värre beskrivet än "oerhört allvarligt"? 

I dag kommer också uppgifter om att skicka ytterligare förstärkningar till Gotland. Även beaktat det faktum att Gotland är ett ständigt säkerhetspolitiskt strategiskt viktigt område, så är det Cuba och Venezuela som Ryssland omnämnt vara möjliga stater att militarisera. Men inte uttalat Gotland.

Mina vänner, spänningarna ökar! Det retoriska tonläget följs upp av militära enheter. Snöbollen är i rullning och kan inte ens till sin omfattning jämföras med en äktenskapskonflikt där ett vuxet par inte ens klarar av att stävja dynamiken i ett gräl. Katastrofen banar väg åt sig själv!

Vi står inför en eskalering där alla parter dras in Östersjöområde under Ukraina konflikten. Ryssland vill rita om hela den Europeiska kartan. Vladimir Putin ser sin historiska chans att återupprätta Rysslands stormakt. Och han kommer att lyckas till ett högt pris. Frågan är var Ryssland börjar sin resa mot en för oss destruktiv framtid. 


"HERREN är mitt ljus och min frälsning. Vem skulle jag frukta? HERREN försvarar mitt liv. Vem skulle jag vara rädd för? När de onda kommer emot mig för att sluka mig, mina motståndare och fiender, då ska de själva snava och falla. Om en här belägrar mig räds inte mitt hjärta, om krig bryter ut mot mig är jag ändå trygg." Psalm 27. 

 

Läs hela inlägget »

"HERREN är god, ett värn i nödens tid, och han låter sig vårda om dem som förtrösta på honom." Nahum 1:7

En hel färja i Destination Gotlands regi fraktade under det gångna dygnet inte bara personal från Luleå, Stockholm och Boden utan också ett hundratal militära fordon till Visby. Vad som framkommit så handlar det om ett "militärt öra" som installerats på ön. Mobila enheter som kan positioneras ut för att på ett tidigt stadium upptäcka fientlig verksamhet närma sig. Sverige vill tidigt veta om ett angrepp är på väg. Vad som sedan ska hända är oklart. Ja, kanske de två pansarvagnarna i Slite får göra skäl för sin kostnad. I Slite utvinns Cementas brytning av kalk som är livsnödvändig för svensk välfärd. Så skör en verklighet!

I dagens Svenska Dagbladet skyndar sig redaktionen att stilla en möjligen svensk talande rysk ambassad. En svensk Nato-option är varken så given eller så lätt genomförd som man kan tro, uppger tidningen. Det gäller inte bara Sverige med sitt goda renommè i sammanhanget utan det gäller alla nationer, hävdar man. Det är Försvarsforskare Martin Hurt från tankesmedjan ICDS i Estland som kallats ut till sakens försvar. Men ett närmande till Nato är inte heller möjligt för Sverige och Finland. Inte så länge Ryssland är Putin.

Varför skrämmer Putin de små staterna i färdriktning mot Nato - allt medan tjälen på Ukrainsk mark går djupare ned i backen och gör framkomligheten för tunga ryska fordon möjlig under en polarisering där EU inte ens är med i förhandlingarna? Ukraina som uppges ligga i Europa. Vem har sagt det? Vad är Europa för någonting? Vem sätter gränserna?

Vi minns eller har precis glömt hur Ryssland hjälpte Belarus att ena EU och Polen som man hade stora problem med då de inte ville underordna sig parlamentet i Bryssel i detaljfrågor. Polen som var nära att värkas ut likt en långt gången pormask icke hemmahörande i EU kroppen. Den konflikten är inte löst. Utan finns kvar. En svulst av problem Putin och Lukatjenka tillfälligt baddade med alsolsprit. 

Kan vi lära något av Putins taktik utifrån det märkliga förhållningssättet att han drev Polen tillbaka till EU och inte istället drev på söndringen också i frågan om att fösa Sverige och Finland i armarna på Nato? För det är den psykologiska effekten. När arbetstagaren får problem med arbetsgivaren går man till facket.

Martin Hurt som menar att det inte finns ett snabbspår in i Nato får medhåll av Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik: " Även om Sverige skulle vilja gå med så ligger ett medlemskap i Nato rätt långt bort." Nåväl. Nära eller långt bort i tid förändrar inte Rysslands självbild som ledande ett imperium. Här blir de mindre neutrala staterna brickor i ett spel.

När den svenske Försvarsministern Peter Hultqvist i regeringens namn negligerar frågan om en Nato option i riksdagen så är det för att inte oroa Ryssland. Det följer skolboken om hur svensk neutralitetspolitik alltid har sett ut. Vi står fria men är väst tillvända och det precis lagom. Sverige som gärna och ofta tränat med Nato förband. Den ryske Utrikesministern Sergej Lavrov har också gillat den svenska och finska hållningen. Så långt. Ett gillande med maktanspråk i sig. Att nu förändra säkerhetspolitiken är mer än farligt i detta läge. De nordiska länderna måste sitta still i båten när stormakterna ska göra upp om gränsdragningar och lydstater.

Vem tänker på att elräkningen som skjutit i höjden har sin grund i att Ryssland skruvat åt gaskranarna till sin export? Gasledningar som ligger strax utanför Gotland. Det enda Ryssland har är gas. Och fin natur i så smått tinad permafrost. Gasledningarna på Östersjöns botten är minst lika viktig för Ryssland som Ukraina där den tredje pipelinen går som en ekonomisk aorta ned till Europa. Europa har målat in sig i ett miljöhörn där man både avvecklar kärnkraften och vill ha grön energi samtidigt. Det gör EU beroende av Ryssland vare sig man vill eller inte och får den unge miljöaktivisten som fick hela världen att lyssna att framstår som en falsk profet. Vi fick andra problem som blir mycket värre.

Vad är huvud och vad är svans i den ryska hållningen? Likt en skallerorm skramlar den ryska militären vid gränsen till Ukraina. När i själva verket det är huvudet man bör ha koll på. Där kommer angreppet. Om än de retoriska greppen snabbt byter position på reptilen.

Vad gör de sex landstignings fartygen i Östersjön just nu? Med 33 mil till den Gotländska kusten. Landstignings fartygen som blir fler för varje dag i Östersjöområdet. Bedömare menar att Ryssland inte har kapacitet att bedriva ett två frontkrig. Det låter mer som en besvärjelse. Vi genomlider just nu ett fler frontkrig där vi inte vet vad som är huvud eller svans. Det vapen skramlas.

Ryssland var inte orolig för EU:s tilltagande moders känslor och avtagande styvmoderlighet med Polen när de Belarusiska flyktingarna vällde in under MIG planens överinseende vid gränsen till EU i somras. Fokuset var ett annat och på sikt betydligt mer omfattande. Det stod klart då man hänvisade till överenskommelser efter andra världskriget om en östlig och en västlig gräns, bortom ryska lydstater. Den tar obarmhärtigt noll och intet hänsyn till några EU gränser. Ryssland som tar gamla överenskommelser med USA till förevändning  att bryta sönder EU. Det är en rysk Matrjosjka och ingen Trojansk häst. Motiveringen är Natos utbredning mot öst. 

Vad händer just nu på de ryska landstigningsfartygen i Östersjön? Ja, många satelliter är säkert ivrigt sysselsatta med den frågan just nu. Men en sak är säker; Gotland kommer inte att militärt försvaras. Det vet Putin så väl. Det finns inget givet skydd för små stater utanför Nato alliansen. Varken reellt eller formellt. Och den ryske Utrikesministern har redan strukit den svenska och finska ledningen medhårs för att de inte ämnar rucka på säkerhetspolitiken just nu.

Men någonstans i Östersjöområdet kommer någon att luggas. Var så säker. Finland och Sverige kommer aldrig att ingå i Natostyrkor. Det ser Ryssland sitt historiska ögonblick att sätta punkt för.

Ryssland kommer att öka sitt inflytande i vårt område. Pådriven av gas. Kanske vi kan få ett ögonblick igen innan Jesus kommer tillbaka då folksjälen öppnar sig för evangelium under en söknings tid. Det är mitt tilltagande fokus som kristen.


 

Läs hela inlägget »

Jag skulle vilja ta med er i berättelsen om Assyriernas hot mot Jerusalem de kommande dagarna här på bloggen.

I rubriken i Jesaja bok, kapitel 36-37, så talas det om ett fruktansvärt hot. Hot kan vara nog så skrämmande och särskilt på Hiskias tid när han var kung. Det är en gripande berättelse om hur Gud grep in med himmelsk assistens. Ohh... att vi kunde lita mer på Gud i djupet av vår personlighet! Att förtrösta på honom som är så dyrbart. Det banar väg för hans stora under för oss!

På måndag kommer jag att nå ut till Stockholmarna med evangelium igen. Traktatmissionen i korsningen Gamla brogatan/Drottninggatan. Det finns ingen tid att förlora! Vill du vara med? Ser du tidens tecken? Gör något för Guds rike! Gör något för mänskligheten som Jesus gav sitt liv för.

Är du trängd? Då vill jag ge dig min bön. Den är så effektiv. 

"Herre, beskydda mig! Herre, bevara mig! "  

Vad innebär den bönen då du frambär den till Jesus? Jo, den innebär att du ber om hans beskydd utifrån och ett bevarande inifrån. Då vilar du i hans trygga förvar. Uttala det på morgonen. Säg det på kvällen. Nämnd det för honom jämnt och ständigt. Han bär dig!

Jag väntar inte på ryssen. Den saken vilar hos Gud. Han som vet vad vi behöver. Men jag väntar på Jesu återkomst! Han är snart här. Då skall allas ögon se honom - även de som gjort honom illa.

Under tiden vill jag mana människor att försona sig med Gud.

 

Läs hela inlägget »

"Då skola två män vara tillsammans ute på marken; en skall bliva upptagen, och en skall lämnas kvar. Två kvinnor skola mala på samma kvarn; en skall bliva upptagen, och en skall lämnas kvar. Vaken fördenskull; ty I veten icke vilken dag vår Herre kommer. Men det förstån I väl, att om husbonden visste under vilken nattväkt tjuven skulle komma, så vakade han och tillstadde icke att någon bröt sig in i hans hus. Varen därför ock I redo; ty i en stund då I icke vänten det skall Människosonen komma." Matteus 24

Under gårdagen rapporterades det att Ryssland omdirigerat inte mindre än fem landstigningsfartyg in i Östersjön. Vad ska de göra där? De är inte stationerade i Östersjön. Samtidigt sågs svenska militära konvojer på väg mot Nynäshamn i riktning mot Gotland. Från regemente I 19 i Luleå skickades försvarsmateriel och uppskattningsvis ett hundratal militärer med destination Visby. Den svenska militära ledningen talar om en förstärknings aktion.

Vad har det med konflikten i Ukraina att göra? Bör inte i så fall våra större städer förstärkas? Vad tilldrar sig på Gotland? Varför lyfta magra resurser från vårt mest glesbefolkade område, där angreppspunkterna från rysk sida både är närmare och mer sårbara om ett angrepp föreligger? Varför är Gotland så populärt mitt i vintern under turistströmmarnas lågsäsong och inte minst lika vackra Öland? Det är väl också en strategisk plats.

Mina vänner, vi vänjer oss snabbt vid informationsflödets makt att normalisera ett tillstånd i vårt medvetande. Ett tillstånd av vad? Ryska trupper står på gränsen att invadera Ukraina och världssamfundet mobiliserar alla diplomatiska krafter för att mildra dess konsekvenser. Gotland har länge ansetts som ett oersättligt område i Östersjön. Den som äger Östersjön dominerar in och utfarten till det väldiga nordiska området med Baltikum som en forna Sovjetisk koloni. Finnarna som fortfarande kommer ihåg sitt vinterkrig märkbar i folksjälen.

Jag försöker släppa medias inverkan på min uppfattning och ta ett nytt mentalt grepp. Oaktat vad svenska militären vet eller inte vet av olika underrättelser, under deklarationen: "Vi sover gott på förbanden nattetid." , så är det en krigsmobilisering vi ser och inte en spännande nyhet som påminner om ett minne av andra världskriget med hemvärnet som frivilligorganisation. Gotland är i absolut fokus. Och det är allvarligt.

Bibeln uppmanar oss att vara vakna och nyktra. Det har inget med alkohol att göra. Det handlar inte heller om att sitta vakt i skift, nattetid. "Tjuven kommer om natten ", talar skiften om. En kuslig illustration. "Be att er flykt inte må ske om vintern." Varför? På vintern är marken hård och fientliga trupper kör inte fast i geggan. Då hinner du inte fly!

Likväl kommer den dagen över oss oförtänkt. Vilken? Jesus kommer tillbaka! "En ska ryckas upp. En ska lämnas kvar."... Det har vi hört så många gånger att vi låtit det passera förbi vårt medvetande lika oberört som nästa militära konvoj. Och nästa. De kristna har det särskilt svårt med denna fråga. Talet om Jesu återkomst har blivit en sekundär fråga. Likt en livförsäkring som kan falla ut eller falla in bäst den vill. Varför? Den gör det svårt för oss att vara verksamma i vårt vardagsliv. Med allt det som hör jordelivet till. Därför bortser vi ifrån den. Och lever inte därefter. Kunskapen om Jesu tillkommelse bryter sönder vårt världs tillvända liv och får oss att istället blunda inför det största faktumet: vi ska inte vara kvar här för evigt! Många säger; Jag väntar Jesus ändå. Men livsföringen dementerar det. Och det för mycket.

Vi får ingen förberedelsetid i momentet. Uppryckelse momentet. Därför Jesus kommer snart. Då är det för sent att skriva testamente över sin själs tillhörighet - du som också var satt att vinna andra för Gud. Det är skriften övertydlig med. Jesus kommer snart. "Han kommer som en tjuv om natten." Jesus hämtar bara dem som hör honom till. För han är ingen tjuv. Men han kommer inte att ringa på någons dörr.

Då är det för sent.

 

Läs hela inlägget »

"HERREN är god, ett värn i nödens tid, och han låter sig vårda om dem som förtrösta på honom." Nahum 1:7

Försvarsmakten insatschef generalen Michael Claesson har kallat in reservofficerare som svar på Rysslands förflyttning av tre tunga landstigningsfartyg från Kolahalvön till Östersjön. Vad ska de dit att göra? Aftonbladet som kommer med uppgiften talar om skrämseltaktik. Ett psykologiskt spel som måste bemötas. Ja, en sak är i alla fall säker. Dessa fartyg har inget med Ukraina att göra. Då tar man inte vägen in i Östersjön.

Det finns ett begrepp som den ryska makten myntat och det är "militärtekniska åtgärder" om man inte får som man vill i säkerhetspolitiska frågor. Den svenska Försvarsmakten "fnular" på det uttrycket men vet inte vad det kan betyda. Militära lösningar vet vi har med intervention att göra. Anfall, ockupation och annektering. Men vad "militärtekniska åtgärder " skulle innebära kan ha med en landsättning att göra. Det gjorde man på Krim. Man åkte dit och ställde sig bara.

På Gotland patrullerar nu svenska militärer i Visby och på flygplatsen. Men också på flera platser på fastlandet har beredskapen höjts.

Jag tror att Ryssland kommer att sätta ned sina fötter någonstans. De vet att det möjligen blir skrämskott vid en intervention men ingen verklig verkanseld. För en "militärteknisk åtgärd" har ingen annan förklaringsmodell. Ett cyberkrig relaterat till den tekniska delen av begreppet biter inte på Nato optionen. Men det gör sannerligen en invasion! De kan möjligen i närtid ställa sig med stora resurser utanför Gotland med u-båtar som back-up. Och hota fram ett avtal. Det vore en "militärteknisk åtgärd" om någon.

Jag är inte orolig. Inte det minsta. Jag är trygg i Gud, som profeten Nahum säger i min väl valda vers. Detta är för mig inte ett Jona. Detta är ett Nahum. Vi håller på att förgås som människor av synden. Utvecklingen behöver bromsas. Jag säger inte hur. Det vet bara Gud. Men att det behövs står helt klart.

"Trofaste Gud! Se till oss i nåd. Till vad vi behöver och inte vad vi primärt önskar förstöra våra liv ytterligare med."


 

Läs hela inlägget »

Tre tunga landstigningsfartyg seglade i natt in i Östersjön. Bilder tagna av Svenska Försvarsmakten har nu medvetet lagts ut på Aftonbladet. Fartygen sägs komma från Kolahalvön i norr. Fartygen är stora och de kan medföra tvåsiffriga antal stridsvagnar och hundratals marinsoldater, uppger tidningen. Man uppger också att fartygen i första hand har en offensiv förmåga. De kan landsättas direkt på en strand utan vidare förberedelser.

Ryssland strandgränsar till Östersjön. St: Petersburg ligger långt inne i den Finska viken. Och som situationen är nu så handlar det naturligtvis om en psykologisk krigföring. Men vad är det för skillnad egentligen på att ha trupper vid gränsen till Ukraina och att omfördela stora landsättningsbara enheter i Östersjön? Ingen alls!

Jag har skrivit om detta sedan 2014. Det är kusligt att se den polarisering vi nu upplever.

 

Läs hela inlägget »

"Ni kommer att höra stridslarm och rykten om krig. Se då till att ni inte blir skrämda. Ty detta måste hända, men därmed har slutet ännu inte kommit." Matteus 24:6

Likt en Hesa Fredrik återkommer jag till Sveriges relation till Ryssland. Eller rättare sagt Rysslands förhållningssätt till sin omvärld.

Den svenske överbefälhavaren Micael Bydèn uppger i Svenska Dagbladet idag då han får frågan att värdera den ryska retoriken och om vad den kan betyda för Ukraina. "Det kan handla om en fullskalig invasion, med de risker det innebär att ta över ett av Europas största länder som någon form av ockupationsmakt. Men att ingenting skulle hända, det tror jag är uteslutet. Frågan är bara vad som sker. ", säger Micael Bydèn.

Det är det höga tonläget i kombination med stora trupprörelser vid gränsen till Ukraina och det faktum att Ryssland inte vill ha en utvidgning av Nato i deras närområde, som anges vara orsakerna. Detta är det oacceptabla för fria stater att underkasta sig. Finland är utpekat av Putin. Likaså Sverige. Det är den villkorade och omöjliga förevändningen att uppfylla för att bevara freden. Annars väntar "militärtekniska" åtgärder. Man får nypa sig i skinnet. Händer detta precis nu?

I Jesu stora avskedstal i Matteus evangelium, det som kommit att kallas hans eskatologiska tal, säger han att man kommer att "höra rykten om stridslarm och rykten om krig. Se till att ni inte blir skrämda." Men så kommer det; "Ty detta måste hända!" Vad är det som måste hända? Rykten eller krigen? Ett rykte är ingen händelse. Det är bara pratbubblor. Men krig är det! Och det måste komma, säger han. Inte sant?

I dagens text är Jesu ord riktade till sina lärjungar och de mindes säkert detta tal då romarna brände ned Jerusalem och plundrade deras tempel. Eller då den lilla kommuniteten uppe på Masada blev så intill döden ansatta. Då hjälper varken att fly till Qumrangrottor eller in i nog så stilistiskt nedtecknade hävdelser. Kriget blev ett faktum och seloterna kunde inte vädja sig ur det. 

Guds ord har en världsomfattande insikt om vad som ska ske här efter. "Kom så ska jag visa dig vad som skall ske här efter! " Johannes som hörde det först och såg det sedan. Därför är Jesu undervisning viktig också för oss. Bibeln talar om Jakobs nöd som är arbetsrubriken på det angrepp som skall ske på Israel i framtiden. Jakobs erfarenhet står som referens. Jakob, som blev lämnad ensam kvar där vid Jabboks vad. Då brottades en man med honom. När? Då han var ensam. Så kommer Israel också att stå helt ensamma. Men han slog honom inte på vaden. Men på höftsenan. Betydligt värre än beskrivningen på ett förmildrande ortnamn, sökbart i turistbroschyrer. Platsen som borde hänsyfta på slaget och inte på vadstället. Det är sannerligen inget ideal tillstånd - för se hur mannen haltar därifrån. Livslångt. Men Gud var med honom!

Där finns orter och namn angivna i det profetiska ordet. Om ett land uppges bli angripet då finns det också en angripare. Israel och Jakobs nöd är inget förandligat. Det är konkret och jordnära. Profetians omfattning är också större än själva förödelsen. Det är den det rister i nu. Omfattningen. Men.. "Se till att inte skrämmas. "Låt inget bringa er ur fattningen", står det i en annan översättning. 

Vad som än sker har Gud allt i sin hand. Vissa saker måste ske. Här är Jesu liv vårt största exempel. Han som hade makt att styra och kunna ställa brukade inte den makten då han själv blev trängd. "Han öppnade inte sin mun ", står det. Jesu bror tog intryck av det och skriver: "Om någon inte felar i sitt tal, är han en fullkomlig man som också kan tygla hela sin kropp."  En segervinnare är en övervinnare!

Ibland är det kanske svårt för oss att jämföra oss med Jesus. Det är självklart så. Då kan det vara lättare att hitta föredömen och exempel bland människor som gått före oss i livet. Hur framhärdade de? Hur uthärdade de? Här är Josef ett enastående exempel. Jag vill säga något ytterligare om honom.

Josef var i Guds plan förutbestämd att hamna i Egypten med stora befogenheter. Den saken var gömd i uppfyllelsen av hans dröm. Och inte minst i hur det skulle förverkligas. Där blev hans eget liv den ohyggliga transportsträcka där han fick betala ett högt personligt pris. Men Herren var med honom och när vi läser om honom vid drömmens uppfyllelse så är han fri från bitterhet och hat. Där har du bevarandet! Herren var med honom. Detta återkommande mantra - likt en änglakör som sjunger mellan raderna. Han grät istället när han mötte de sina. Här har vi stora möjligheter att spegla oss i en utomordentlig strapatsrik resa Josef fick företa. Ja, det är verkligen inte han som företar sig något. Omständigheterna för honom som drivved på stormigt hav utan styrsel till Guds mål med hans liv. Han nådde fram till Guds avsikter. Det är det mest övergripande för oss. Här vill skriften genskjuta oss alla och personligen; "För den som älskar Gud samverkar allt till det bästa. För dem som är kallade efter hans beslut."  Är du kallad av Gud och älskar honom då har du en kapten i livet som kan föra dig - om än genom Jona valfisk, än genom Paulus skeppsbrott eller än genom fängelser av olika slag. Frihetsberövandet i livet har många ansikten och klädnader. Där satt Petrus och Silas och sjöng tills änglar kom och släppte ut dem. Rymlingar som knappast får ett mildare straff. Men straffpåföljd. Vet inte änglar sånt?

På individnivå råder Gud. På nationell nivå har Gud en plan och hans övergripande mål är att ordet ska gå i uppfyllelse. Det kan inget ändra på.

Varför uppmanar inte jag istället till nationell bön likt en kampanjledare, hur svulstigt och övermodigt det än skulle uppfattas? Bönen är den kristnes andningsorgan. Slutar du be dör du på sikt. Det är kommunikationens väg med Gud. Men kristenheten ligger som fiskar på land och deras gälar skippar efter luft. De är i våra dagar i fel element. De är i världen men också av världen. Därför är de i fel element och får ingen kontakt för att förverkliga Guds rike. "Ske din vilja i himlen så och på jorden ", står det i bönen. Hur ska Guds vilja kunna förverkligas när de kristna är av världen, då de istället bara skulle vara i världen men inte av den? De som skulle vara med och uppfylla förverkligandet av det som sker i himlen också på jord. Vem kommer till bönemöten idag, vid ett upprop? Vi som har allt ordnat av oss själva. Vi lider varken brist eller nöd. Inte än. Vad ska vi be om? Jag målar medvetet med dystra färger. För så ser det ut.

Låt er inte skrämmas! Det är ett ord till Paulus som ligger på en planka och driver på stormigt hav efter skeppsbrott. Låt dig inte skrämmas! Det är ett ord till Jona som kravlar omkring bland sjötång och illaluktande fiskrester i buken på en val. Låt dig inte skrämmas! Det är ett ord till Petrus och Silas - ty när som helst kan Gud gripa in och rädda. Och han gjorde det också.

Väckelse är långt mycket mera än vackra utspända tältdukar i svenska flaggans färger där människor strömmar till för att tillbe Gud i en ljuvlig atmosfär. Väckelse det har också något med "Hesa Fredrik" att göra. Signalen som ljuder på bestämd tid.

Predikanter är också kallade att ropa i tid. Men också i otid.

 

Läs hela inlägget »

En fackman vet oftast vad han talar om inom sin egen profession. Så vet en bagare hur en deg ska sättas, så vet en målare vilken färg som ska användas. Lika självklart har en meteorolog att beräkna morgondagens väder och de gör de ofast med stor precision. 

Igår uttalade sig general tillika insatschef Michael Claesson i Aftonbladet. En journalistik som kanske ska tas med en nypa salt. Sensationsjournalistiken har haft fel förr, om man säger så. Men låt oss lyssna på vad generalen säger, han som har att döma tidens tecken utifrån underrättelser, spionage, avlyssningar ner till militära trupprörelser och förflyttningar. Michael Claesson som minner mig om Birger Claessons syner och visioner om ett anfall emot Sverige på 1950-talet. Claessons, de stavar till och med sitt efternamn lika. Tyvärr har vi inga profeter kvar att tillgå och det är frågan om det överhuvudtaget behövs några syner längre. Domen över Sverige är hur tydlig som helst!

I de syner som var långt preciserade och beskrivna under 1950- talet så redogjorde Birger Claesson för hur han hörde ryska generaler från Ryssland tala om, (Ryssland som då inte fanns utan var en del av Sovjetunionen), hur de överraskades av ett hemligt vapen som Sverige förfogade över. Den ryske generalen i denna syn hade sagt: " Hade vi vetat vilket vapen Sverige förfogade över hade vi aldrig genomfört anfallet." Det har aldrig sedan 1950 förekommit några ryska angrepp på Sverige - mer än en Sovjetisk u-båt 1981 som blästrade sitt underrede och köl vid fel årstid och vid fel plats. Och under fel motivering.

De syner som Birger Claesson hade vid flera tillfällen fick en hel svensk kristenhet att gå i bön för landet. Bönemötena tilltog i styrka och blev i kyrkor och sammanhang en central programpunkt då rädslan för det precist beskrivna i synerna ingav respekt. Respekt för vad? För en rysk invasion under "Dom över Sverige". Så kom också Birger Claessons bok att heta. Han som pekade ut hemliga militära anläggningar på orter i Sverige ingen kunde känna till. Allra minst en sant ödmjuk pastor i en pingsförsamling. Han som hamnade i förhör hos den svenska försvarsmakten. "Hur kan du veta allt detta", frågade man. Detta är hemligt! 

Vi har aldrig fått veta vilket mäktigt vapen Sverige hade i detta krig som aldrig blev av i Birgers syn. Det låter som en dröm. Eller en avvärjd mardröm. Så står vi igen inför en dom. Eller ser du krigshoten som en välsignelse? De kanske bara är en dröm denna gång också? Eller en sann mardröm.

Vilket var det mäktiga vapen som var okänt och missbedömdes av ryssarna i Birgers Claessons syn? Bönens makt! Ja, det är av historien vederlagt att vi inte haft några vapen strider med Ryssland under de 70 år som gått sedan Birger hade sina syner. 70 år. Se upp med det profetiska årtalet! Det återkommer gång efter gång i den profetiska kalendern. Varför? Därför att de följer cykler av mänskligt förfall, av trädans slut, väckelse och bränd mark. Och av dom. Så intog också romarna Jerusalem och brände ned hela staden under Titus intåg. Jesus förutsade det: "Här ska inte lämnas sten på sten! " Men gör för allt i världen inte en andlig vision av talet 70 som Cesare Castellanos gjort med talet tolv i sin G12 vision. Då far du vilse! En affärsmässigt koncept med bibeln som grund. En stöld av Guds ord som Herren själv har copyrighten på. G12 visionen som skapar träldom, sekterism och kväser andligt liv. Där Herrens ande är, där är det frihet! Frihet att välja, frihet att välja under kärlekens tvång - ty Kristi kärlek tvingar oss! Då behövs inga framgångskoncept i moduler under tolvans tabell.

Tillbaka till tidningsartikeln. Vad skriver tidningen?

"Det är en utomordentligt allvarlig situation, säger insatschefen, generalen Michael Claesson till Aftonbladet. "Rysslands hot om "militär tekniska åtgärder" om västvärlden inte accepterar landets kravlista har tvingat Försvarsmakten till åtgärder som berör samtliga stridskrafter, flyg, marin, och armèn", uppger Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) i en intervju.

När en professionell yrkesutövare och landets främsta tjänsteman i att upprätthålla och bevaka militära och säkerhetspolitiska intressen uttalar sig så här, då är det allvarligt. Och det av två skäl. En befolkning ska inte skrämmas. Hela tanken med en militär försvarsmakt och dess funktion är att bemästra hot och angrepp utifrån. Även psykologisk krigföring. Men också den har en bortre gräns. Inte sant? Det andra är den panik och oro som uppstår i folksjälen. Den oron är landets styre satta att trygga och stävja. Här är man istället upphovet till oron. Då är det allvar.

Jag vill ropa till Birger Claesson 70 år tillbaka i tiden. Till hans Gud! Vi står inför samma framtida hot som du så troget beskrev utan rädsla eller rädd om din prestige eller ditt anseende. För nu ser vi inte något mäktigt vapen hos den svenska kristenheten, den som avvärjde kriget. De kristna beder inte längre. De samlas inte till bönemöten för vårt land. Det vapen som var Sveriges mäktigaste. Istället ser vi församlingsledningar ge vika för andliga ledare som släpar in rökmaskiner i Guds hus och vrider på färgade spotlights under lovsångsteamets förverkligande. Jag får ibland leta efter Jesusnamnet i texterna. Exponeringssjukan i Jesu namn har tagit över och artisteriet har blivit den nya helgelsen i Gud. "Man brukar sina gåvor av Gud givna." , heter det. Ja, vad har du fått som inte blivit dig givet?

Vrid på era rökmaskiner till max i era gudstjänster! Då ser du inte heller den verklighet som kryper allt närmare. Den kommer att blandas med riktig rök under panik och förskräckelse. Avsaknaden av kraften och förmågan till att mobilisera i den andliga värld som står i direkt proportion till "Domen". Därför kommer den!

Hur och när den kommer, det vet inte jag. Men vi har att tyda tidens tecken. Just nu finns det inga teckentydare hos Guds folk. Så länge får de yrkesutövare som talar om ryska mobiliseringar uttala det profeter skulle ha sagt. Vad sa generalen?

"Det är en utomordentligt allvarlig situation", sa insatschefen, generalen Michael Claesson. Hade det inte räckt att säga: "en allvarlig situation" då också militärer har att väga orden på diplomatins ordvåg? Eller varför inte bara en "utomordentlig situation"...

Det finns ingen nöd inför hotet. Vi har inte förmåga att ta det till oss. Vi har inte övat oss i nödens skola. Bönens skola. Därför kommer heller ingen motsvarande mobilisering i bön att äga rum som skedde på 1950-talet. Det blir vårt Nahum och inte vårt Jona. Guds mäktiga vapen ligger obrukbart. Bönens makt med Gud. Modern kristenhet har inte lärt sig att traktera vapnet. Därför är jag rädd att uppvaknandet kommer för sent. Det är för sent att skjuta med andens vapen när fienden redan besegrat och invaderat.

Jag skriver som Jeremia; Domen kommer!


 

Läs hela inlägget »

Den finländska regeringen valde att köpa 64 nya jaktplan av USA. Naturligtvis kompatibla med Nato styrkors system. Det högkvalitativa planet Lockheed Martins F-35. En affär på hela 103 miljarder svenska kronor. Det beslutades strax före jul. Man hyste länge förhoppningar i Sverige om att det nordiska militära samarbetet skulle krönas med en order till det svensk-brittiskt ägda planet JAS - Gripen. Men så blev det inte. Finland som precis som Sverige hör till " yttersta norden ". En händelse som ser ut som en tanke är också den uppblossade debatt i Finland som nu förespråkar ett Nato - inträde för landet. 

Militärstrategiskt är detta en mycket farlig väg att gå för hela Östersjö området. Vi vet sedan länge och med en stegrad retorik att Ryssland motsätter sig varje närmande av väst mot öst. Är rädslan så stor i det finska medvetandet att man sätter allt sitt hopp till ett Nato medlemskap? Besluten som sammantaget kommer att försätta Finland i en mycket allvarligare situation än Ukraina. Finland och Ryssland är också grannländer men med en betydligt känsligare del av den ryska intressesfären och Finland ligger betydligt närmare centrala ryska delar än Ukraina. Inte minst med tanke på närheten till Arktis. Där vill inte Ryssland ha fler Nato allierade. De har nog med den norska statens medlemskap i Nato.

Jag antar att den militära styrka som nu slagit läger utanför den Ukrainska gränsen har tydligt markerade ryska uniformer. Vi kan då vara säkra på att de omärkta uniformerna som användes vid invasionen av Krim precis bara värmts upp inför nästa militära markering. Ryssland kommer aldrig stillatigande se på när Finland köper amerikanska plan för att i nästa skede ansöka om ett Nato medlemskap. Aldrig! Och vad gör den Europeiska federationen vid ett sådant scenario? Fryser tillgångar? Startar Teamsmöten, kvällstid? Jag bara ställer frågan.

Glöm inte att de gasledningar som ligger alldeles nära Gotland ger Ryssland nog så goda skäl att vara permanent stationerade där. Och blir Finland ett Nato land kommer Ryssland inte att fråga om de får låna ön vid infarten till Östersjön. Det säger sig självt. Ansöker Finland om Nato medlemskap så kommer vi att få se stora finska flyktingströmmar över till Sverige. Och det på förekommen anledning! Östersjön kommer att bli så militariserat att minsta felsteg och ett fullskaligt krig är ett faktum i våra farvatten.

Finns det belägg för ett så alarmistiskt resonemang? Ja, det gör det! Det är bara att lyssna till Vladimir Putins varning till både Sverige och Finland när det gäller Nato frågan. Det ligger nämligen stora värden i den andra retoriska vågskålen. Det storryska imperiets upprättelse eller permanenta undergång.

Vi är snart inne i en situation vi kanske redan nu skulle vilja backa ur. Om det inte är alldeles för sent. Det är redan för många hjul i rullning. 

Jag säger som Jeremia och med stor frimodighet! Straffdomarna kommer från oväntat håll. Men de kommer! För Gud kan inte stillatigande låta vår utveckling få fortsätta. Då håller inte händelserna klockan i den profetiska kalendern.

"Be att er flykt inte må ske om vintern." Be att den inte behöver ske alls! Men vi har inga gratisbiljetter till att leva hur som helst bara för att vi har haft fred så länge våra gener kan minnas. Gud har alltid satt en bortre gräns i historien. Den har alltid haft ett väl tilltaget mått av nåd. Men också nåden har sin gräns. "Syndens fulla mått", talar bibeln om. När det måttet är fyllt då är nådens tid förbi.

Gud, vilken ohygglig beskrivning! Är allt detta verkligen möjligt? Ja, detta är inte helt omöjligt.

För så ser det ut just nu.

 

Läs hela inlägget »

Allt sedan Krim belägrades av till synes stadslösa militärer har freden i Europa kunnat bibehållas genom omvärldens passivitet. Ibland får man svälja stoltheten under bättre omdöme. Fred är bättre än krig. När invasionen var genomförd fick den fientliga makten också sin givna nationalitet bestämd. Det var verkligen ryska soldater vi såg på TV-rutan och upplägget hade lyckats på Krim. Omvärlden ingrep inte och tricket att låta åskådarna leta efter nationalbokstäver på militärfordonens nummerplåtar och gradbeteckningar på de militära persedlarna, fick den psykologiska effekt man ville uppnå. Så bedövade man reaktionen och fick motståndaren att glömma skjuta, om än konfrontationer förekom på sina håll i Ukraina. Ingen kom dem till undsättning utifrån. Omvärlden fick ganska snart lära sig av Vladimir Putin i en världsvid historielektion att Krim alltid tillhört Ryssland. Nu var ordningen återställd.

I dagarna har debatten i Finland tagit ny fart om ett tilltänkt fullvärdigt medlemskap i Nato efter att den finländske presidenten Sauli Niinistös rört vid frågan i sitt nyårstal. Och förvånansvärt förväntat valde den finska regeringen att köpa de amerikanska flygplanen istället för det svenska JAS Gripen vid sin upphandling. Vi nordbor som skulle öka vårt militära samarbete... Nu placeras snart de militära arbetsredskapen från det största Nato landet vägg i vägg med grannen Ryssland. Det kommer inte att låta sig ske ostraffat. En vagel är en vagel och gör ont. Även om man inte pillar på den.

Det vore samtidigt onyanserat att inte säga att Putin säkert känner sig trängd av den "Västliga rörelsen", vad nu Väst är för någonting, som äter sig fram territoriellt genom demokratins klädnad. Allt handlar inte om självaktning. Det handlar också om att inge respekt för att inte uppleva sig gå under. Det ryska historiska jaget vill naturligtvis inte duka under. Här blir spänningen mellan självaktning och den historiska uppgiften den farligt tändande gnistan och gasmolnet som riskerar explodera de omgivande ländernas förhållningssätt till det.

Rysslands president Vladimir Putin har stora visioner för sitt land - utåt sett. Men från egen inhemsk opinion sett är det gamla territorier som avses. Samma synsätt som det Israeliska parlamentet hyser tankar om ett stor Israel. Var så säker. Löftet till Abraham som legitimerar en lösning på ett demografiskt problem. Befolkningen växer och det lilla landet är för trångt. "Utvidga platsen för ditt tält, spänn ut tältdukarna där du bor och håll inte tillbaka. Gör dina tältlinor långa och dina pluggar starka." Så skrev Jesaja. En inte helt obetydlig anfader till den Israeliska hållningen. Mannen var en profet. Vad han sagt går inte att komma undan.

Rysslands visioner för vår framtid går tillbaka till Peter den Stores tid och till Stalins dagar. Retoriken är väl tillrättalagd inför hemma opinionen om att Ryssland blir alltmer trängd av västvärlden. Västvärlden, ett begrepp som egentligen inte finns, inte heller går att förklara, men man menar USA. Hör EU till Västvärlden? Unionen som blivit den alldeles utmärkta skådeplatsen för nationella söndringar under olika uppfattningar. Där har den politiska ambivalensen funnit en plats med sitt oavlåtliga brus. Ett söndrat rike. En utomordentligt bra motspelare för en stat med maktanspråk.

Ryssland traktar efter sin rättmätiga betydelse. Europas stora energiimportör! Putin går så långt att han formulerar vad Sverige kan tänkas få göra. Det är faktiskt allvarligare och ett skarpare uttryck än betydelsen av en ubåt som navigerat fel och gått på grund. Polen och de Baltiska staterna får sina direktiv... Man vill ha en buffertzon gentemot väst säger man - och villkorar! Trupper står nu invasions beredda vid Ukrainas landsgräns. Putin ställer krav som inskränker så mycket på enskilda staters självbestämmande att de i sig kan betraktas som en krigsförklaring.

Den svenske försvarsministern Peter Hultqvist deklarerade för en kort tid sedan att Sverige är beredd att träna de ukrainska soldaterna på Ukrainsk mark. En mycket hög och farlig svansföring. Han var förmodligen påverkad av den atmosfär EU:s ministerråd alstrat i det rum där man tycker sig vara många men aldrig kan fatta ett enda gemensamt beslut, utan motsättningar. En farlig situation. Vilken militär nation vid en intervention räknar den svenska försvarsministern ska hjälpa oss då ryska fartyg anlägger Gotland, utan motivering uppbådade av en alltför provocerande och kavat hållning? Franska flygvapnet? Det italienska krisberedskapet? Eller det finska flygvapnet som valde bort JAS Gripen av ren rädsla? Jag klandrar dem inte.

Wilhelm Agrell, som är professor emeritus i underrättelseanalys skrev i Svenska dagbladet i går om att Rysslands långgående krav på enskilda stater är att åstadkomma ett "casus belli", dvs. man ställer orimliga krav på andra nationer att uppfylla och de ouppfyllda kraven blir själva grunden för en krigsförklaring. Då kraven inte uppfylls blir de den självförvållade förevändningen för militär korrigering. Ett sätt att motivera en krigsinsats på förhand. Det är inte hotet som är farligt utan verkställandet. Så skaffar man sig alibi vid en invasion.

Varför skriver jag så här? Jag som är en kristen och ensidigt borde betona kärleksbudskapet om frälsning. Därför att vår kultur har gått för långt! Och för att det saknas profeter. Jag har lärt mig utifrån bibeln att då människan gått för långt då korrigerar Gud människan. Men människan vill inte låta sig korrigeras. Så korrigerar arbetsgivare, arbetstagare. Och i någon mån korrigerar föräldrar sina barn. Till och med djuren ryter till då avkomman går över gränser för vad som anses för farligt. Det är naturligt och har en vårdande funktion med alla sina repressiva uttryck. Vi har alla någon gång i livet blivit tillsagda - även om det var obekvämt och obehagligt. Så korrigerade också Gud Israels folk genom de omgivande stormakterna på biblisk tid. Assyrierna, Babylonierna och Egypten - det vill säga de kringboende folken blev redskapet att föra folket tillbaka till en gudsrelation, till ett gudsberoende. Här befann sig profeterna tidigt ute på stan. Förkunnarna som stör livsordningen.

Det profetiska ordet talar om Togarmas folk i norr i förhållande till Gog i Magogs land och till Israel. Det handlar om en federation. "Togarmas folk ifrån den yttersta Norden", skriver Hesekiel i bibeln. Bernhard Peters skriver i sin bok "Europas folk, Varifrån - Varthän? " från 30-talen, att Togarmas folk troligen kommer från Armenien. Men de befinner sig knappast i yttersta norden. Han tillägger och reserverar sig för att Togarmas folk kan vara ett slavogermanskt folkslag som utvandrade från Armenien, norrut. Oaktat alla spekulationer genom folkvandringarna utifrån Sem, Ham och Jafet så är Hesekiel bestämd. "Togarmas folk från yttersta Norden." (Hes. 38 och 39.) Det finns bara ett Norden och Gog är redan utpekat som hövdingen över Ros, Mesak och Tubals område i profetian. Vad blir då kvar? Turkiet? Nej, de är ättlingar till Ludèer. Men även här går tolkningarna isär. För övrigt ligger inte Turkiet så långt norrut. Profetians ande som äger lokalsinne.

Visserligen smälter isarna snabbt nu i Arktis. Men där bor inga människor överhuvudtaget. Alltså finns det bara ett Norden. Det yttersta Norden! Det säger Hesekiel i Guds ord och han är inte alltid svårtolkad. 

Vad är då orsak och vad är verkan? Orsaken är vår kulturs gudlöshet! Verkan är att Guds ord ska gå i fullbordan. Och är det så att de Nordiska länderna hör till bestämningen "yttersta norden", då finns det bara två sätt en federation kan komma till stånd. Genom tvång eller genom frivillighet. Frivilligheten, den ligger inte närmast till hands. Inte idag i alla fall.

Och inte så långt ögat kan nå.

 

Läs hela inlägget »

Människor hör av sig av olika skäl. För sin själ. Människor vill veta hur man blir frälst.

Min käre vän! Det är det lättaste av instruktioner. Öppna ditt hjärtat för Jesus! Om du tror på Jesus, vilket du gör om du vänder dig till honom, då hör han dig i bön. 

Vad behöver man veta om Jesus för att bli frälst - frälst som betyder att man blir räddad inför evigheten? Ja, man bör veta att Jesus kom för vår synd skull. Att han dog för att köpa oss tillbaka med sitt blod åt Gud. Blodet som har en central roll i mänskligt liv. Den kunskapen har de flesta.

Om du tror att Gud sände Jesus och att han uppväckte Jesus från det döda, då har du så mycket du behöver veta rent kunskapsmässigt för att överlämna dig till honom. Ditt liv som bara du känner får du då överlämna till Jesus med allt vad det innehåller av bra och dåliga saker. Han tar emot dig och föder ditt inre på nytt och ger dig sin frid.

Viska Jesus namn. Tacka Jesus att han tar emot dig! Säg bara Jesus, ta hand om mig. Lös mig, tack att du renar mig. Då ska du vara frälst säger bibeln. "Genom hjärtats tro blir man rätt färdig och genom munnens bekännelse " , som det står i en gammal bibelöversättning, så blir man frälst! Romarbrevet 10:10.

Min egen erfarenhet är att när jag säger Jesus och samtidigt vet att han hör mig, då möter han mig i mitt inre. Då strömmar tårarna från min kind. Man blir rörd av hans kärlek, fastän man inte ser honom.

"Den som tror och bliver döpt, han ska vara frälst!" Markus 16:16

 

Läs hela inlägget »

"Fördölj mig för de ondas hemliga råd, för ogärningsmännens larmande hop; ty de vässa sina tungor likasom svärd, med bittra ord lägga de an såsom med pilar, för att i lönndom skjuta den ostrafflige; plötsligt skjuta de på honom, utan försyn. De befästa sig i sitt onda uppsåt, de orda om huru de skola lägga ut snaror; de säga: »Vem skulle se oss?» De tänka ut onda anslag: »Nu äro vi redo med det råd vi hava uttänkt!» Ja, djupa äro männens tankar och hjärtan. Då skjuter Gud dem; plötsligt sårar dem hans pil. De bringas på fall och få straff för sina tungors skull; var och en som ser dem rister huvudet. Och alla människor varda förskräckta; de förkunna vad Gud har gjort och förstå hans verk. Den rättfärdige skall glädja sig i HERREN och taga sin tillflykt till honom, och alla rättsinniga skola berömma sig." Psaltaren 64.

Sedan dag ett i detta forum har det framhållits att Gud är Herre över alla omständigheter. Ja, i över tolv år nu. Tänk vad tiden går! Denna höga bekännelse som inte återtagits. Inte heller i Guds ord som är garanten.

Det är kung David som skrivit ned denna bön i dagens text. Om en kung kan uppleva det så här, varför skulle inte vi då kunna drabbas av oro i själen? Och om namnkunniga hos Gud fick erfara det så här, varför skulle då vi lämnas utan prövningar? Prövningar som stärker karaktären och gör oss till Gudsmänniskor.

Hur ofta kan man be en bön? Oräkneliga gånger! Ibland passar textraderna in som hand i handske med våra upplevelser. Möjligen är detta en sång eftersom David var en vismakare. Men tonerna har gått förlorade. Där får vi själva sätta tonarten. Ta sikte på seger! Då passar trots allt dur in under ett framhärdande. "Herren ler ", står det. "Ty han ser att hans dag kommer." Vilkens dag? Den ogudaktiges!

"När de onda draga emot mig och vilja uppsluka mig, då stappla de själva och falla mina motståndare, mina fiender. Om en här lägrar sig mot mig, förblir jag ändå trygg."

Så diktar David på ett annat ställe i Psaltaren. Bibelboken som genom tiderna blivit de troendes "första hjälpen skåp" med medicin för ansatt själ. Det är mer än en alvedon mot oviss morgondag. Det är en insikt om att Herren råder. Men likt "plastic-padding" med sin två komponents massa måste ordet intas under förtröstan. Annars tas inte det lugnande beskedet upp i själen. "Genom stillhet och förtröstan blir ni starka." säger ordet.

Det faktum att Gud tillåter svårigheter slå läger ända fram till vår hjärtas innerdörr förminskar inte hans allmakt. Gud har allt i sin hand! Så var det också för Mordokaj i Esters bok. Han som redan till namnet verkar vara utpekad att både bli mördad och dumpad i viken. Men det var inte Guds avsikt! Har man Guds beskydd, så har man, Haman!

Min vän, Guds avsikter med dig kan ingen omintetgöra. Du som seglar under hård motvind. Du som nås av ränker. Är inte löftet nog för dig? Var stilla under lugnande besked. 

Ja, som paracetamol upptas lite fortare med vätska så stillas stormig själ vid den vissheten. 

Det är alltid Herrens avsikter som gäller i slutänden.

 

Läs hela inlägget »

Så när som på några år är det 50 år sedan jag stod med min pappa och någon av hans vänner på en balkong i Angered i Göteborg och firade nyår. Året är 1973 och oljepriserna hade stigit med 400 procent. Jag minns den eskatologiska stämningen som låg i luften. Jag var nästan 10 år fyllda. Min pappa och hans vänner talade om tidens tecken med samma självklarhet som när Elia och Mose kom ned på berget Tabor och talade med Jesus om hans förestående död, där på balkongen. På så vis fick ungpojken med modersmjölken med sig hur det var vid båda tillfällena. Oljekrisen var ett tidstecken. Alla tidstecken förebådar inte ett omedelbart slut. Men det var en markör i tiden. Ett passage. Stort eller litet. Då var det stort! 

Min pappa hade innan nyåret tagit med mig för att hamstra bensin vid GULF macken utanför SKF fabriken med sin enorma tegelbyggnad. Köerna ringlade långa och bilen var fullastad med röda reservdunkar dyrare än innehållet. Man hamstrar inte när priset gått upp. Därför bör det ha varit på sen hösten. Pojken i mig kan än idag känna kusligheten av en tillvaro som det var svårt för de vuxna att hantera. Det fanns en oro i luften. Och barn sitter i samma båt som vuxna när de ror. Vi befann oss i en verklig skräckfilm. En mycket rik erfarenhet jag tagit med mig! Den har lärt mig att barnbidrag och socialbidrag inte är en mänsklig rättighet. Allt kan förändras. Fred och demokrati är historiskt sett en perforerad passus.

Oljekrisen var OPEC ländernas svar på tvåfrontskriget mellan Syrien och Israel å ena sidan och Egypten och Israel på andra sidan gränsen. En bit in på 1974 så avtog oljekrisen men det fick kännbara verkningar också för det svenska folket.

Det är ganska märkligt att uppleva en ny energikris igen men av andra orsaker. Vår nödvändiga energiförbrukning skenar. Vårt valda behov av el finns nu överallt. Till och med våra tandborstar kräver el. Så absurt. Kanske ett fånigt exempel men som vi bäddar får vi nu ligga. Nu fasas hela bilindustrin över till att gå på el och under en plötsligt uppvaknande över hur det står till med vår miljö. Här går inte utvecklingen och reaktionerna hos opinionen med jämna steg. I framtiden bygger vi istället upp nya miljöhot som medför ett bryskt uppvaknande som över hoten från kärnkraften. Nu stänger vi av dem. Tyskland med sin storindustri stänger till veckan av flera av sina kärnkraftverk. Men för sent. Det farliga materialet skall liksom syndens konsekvenser ta vägen någonstans. Och stormakternas vapen arsenal bär på det nukleära. Omöjliga att tämja.

Jag tror att vi står inför ett stort krig. Det är inte pojken i mig som värmer på energikrisens ångor tidigt 70-tal. Tecknen är alldeles för tydliga för någon sådan psykologisk tolkning. Den ryska armen som står vid gränsen till Ukraina har intagit sina positioner allt sedan Ryssland intog Krim. Och ingen har ingripit. Det Europeiska samväldet har ännu inte kommit fram till hur man ska agera. Det kommer man inte heller framgent. Det är ett för svagt rike. Profeten Daniels bok talar om ett tio statsförbund som var blandat med järn och lera. En mycket träffande bild. Järn är hårt. Lera kan till det yttre binda ihop järnet med sig självt men har absolut ingen hållfasthet. Också det en träffande bild på EU.

Den ryske presidenten Vladimir Putin har bestämt sig för att återupprätta Sovjetunionens gamla territorier. Och han anknyter till fördrag stormakterna emellan från efterkrigstidens slut. Man villkorar nu Ryssland och USA emellan hur framtiden ska se ut. Vi är bara en mindre skärmytsling ifrån en invasion.

Min pappa upplevde hur Uppenbarelsebokens beskrivningar gick ett steg närmare det bibeln talade om där på balkongen i Angered. Nu femtio år senare upplever vi hur Hesekiels ord om "fursten av Ros, Mesek och Tubal" reser sig upp från bibelbladet och gör anspråk.

Hur kan Sverige beröras av detta hot - mer än att vi som alla andra länder i början på 70-talen får en sämre ekonomi och lägre konjunktur? Ja, det ligger två gasledningar som är två ekonomiska aortor för den ryska ekonomin, strax utanför Gotland. Gotland som militärstrategiskt är en optimal nedslagsplats för hela Östersjö området. Militärstrateger talar om att den som äger Gotland bemästrar hela Östersjöområdet.

På 1950-talet hade en Herrens tjänare flera syner om ett förestående invasion av Sverige där Gotland med flera orter var direkt angripna. Man får förhålla sig hur man vill till de synerna eller uppgifterna. En avvärjd dom är ingen verkställd dom. Men om en villkorad dom överträds då blir straffpåföljden strängare. Det är lagens uppgift och anda. Då faller domen! Domens syfte är ett straff föreläggande och verk ställan.

En sak är säker! Birger Claesson som skrev sin bok " Dom över Sverige" hade ingen som helst aning om någon pipe-line med gas från Ryssland strax utanför Gotland på 50-talen som försåg hela Europa med energi. Den kan stängas av som politiskt maktmedel. Men den kan också bli en förevändning för annektering av land för skyddande av egendom.

Tycker du att jag problematiserar? För alarmistisk? Vi får se. En sak är säker! Vår kultur kommer inte att kunna fortsätta som den gör och har gjort en längre tid. Gud har satt en gräns. Det har han gjort förr i mänsklighetens historia. Men då var vi inte med. Därför har vi så svårt att tro på det och ta det till oss.

Var är ni, ni evangelister? Ni som ska visa vägen till Gud på gator och torg innan något sker. Var är ni som är kallade att innan någon katastrof sker har påmint folkminnet om en tillflyktsort, ett skyddsrum, i levande Gud ?! Du humanetiker som tappat din kallelse! Du ska väcka människor inför evigheten och inte primärt sett bygga och förbättra mänskliga miljöfaktorer i en tillvaro som är dömd att gå under. Det är tid att vakna! "Se dina lampor slocknar!!", ropar brudgummens vänner med profetisk realism i skriften.

Vi har gått in i ett nytt år som inte blir något annat år likt.

 

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Etiketter