_DSC9211-2.Mobilen

Domen kommer!

En fackman vet oftast vad han talar om inom sin egen profession. Så vet en bagare hur en deg ska sättas, så vet en målare vilken färg som ska användas. Lika självklart har en meteorolog att beräkna morgondagens väder och de gör de ofast med stor precision. 

Igår uttalade sig general tillika insatschef Michael Claesson i Aftonbladet. En journalistik som kanske ska tas med en nypa salt. Sensationsjournalistiken har haft fel förr, om man säger så. Men låt oss lyssna på vad generalen säger, han som har att döma tidens tecken utifrån underrättelser, spionage, avlyssningar ner till militära trupprörelser och förflyttningar. Michael Claesson som minner mig om Birger Claessons syner och visioner om ett anfall emot Sverige på 1950-talet. Claessons, de stavar till och med sitt efternamn lika. Tyvärr har vi inga profeter kvar att tillgå och det är frågan om det överhuvudtaget behövs några syner längre. Domen över Sverige är hur tydlig som helst!

I de syner som var långt preciserade och beskrivna under 1950- talet så redogjorde Birger Claesson för hur han hörde ryska generaler från Ryssland tala om, (Ryssland som då inte fanns utan var en del av Sovjetunionen), hur de överraskades av ett hemligt vapen som Sverige förfogade över. Den ryske generalen i denna syn hade sagt: " Hade vi vetat vilket vapen Sverige förfogade över hade vi aldrig genomfört anfallet." Det har aldrig sedan 1950 förekommit några ryska angrepp på Sverige - mer än en Sovjetisk u-båt 1981 som blästrade sitt underrede och köl vid fel årstid och vid fel plats. Och under fel motivering.

De syner som Birger Claesson hade vid flera tillfällen fick en hel svensk kristenhet att gå i bön för landet. Bönemötena tilltog i styrka och blev i kyrkor och sammanhang en central programpunkt då rädslan för det precist beskrivna i synerna ingav respekt. Respekt för vad? För en rysk invasion under "Dom över Sverige". Så kom också Birger Claessons bok att heta. Han som pekade ut hemliga militära anläggningar på orter i Sverige ingen kunde känna till. Allra minst en sant ödmjuk pastor i en pingsförsamling. Han som hamnade i förhör hos den svenska försvarsmakten. "Hur kan du veta allt detta", frågade man. Detta är hemligt! 

Vi har aldrig fått veta vilket mäktigt vapen Sverige hade i detta krig som aldrig blev av i Birgers syn. Det låter som en dröm. Eller en avvärjd mardröm. Så står vi igen inför en dom. Eller ser du krigshoten som en välsignelse? De kanske bara är en dröm denna gång också? Eller en sann mardröm.

Vilket var det mäktiga vapen som var okänt och missbedömdes av ryssarna i Birgers Claessons syn? Bönens makt! Ja, det är av historien vederlagt att vi inte haft några vapen strider med Ryssland under de 70 år som gått sedan Birger hade sina syner. 70 år. Se upp med det profetiska årtalet! Det återkommer gång efter gång i den profetiska kalendern. Varför? Därför att de följer cykler av mänskligt förfall, av trädans slut, väckelse och bränd mark. Och av dom. Så intog också romarna Jerusalem och brände ned hela staden under Titus intåg. Jesus förutsade det: "Här ska inte lämnas sten på sten! " Men gör för allt i världen inte en andlig vision av talet 70 som Cesare Castellanos gjort med talet tolv i sin G12 vision. Då far du vilse! En affärsmässigt koncept med bibeln som grund. En stöld av Guds ord som Herren själv har copyrighten på. G12 visionen som skapar träldom, sekterism och kväser andligt liv. Där Herrens ande är, där är det frihet! Frihet att välja, frihet att välja under kärlekens tvång - ty Kristi kärlek tvingar oss! Då behövs inga framgångskoncept i moduler under tolvans tabell.

Tillbaka till tidningsartikeln. Vad skriver tidningen?

"Det är en utomordentligt allvarlig situation, säger insatschefen, generalen Michael Claesson till Aftonbladet. "Rysslands hot om "militär tekniska åtgärder" om västvärlden inte accepterar landets kravlista har tvingat Försvarsmakten till åtgärder som berör samtliga stridskrafter, flyg, marin, och armèn", uppger Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) i en intervju.

När en professionell yrkesutövare och landets främsta tjänsteman i att upprätthålla och bevaka militära och säkerhetspolitiska intressen uttalar sig så här, då är det allvarligt. Och det av två skäl. En befolkning ska inte skrämmas. Hela tanken med en militär försvarsmakt och dess funktion är att bemästra hot och angrepp utifrån. Även psykologisk krigföring. Men också den har en bortre gräns. Inte sant? Det andra är den panik och oro som uppstår i folksjälen. Den oron är landets styre satta att trygga och stävja. Här är man istället upphovet till oron. Då är det allvar.

Jag vill ropa till Birger Claesson 70 år tillbaka i tiden. Till hans Gud! Vi står inför samma framtida hot som du så troget beskrev utan rädsla eller rädd om din prestige eller ditt anseende. För nu ser vi inte något mäktigt vapen hos den svenska kristenheten, den som avvärjde kriget. De kristna beder inte längre. De samlas inte till bönemöten för vårt land. Det vapen som var Sveriges mäktigaste. Istället ser vi församlingsledningar ge vika för andliga ledare som släpar in rökmaskiner i Guds hus och vrider på färgade spotlights under lovsångsteamets förverkligande. Jag får ibland leta efter Jesusnamnet i texterna. Exponeringssjukan i Jesu namn har tagit över och artisteriet har blivit den nya helgelsen i Gud. "Man brukar sina gåvor av Gud givna." , heter det. Ja, vad har du fått som inte blivit dig givet?

Vrid på era rökmaskiner till max i era gudstjänster! Då ser du inte heller den verklighet som kryper allt närmare. Den kommer att blandas med riktig rök under panik och förskräckelse. Avsaknaden av kraften och förmågan till att mobilisera i den andliga värld som står i direkt proportion till "Domen". Därför kommer den!

Hur och när den kommer, det vet inte jag. Men vi har att tyda tidens tecken. Just nu finns det inga teckentydare hos Guds folk. Så länge får de yrkesutövare som talar om ryska mobiliseringar uttala det profeter skulle ha sagt. Vad sa generalen?

"Det är en utomordentligt allvarlig situation", sa insatschefen, generalen Michael Claesson. Hade det inte räckt att säga: "en allvarlig situation" då också militärer har att väga orden på diplomatins ordvåg? Eller varför inte bara en "utomordentlig situation"...

Det finns ingen nöd inför hotet. Vi har inte förmåga att ta det till oss. Vi har inte övat oss i nödens skola. Bönens skola. Därför kommer heller ingen motsvarande mobilisering i bön att äga rum som skedde på 1950-talet. Det blir vårt Nahum och inte vårt Jona. Guds mäktiga vapen ligger obrukbart. Bönens makt med Gud. Modern kristenhet har inte lärt sig att traktera vapnet. Därför är jag rädd att uppvaknandet kommer för sent. Det är för sent att skjuta med andens vapen när fienden redan besegrat och invaderat.

Jag skriver som Jeremia; Domen kommer!


 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Etikettmoln