_DSC9211-2.Mobilen

Smärtgränsen för biograferna är nära

Smärtgränsen för biograferna är nära, det skriver Svenska Dagbladet idag. Det är naturligtvis ingen glädjande nyhet i sig. Många människor får sin utkomst spolierad och arbetstillfällen går om intet. Finns inget gott i det.

Men det finns andra perspektiv.

- Om inte heller de svenska publikdragarna går upp får vi det superbistert, vädjar Peter Fornstam, vd Svensk bio i samma tidning. De stora filmerna som James Bond, etc, är de filmer som drar mycket publik. Där av stora intäkter. Men nu har filmproducenterna lagt premiärerna på is eftersom det inte går att slå kassarekord när max 50 personer får sitta i salongerna. Därför avstannar produktionerna.

För dig som är kristen och kan din bibel minns säkert berättelsen om Babels torn. Människorna ville bygga sig ett torn ända upp till himlen. Ett oskyldigt företag, kan tyckas. Men det låg andra krafter bakom. Ondskan som demonstrerade sitt uppror emot Gud ville med mänsklig hjälp ta sig in i himlen - som om det skulle kunna gå att genomföra. Gud satte en gräns innan tornet välte och slog ihjäl oskyldiga människor. Så skulle vi kunna omskriva det.

Vad hände? Gud förbistrade människan. Språkförbistrade. Helt plötsligt kunde de inte förstå varandra. Kommunikationen uteblev och verksamheten avstannade. En situation som blev ohållbar. Bygget rann ut i sanden.
Gud som hade uppmanat människan att uppfylla hela jorden förleddes till ett tornbygge. Ett vansinnighetsdåd. Och vem hade på Noas tid kunnat tro att människan skulle börja tala olika språk? Det fanns inga preferenser alls för det. Guds vägar är inte våra vägar. Och hans möjligheter är oändliga!

Vi kan då förstå att den pandemi som nu går över jorden inte kommer att vara över på mycket länge. Endast bråkdelar av alla miljarder människor har smittats. En dödlig sjukdom, har du tänkt på det? Flygindustrin står still i princip. Människors rörelsefrihet begränsas. Ett slags tillfångatagande eller en unison mänsklig fotboja. Det får en inbromsande effekt på vår tilltagande ondska. Det gör det. En inbromsning är ibland nödvändig. Annars förolyckas vi alla!

En annan infallsvinkel här är intentionen om ett evangeliskt center här i Stockholm. En biograf. Det jag inledningsvis började med. Jag vill göra jämförelsen med Jeriko i bibeln. Det var en ointaglig stad i norra Juda öken. Bara det faktum att den låg i öknen gjorde den svårintaglig. Eller hur? Att sedan inta staden genom att forcera tjocka stadsmurar är också en omöjlig bedrift redan på planeringsstadiet. Vi skulle kunna översätta den berättelsen med visionen om en biograf för evangeliskt arbete. Blotta tanken att sätta sig vid ett förhandlingsbord om att få överta en biografsalong - utan resurser, det är verkligen en motsvarande öken. Ingen går in i en öken hur som helst. Du kommer i överförd mening inte med en hög svansföring igenom en sådan träff. Man måste ha ett kapital.

Men om Gud tillser att en lokal blir avskild för en sådan verksamhet då kommer han att bereda vägar för detta! Det väntar jag på. 

Gud har åtskilt sedan världens begynnelse. Han skilde ljus från mörker. Han skilde ut vatten från land. Han skilde också ut Kain från Abel och kallade hans tilltag för "Kains väg." Underförstått så har också Abel en väg att gå. Gud slog sönder det fräcka Babelsbyggandet genom språkförbistringen. Varför gör Gud så? För att han vill skona oss från något ännu värre!

Jag hoppas att jag får vara med den dagen en biografsalong med tillhörande överbyggnad invigs. Jag har sett det och jag vet att det kommer!

Någon undrar; det finns ju redan så många kyrkor och samfund, varför inte gå in där och bidra? Det vill jag svara på.

Det finns så många heliga verksamhetskor i samfunden att vårda, som är framfödda i en annan tid och som var profetiska lösningar då, men som tappat bort de eviga perspektivet. Former och verksamhetsmetoder som sätts främst och som står i vägen för människor att bli frälsta. Vi ska ju nå människorna och vinna dem för evigheten och inte primärt för vår kyrka. Sådana sammanhang går inte att förnya. De vårdar sina principer och det skulle bara bli en strid utan framgång och inte till rätta. Styrelsemedlemmar som pantsatt sina liv för gamla metoder. Gud låter istället nya rotskott skjuta upp. 

Han som inte har anseende till person.

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Etikettmoln