_DSC9211-2.Mobilen

Att polera medaljer under sorgflor...

"Jesus Kristus är densamme i går och i dag, så ock i evighet."  ( Heb. 13:8 )

Jag har ägnat några minuter åt inspelade sammankomster där väckelsens pionjärer, av de som finns kvar, kommit tillsammans för att minnas flydda tider. För mig tunga namn och namnkunniga män. De har samtidigt försökt väcka liv och blåsa på eventuell glöd som kan finnas hos den enskilde under sotsvart resignation och uppgivenhet. Ja, nog behövs det en riktig nordanvind utan regn för att det ska ta fyr!

Man beskriver utförligt hur härligt det var. Förr. Man öser ur ordboken tidstypiska begrepp för den väckelse som frälste och nådde många. Ett helt samhälle skakades. Lite generat formulerar man orden som var så enkla och som inte riktigt motsvarar den tunga och dystra kristna vokabulär man ägnat sig åt det senaste seklet. Man har kommit tillsammans för ett farväl, känns det som, och en minesstund på fel sida av begravningen innan man var och en själva går ur tiden. Man ser inte Jesus för allt sorgflor när det är han som är livet och lösningen. Ingen ropar. Därför kommer Lasarus aldrig ut ur graven. Ingen tror längre på väckelse. Det ser för mörkt ut. Man bara besvärjer mörkret. Det är det beklagliga.

Ja, det beklagliga skvätter också över och in i detta forum med något tusen tecken som tar sig in för att beskriva tomheten bland väckelsefolket. Man är så sentimentalt längtande tillbaka till den tid då man var tänd för Gud. Men man förstår inte att det var när man själv gick ut till människorna som det började röra på sig och man själv "tog eld". Eld börjar inte av sig själv. Den uppkommer vid friktion. Javisst, man kan skapa eld på artificiell väg men det naturliga sättet är att en rörelse av en träbit mot en hård verklighet antänder våra liv, vi som är fnösket i Guds hand. Du måste själv ställa dig mitt i processen för att ta eld! Istället sitter vi på betraktarnas bänk och iakttar hur mycket det är som går galet i världen. Det är inget själavinnande. Du kan doktorera på allt inom kristendom men inte vinna en enda människa för evigheten! Som profeten sa; "Människor med stora huvuden men med små, små hjärtan.

Utsätt dig för elden! Gå ut i den stenhårda verkligheten. Skapa friktion med Guds ord. Du kommer att få se hur det rör på sig och du blir brinnande på köpet. Men vill du har ha lugn och ro och sitta och smågråta över den väckelse som flytt, då kommer du att dö med dina minnen. Det är patetiskt, sentimentalt och synnerligen ohälsosamt för en levande kristen. Upp! Ut! In! Och iväg! På det igen.

Imorgon kommer det att vara bra väder i Stockholm. Då kommer jag att gå ut med Jesus på stan. Och jag gläder mig! Han är alltid med och villig. Det är där det måste börja och fortsätta. Och fortsätta. Fortsätta och fortsätta igen. Så uppstår en rörelse och en väckelse. Det är lagen om sådd och skörd.

Det finns ett oerhört spännande arbete att utföra. Det är att vinna människor för Jesus och att vara Gud till behag. Har du inget vinnande sätt? Eller koncept. Har du ingen tilltro till att den Helige Ande kan och vill använda dig? Res dig och gå. Det gjorde några spetälska på gamla testamentets tid, i Israel. De intog en hel stad istället för att sitta och invänta döden.

Följ mitt exempel och sprid kunskapen om Jesus! Värdera din enkelhet. 

- Gud välsigna dig!!

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Conny » Gud väntar ibland med svaren.:  ”Mycket bra angående Gud hör bön. Yes så är det som du beskriver. Gud är stor och..”

  • Elena Frödin » Ett under och ett tecken!:  ”Amen! Vilken kraft det är i hans namn. Wow”

  • Thommy Jakobsson » Kvinnan på bussen...:  ”Siri! Det är sant. Har också läst om den berättelsen. Det sägs att Smith W. int..”

  • Siri » Kvinnan på bussen...:  ”Jag läste om Smith Wigglesworth en gång då han bara gick igenom en fabrik där må..”

Bloggarkiv

Etikettmoln