" Go to church once a week and nobody pays attention. Worship God seven days a week and you become strange! "

 - A. W Tozer -

 

"Och han undervisade dem och sade: »Det är ju skrivet: 'Mitt hus skall kallas ett bönehus för alla folk.' Men I haven gjort det till en rövarkula. Då översteprästerna och de skriftlärde fingo höra härom, sökte de efter tillfälle att förgöra honom; ty de fruktade för honom, eftersom allt folket häpnade över hans undervisning. " (Markus 11)

I maj månad förra året skrev den förre ledaren för Pingst, Daniel Alm, följande uttalande i tidningen DAGEN. De citerade meningarna här nedan får stå som rubrik och värdemätare för Pingst (Pingstkyrkan) syn på evangelisk verksamhet som inte är knuten till Pingst. Hur ska det annars förstås?

Daniel Alm skrev följande:

"Behövs inga polariserande frifräsare som gör anspråk på inflytande i kristenheten men inte vill tillhöra en församling. Vi behöver inte fler swishpredikanter som utan att stå räkenskapsskyldiga någonstans använder det egna mobilnumret och utnyttjar mångas goda vana att ge utifrån sin kristna tro..." Daniel Alm.

Aposteln Johannes skriver så här i sitt evangelium: "Men åt alla som tog emot honom, gav han rätten att bli Guds barn. Ja, alla som tror på honom får samma rätt." ( Joh. 1:12.) Åt alla. Åt alla som tog emot och trodde.

Det gick fem månader efter denna episod så blev Daniel Alm av med sitt förordnande. Fem månader! Men på grund av andra omständigheter. Vi ska komma ihåg att det är Herren som har makten. Det är han som tillsätter men det är också han som avsätter. Det är sanningen om all makt varhelst den utövas. "Mig är given all makt i himmel och på jord.", sa Jesus. Tro inget annat!

Jag har bett till Herren att han, Herren själv, ska byta ut Filadelfiakyrkans ledning och dess inriktning i Stockholm. Det har jag gjort som troende och med mandatet att "be om vadhelst ni vill." Och Herren umgås förtroligt med vem han vill. Lokalen är inte till för de styrande. Den är inte till för sig själv. Den är till för Guds verk.

Denna kyrkolokal har kommit till av våra fäders outtröttliga trosarbete i förfluten tid. Med offrade medel. Men leds nu av liberalteologer under företagsledande principer. Så var det inte tänkt! Tron skulle vara ledstjärnan. Inte debet och kredit. Rörstrandskyrkan/Filadelfiakyrkan kom till som en frikyrka under stora uppoffringar. Men den är inte längre en fri-kyrka. Och en ofri kyrka är tvungen att gå i sin samtids ledband. Kyrkan har länge nog lockats uppbära statssubventioner och när de inte räcker till, drabbas verksamheten. Då tvingas man ta till företagsmässiga åtgärder - som får företräde - men som inte hör trons folk till. Villkoren för statsbidrag dikteras av det som är politiskt korrekt i varje tid. Här driver kyrkan bort från sitt ursprung på tidens hav. Statsbidragen har blivit dess förbannelse och har öppnat dörren för liberalteologer. Och leds av dem.

Den tidigare Pingsts ledare Daniel Alm häcklade evangeliska mottagare av swishoffer. Som om de var ohederliga. Vilka menade han, egentligen? Jag fick aldrig svar på det. Var det inte missionsbefallningen som var vår allas gemensamma inriktning att förverkliga? Varför motarbeta den? Den ska uppmuntras.

IDOL betyder i sin grundmening avgud. Avgud! Namnet på det program som i påskhelgen inbringar några ynka hundratusen till församlingskassan och driver de offrande församlingsmedlemmarna in i en mindre lokal. Så lätt man säljer ut sin identitet till "världens usla brunnar". De pengar man nu får in via profan verksamhet av kyrkolokalen. Det är fel inriktning. I n r i k t n i n g e n ! Ni håller inte Guds verk för heligt. Ni borde akta Guds verk bättre! 

Varför skriver jag om att jag bett till Herren om detta? Därför att jag har gjort det. Det ändrar inget i sak. Församlingen behöver hitta tillbaka till evangeliums tidiga förkunnelse och apostlarnas hållning.

Lokalen är Herrens och det bör den vara från början till slut. 


 

" One compromise here, another there and soon enough the so-called christian and the man in the world look the same."

 - A W . Tozer -

 

Sveriges kanske största frikyrkoförsamling genom tiderna, Filadelfiakyrkan i Stockholm, under Niklas Piensohos ledning, kommer i påsk och därmed långfredagen att fira sin gudstjänst i en av husets mindre lokaler. Det meddelar tidningen Världen idag. Anledningen är att TV4:s program och musiktävling IDOL har hyrt in sig i den stora kyrksalen. Påsken som av tradition är den kristna församlingens största högtid. Man tror knappt sina ögon. 

Mina vänner! Djävulen skrattar åt dem hela vägen till banken med ett utgiftstak likt kvicksand. Det går inte att stoppa. Man har byggt sin verksamhet på fel grund. Jag sörjer.

När trons folk på detta sätt saknar trons resurser, himmelens resurser och Guds välsignelser över verksamheten, då går det så här. Guds folk offrar inte längre till verksamheten. Man tror inte på Guds verk längre i sin nuvarande ledning och framtoning. Och jag förstår dem! Då får man sälja ut sina tillgångar och sina tjänster.

Vi behöver ett uppvaknande bland Guds folk. En nytändning i relationen till Jesus. Då kommer också de andra frågorna på sin plats!

Det går inte så sakta utför. Det går mycket fort utför!


 

I flera år har jag burit på en vision om ett evangeliskt center här i Stockholm. Ett evangeliskt center i gatunivå med svängdörrar. Utan lås. Det har jag skrivit om otaliga gånger. Med ett cafè i foajen. Det är en vision som inte kan annulleras eller skrinläggas. Visionen om ett center jag aldrig kan ge upp! Därav den traktatmission som bedrivits nu under flera år. Det lär inte vara obekant för någon som följt detta forum. Visionen om en biograf eller teatersalong har konfirmerats så många gånger. Visionen står bergfast kvar.

2018 fick jag en ingivelse om att jag tillsammans med våra grannar skulle köpa två höghus av allmännyttan - som inte var till salu. Allmännyttan är ingen mäklarförening. Tre år senare fick vi köpa dem under en förändrad politisk inriktning i stadsdelen, där ingivelsen blev till profetia att just våra hus var utsedda att avyttras. Vi köpte husen till underpris för 247 miljoner utan att äga en enda krona på fickan. Gud visade mig vad han kan! Det blev så stärkande för tron.

Jag tänkte så sent som igår när jag gick på Götgatan tillsammans med min hustru och påminde henne om den man som rusade emot mig över gatan, när jag stod utanför Göta lejon för några år sedan och famnade visionen under djupt förakt för en uppsättning musikaler över Edith Piaf, som skulle ske något år senare på Göta lejon. En man fullkomligt rasande sprang rätt ut i gatan och skrek mot mig så att jag oförberedd var tvungen att ta till flykten. Den andliga världen övervakar oss. Minsann!

Men en vision kan vara betydligt större än bäraren och livet påminner om att den större delen av livet redan är utlevt. En människa kan ju inte bli hur gammal som helst. Eller hur? Men det liv som återstår kan bli mycket, mycket intensivt och segerrikt!! Inte sant?

Några tröstens ord kom till mig från två håll idag. Båda om Mose. Jag skriver ner de bevingade orden här av gudsmannen A.W. Tozer. De säger så mycket. Ja, vi lever allt längre numera, vi människor. Det gläder mig. Då hinner vi få mer gjort i Guds rike.

"Moses spent forty years thinking he was somebody; forty years learning he was nobody; and forty years discovering what God can do with a nobody."



 

"Den som lyssnar till er lyssnar till mig, och den som förkastar er förkastar mig. Och den som förkastar mig, han förkastar honom som har sänt mig." De sjuttio kom glada tillbaka och berättade: "Herre, till och med de onda andarna lyder oss i ditt namn." Han sade till dem: "Jag såg Satan falla ner från himlen som en blixt. Se, jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och att stå emot fiendens hela välde. Ingenting skall någonsin skada er. Men gläd er inte så mycket över att andarna lyder er, som över att era namn är skrivna i himlen." I samma stund jublade Jesus i den helige Ande och sade: "Jag prisar dig, Fader, du himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka men uppenbarat det för de olärda och små. Ja, Fader, detta var din goda vilja. Allt har min Fader överlämnat åt mig. Och ingen vet vem Sonen är utom Fadern, och ingen vet vem Fadern är utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för." (Luk. 10)

Jesus hade sänt ut sjuttio män och lät dem gå parvis i evangelisationen. Kanske kan talet sjuttio relateras till de sjuttio styresmän som Mose fick i sitt arbetslag. De fick del av samma ande som Mose hade, står det, eftersom han hade många bestyr att ta hand om själv. Jesus har också många bestyr och han vädjar till oss att "be skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin stora skörd ". Inte sant? Två parallella rekryteringar i historien som ser ut som en tanke. Jesus har också många bestyr, i överförd mening.

Nu kom de sjuttio tillbaka och var glada i evangeli framgång. Ja, man kunde gott inflika här; det var väl för väl att Guds ord hade framgång! Eller hur? En Guds rikes insats under nederlag hade varit en motsägelse. Jesus hade givit dem makt utifrån vissa avseenden. Makt är att besegra och vidmakthålla.

Jesus identifierar sig med sina lärjungar. Vad säger han? "Den som lyssnar till er - han lyssnar till mig. Den som förkastar er - han förkastar mig." Och indirekt honom som hade sänt Jesus, dvs Fadern. Ovärderliga ord. Ovärderliga  o r d!

De sjuttio var glada över att de onda andarna lydde dem. Hur kom de onda andarna till lydnad? I Jesus namn. De onda andarna lydde dem i Jesu namn. Där har vi fullmakten. Jesus namn är vår fullmakt! Men vi provar allt för ofta i vår egen kraft under eget namn och inte sällan kraftlösa hänskjuter vi saken tillbaka i bön till Jesus - han som gett oss fullmakten! Här råder det mycket oreda i handhavandet. Villebrådet blir aldrig fällt för vi riktar pipan uppåt - likt en startpistol. Står det inte att de kom tillbaka till Jesus och var glada över segern över den onda andevärlden? Jesus var då inte med dem fysiskt. Har du tänkt på det då du läst bibelordet? Men i kraft av sin fullmakt förmådde de! Inte sant?

Jesus dämpar möjligen deras segerglädje. Det fanns större glädjeämnen. Javisst. Men det är samtidigt ett förminskande av de makter som man nyss hade besegrat i Jesu namn. Inte sant? Skriften benämner dem på ett annat ställe som "dessa arma makter ".

Det finns ett humanistiskt hänsynstagande människor emellan som står i vägen för andliga genombrott. Vad sa Jesus?

"Se", säger han. Vem säger det? Jesus! "Se, jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och att stå emot fiendens hela välde. Ingenting skall någonsin skada er." Men vi räds makterna för mellanmänskliga hänsyns skull. Och låter dem spela ut sina attribut under psykologiska trick. Ormen har sina attribut. Skorpionen sina. Vad var åtgärden som de sjuttio lärjungarna i ett bildspråk skulle utöva? De skulle trampa på dem. Och stå emot fiendens hela välde.

Låt oss avslutningsvis denna dag läsa ytterligare ett ord av Jesus. Han har inte återkallat de orden. Vi får påminna varandra om dem idag:

"Och han sade till dem: "Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen. Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd. Tecken skall följa dem som tror detta. I mitt namn skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya tungor. De skall ta ormar i händerna, och om de dricker något dödligt gift skall det inte skada dem. De skall lägga händerna på sjuka, och de skall bli friska." (Markus 16.)


Amen!

 

Var med och sprid detta budskap i den utsträckning du finner det vara angeläget. Vi måste spränga cirklarna, de religiösa former som vi skapat under goda föresatser men som till slut lever sitt eget liv. Vi har att evangelisera för vår samtids människor och inte primärt bygga kyrkliga instutitioner som är till för sin egen skull. Jesus dog för alla människor! Därför har vi ett uppdrag att missionera hemma som borta och göra Jesus åtkomlig för den enskilde.

Du får sprida budskapet fritt utan några som helst ekonomiska önskemål eller anspråk.

Ett Swishfritt evangelium! 

Gud välsigna dig.

 

"Nu sade Isai en gång till sin son David: "Var snäll och tag en efa av dessa rostade ax och de här tio bröden och spring med det till dina bröder i lägret. De här tio ostarna skall du ta med till deras befälhavare. Se efter om det står väl till med dina bröder och tag med något livstecken från dem. Tillsammans med Saul och alla Israels män är de i Terebintdalen och strider mot filisteerna." David steg upp tidigt följande morgon." (1 Sam. 17)

Isai hade åtta söner. David var den yngsta av dem. David känner vi alla till som kung David. Men inte här. Här är han i vardande.

David som i sina unga år hade vaktat sin fars får och dödat både björn och lejon. Tre av Davids bröder var här ute i krig under Sauls befäl. Nu ville Isai få veta hur det gick för dem. Han bad därför David att gå iväg med proviant till dem på stridsfältet.

Här har vi upprinnelsen till Israels stora seger över Filisteerna, då David kom att utmana och besegra Goliat. Men han hade tre ännu mäktigare fiender att besegra först. Hans bröder. Äldre bröder är inget ovidkommande. Äldre bröder är invävda i en yngres personlighet. Värderingar, sätt att förhålla sig till, trix, knep och knåp - alla är ärvda från den äldre generationen. Och inte minst kärleken till de äldre bröderna genom blodsband som skapar en respekt och ett öra till vad de har att säga i alla situationer, om än många gånger motvilligt. Äldre bröder kan man inte bara avfärda. De som räddat lillebror i många situationer och äger ett stort kapital av förtroenden.

Det är ljuvligt att läsa om Davids lydnad inför sin far och hans karaktär redan vid den här tiden. Tänk att den yngste av åtta söner får gå ensam ute i ödemarkerna och vakta familjens får bland rovdjur. Var inte någon av de äldre bättre lämpade för det? Tre av dem var ju till och med soldater. Hade inte de varit bättre skickade att möta både björn och lejon under ett herdeskap? 

David steg upp tidigt nästa morgon. Tänk att den Helige Ande valt och kostat på sig att ta med det beskrivande ordet i den hårt trängda textmassa som skriften utgör. David hade beredvillighetens skor på sina fötter, som Paulus skriver om till efesierna. Det är den initiala förutsättningen. Det är den nödvändiga hållningen för att bli brukad av Gud.

Skriften är mycket noggrann i att detaljerat beskriva Davids karaktär här. Han såg inte sin nya uppgift som en nödutgång för att slippa vakta fåren eller att utföra gamla tråkiga uppgifter under befodran. Låt oss läsa vad det står:

"David steg upp tidigt följande morgon. Han lämnade fåren åt en som skulle vakta dem och tog med sig det han skulle och gav sig i väg, så som Isai hade sagt till honom."

Vi känner igen Jesus karaktär här, i David. Han lärde sig lydnad i allt. Tack Jesus för ditt föredöme!

Men det jag vill komma fram till här är att Goliat är inte Davids största seger på ett personligt plan. Segern över Goliat är Guds seger. Davids seger är över hans tre bröder. För hade han dukat under för sina bröders syn på honom hade han aldrig nått fram till segern över Goliat. David fick med sig tio bröd till bröderna och tio ostar till befälhavarna. De blev servade tre smörgåsar vardera av David. Det tionde brödet kanske han fick äta själv på vägen i en ojämn men förutsedd ekvation. Låt oss läsa vad de säger:

"Hans äldste bror Eliab hade hört hur han (David) talade med männen och han blev rasande på David och han sade: "Varför har du kommit hit? Åt vem har du lämnat den lilla fårhjorden i öknen? Jag känner ditt övermod och ditt hjärtas ondska. Det är för att se på striden som du har kommit hit." David svarade: "Vad har jag då gjort? Det var ju bara en fråga." Sedan vände han sig från honom till en annan och frågade samma sak, och han fick samma svar som förut."

Eliab var den äldste av Davids bröder och han åtnjöt naturligtvis störst respekt inför lillebror och på en fallande ansenlig brödraskara. Vi har ju alla våra favoriter. Så var det också för den unge Josef. Hans bröder gick ännu längre i dominans. Av dold avundsjuka. Men Gud banade en väg mitt i allt. Asfalt är initialt brännande het men övergår sedan i en banad väg med kritvita streck. Här är vägen vandra på den!

När David fällt Goliat hade han redan besegrat en mycket större fiende i sammanhanget. På ett personligt plan. Det motstånd som reste sig upp emot honom.

 

I morse sjöng det i mitt inre när jag vaknade. Ja, det är den Helige Ande som förklarar för oss när så sker. Han som alltid är med oss och följer oss i Jesu spår.

Livet är inte en rak och jämn väg. Den kan vara både uppför och nedför. Den kan vara törnfull och smal. Men då får vi vårt vittnesbörd av Herren själv, genom den Helige Ande. Tänk att få vakna och bli påmind om en sådan sång. Det är under Herrens beskärm.

Hela vägen Jesus leder mig, Tack och lov, tack och lov! Himmelskt manna själv han giver mig. Tack och lov och pris!

Kör: Halleluja det är min sång. Jesus prisar jag dagen lång, Ty han har blivit mitt hjärtas sång. Ära vare Gud!

I hans namn är allting givet mig. Tack och lov, Tack och lov! Vid sitt bord han plats har givit mig. Tack och lov och pris!

Han mot fienden försvarar mig, Tack och lov, tack och lov! I sin hand han själv bevarar mig, Tack och lov och pris!

Aldrig har min Jesus svikit mig, Tack och lov, tack och lov! Om än satan ville sålla mig, Tack och lov och pris!

Ut från världen har han tagit mig, Tack och lov, tack och lov! Till sitt eget rike dragit mig, Tack och lov och pris!

Livets gåtor Anden tyder mig, Tack och lov, tack och lov! Evigt jag i Herren fröjdar mig, Tack och lov och pris !

Charles H. Gabriel

 

Sveriges Natoansökan är nu undertecknad och de nordiska länderna genomför just nu en militärövning kallad "Nordic Response 24". Så okryptiskt. Så utmanande. Och Rysslands vice utrikesminister protesterar.

Bedömare menar att ett anfall emot Finland eller någon av de Baltiska länderna skulle kunna vara en motreaktion från ryskt håll. Eller mot de öar som i Östersjön alltid varit i blickpunkten; Åland, Öland och Gotland. Man leker just nu ett psykologiskt ställningskrig kring Östersjön med verkliga vapen.

Men det som frågan gäller är om Nato kommer att svara upp emot artikel 5 i fördraget, den artikel som uttrycker aktivt bistånd av alla de andra Natoländerna - om någon av nationerna blir angripna. Det som sedan blir den verkliga frågan;Kommer Nato att hålla ihop? Vi kommer då genom vårt Natomedlemskap att hamna i ett omedelbart krig. Då har vi inget skydd emot krigshandlingar. Så har vi tvingats in i en allians som blev till vår olycka. 

Hur nära är vi ett krig i Sverige? Ja, hade någon uttryckt denna sak för fem år sedan hade det varit ett utopiskt påstående. Nu står vi på randen till handlingar som obönhörligen leder till det ena så väl som till det andra. Våra myndigheter har vädjat till oss att förbereda oss. Mitt i natten kan Hesa Fredrik börja ljuda. Vi har väldigt lite att sätta emot.

Ohyggligt allvarligt!

 

" We are called to preach the Bible. Not to prove it. The Holy Ghost is all the proof we need."

- A.W. Tozer -