_DSC9211-2.Mobilen

2022

Gamlabrogatan-Drottninggatan är ett missionsfält Gamlabrogatan-Drottninggatan är ett missionsfält


Idag var jag på plats redan klockan 07.30 på morgonen. Jag hade tänkt utnyttja dagen fullt ut. Men klockan 14.30 var mina traktater redan slut. 1250 stycken delades ut men det uppstår ingen mättnad eller känslan av att nu får det räcka hos mig. Det kan jag inte förklara men är naturligtvis glad för det. Ja, det blev ett riktigt maratonlopp. Underbara timmar vill jag säga i det + 28 gradiga vädret.

Jag påmindes om detta bibelord på vägen in till stan: "Den som blyges för mig och för mina ord, för honom skall Människosonen blygas, när han kommer i sin och min Faders och de heliga änglarnas härlighet."  (Lukas 9:26)

Jag tänkte ett steg längre. Vi kan påverka atmosfären i mötet med Jesus första gången vi ses. Tänk att möta Jesus och han blygs för oss...eller över någon! Det är ju inget bra möte. Gode Gud! Orden blev så allvarliga för mig men jag kände mig samtidigt befriad i det avseendet. Jag hann korrigera min feghet i tid. Här i tiden. Den helige Ande ger kraft och mod. Det är vad han är till för. En Hjälpare. 

Klockan 09.30 blev det frukost på Vete-Katten i tjugo minuter då det var glest med folk på stan, annars var det i ett. Jag tittade på min stegräknare och hade 8.000 steg när jag var klar för dagen i den lilla korsningen. Det motsvarar fem-sex kilometers promenad på fläck och ställe.

Det är så tillfredställande och välsignat att gå Jesus ärende. Allt är inte mätbart när det gäller andliga ting och syftet är inte att bygga något kring mitt eget namn. Det är bara Jesus som är i fokus. Han vet om alltsammans.

Några samtal blev det också idag. Människor har en tendens att förlägga frågorna utom sig när de tar kontakt. Det är helt okey. Man dryftar olika infallsvinklar angränsande till de eviga tingen. Det är ett sätt att känna sig för och känna av evangelisten. Det är bara välkommet. Till mig kan man komma utan polemik och som man är. Jag kommer inte att argumentera för något eller mäta någon argumentationsförmåga överhuvudtaget. Nej, här ska det arbetas på sikt. Hit kommer man i uppriktighet när förtroendet har skapats. Vid "den nya födelsen" blir man bröder och systrar. De behöver aldrig förställa sig för varandra.

När Petrus hade predikat på apostlarnas tid så kände människorna ett stygn i sina hjärtan och frågade; Vad ska vi göra för att bli frälsta? Det är ju hit en evangelist vill nå.

Gud välsigna dig som träffade mig idag. Du är sökt av levande Gud! Han älskar dig och dog för din synd. "Alla har syndat, står det i bibeln, och är i avsaknad av härligheten från Gud." Den kontakten vill Gud upprätta igen genom Jesus Kristus.

Jag kommer att stå i korsningen igen och det ganska snart. Jag annonsera det här på min blogg innan jag går ut. Jag är en maratonlöpare och tar inte på mig skorna för korta distanser så du kan möta mig under hela dagen då så sker.

Jag kan döpa dig i vatten när du är färdig för det, men Jesus, han döper dig i den helige Ande. Det är ett härligt liv med Gud för den som vill komma i gemenskap med honom.

Gud välsigna dig att övervinna alla hinder!

 

Läs hela inlägget »
Hesa Fredrik Hesa Fredrik


På tisdag, imorgon, har jag för avsikt att stå i korsningen Gamlabrogatan - Drottninggatan igen med Jesus och i hans namn. Det är ett outtömligt behov hos mig att göra det. Herren går med! Jag återkommer med en rapport.

På tal om annat.

I veckan som gått har den svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén talat på pingströrelsens årliga konferens, Nyhemsveckan. Det är verkligen en markör på ett avfall bland de troende. Pingsts företrädare Daniel Alm kallade det för profetiskt. Jo, förvisso. Antikrists framträdande kommer också att vara profetiskt. Det är avfallet också. Att något är profetiskt talar för att det tidigare varit känt eller förutsagt. Det är ingen garanti för ett välbefinnande under Guds välbehag.

Frikyrkan kom till av att man ville vara bibeltrogen och inte följa den liberalism  och formalism som statskyrkan representerade i historien. Kyrkan hade blivit en organisation från att ha varit en organism. Kyrkan, med sin institutionaliseringen under maktanspråk. Det är för länge sedan glömt. Den vill hon återerövra! Inte ens kyrkans barndop påkallar något avståndstagande bland frikyrkliga längre. Nog är det profetiskt betingat alltid. Den klara distinktionen och tillämpningen mellan bibliskt och kyrkans dop har ekumeniska klubbar för länge sedan brutit ned med hjälp av katolska teologer och sluga demagoger. Guds ord varnar för avfallet i den sista tiden. Det är ett tidstecken. Inte primärt ett tecken på att Jesus skall komma tillbaka. Han har andra kännetecken för sin återkomst. Men Antikrist!

Den alltmer ljumma kristenheten har övergått till ett politiskt tänkande där den minsta gemensamma nämnaren är Jesus och den största nämnaren acceptansen för allt och alla. Det är de ekumeniska workshopen som gjort det möjligt då man skapar relationer samfundsföreträdarna emellan. Men utan Guds ord.

"Gå inte i ok med den som inte tror ", säger skriften. Det påvisar havererade äktenskap, om inte annat. Vad åstadkommer det? Barn som inte är födda ovanifrån! "Inte tror" vad då? Ja, ett avståndstagande från det du åtminstone själv inte tror på. "De blevo omaka par", säger skriften. Här drar Guds ord en klar gräns och varnar oss. Det är inte Jesus eller Ordet som är i centrum i de ekumeniska sammanhangen utan människan och samkvämet. Här kunde också djävulen få tillfälle att delta. Förstå min parallell. Också han står i en post existensiell kontext till Gud. Han skulle kunna få tala i egenskap av Lucifer. Han skulle ha oerhört mycket att lära oss om den andliga världen. Han ställer säkert också upp under mottot: "Vi har alla en relation till Gud." Så oanstötligt och intetsägande. Och urkunds förfalskande!

Ärkebiskopen hade i mötet talat ingående över berättelsen om Jakob och Esau ur gamla testamentet på Nyhemsveckan. Det blev ett så väl ingående bibelstudium att pingstfolkets egna predikanter känt trånad och väckts över ett riktigt fylligt framfört bibelstudium i forntida pingstanda. Ja, förkunna Guds ord! Och i alla lägen. Men ärkebiskopen kunde inte tillämpa ordet. "För Esau hatade jag ", säger Gud i skriften. Det betonade inte ärkebiskopen. Betoningen låg möjligen på Jakobs svekfulla natur och mötet med Esau. I förbrödringen. Den näst intill romantiserade lyckan av två oförenliga representanter på andens område. Jakob och Esau. Vi förstår passningen. Nej, Jakobs svekfulla natur ska inte speglas i det som Esau representerar. Det Esau representerar är betydligt allvarligare och hör inte Guds rike till.

Att använda berättelsen om Jakob och Esau och skapa en gemenskap dem emellan är naturligtvis förbindligt och inställsamt. Men lika oförenligt som en gemenskap mellan Abel och Kain. Det är två väsen skilda representanter och förebilder i den andliga historien. De motsvarar två olika vägar med två olika slutdestinationer. Därför är kunskapen falsk och tillämpningen av berättelsen endast ett försök till förbrödring på orätta grunder. Man föds till bröder. Man kommer inte överens om att bli bröder. Det är en förförelse. Sätter du inte uppenbarelsen i centrum kan du till slut bjuda in djävulen själv att predika. Esau var av köttslig natur. Så var också Ruben en otuktig människa, säger skriften. Jakob bar på Guds välsignelse och är Guds väg och frälsande exempel.

Det finns bara en väg till Gud, genom Jesus Kristus! Det finns inte flera Herrar. Det finns inte flera olika trosuppfattningar på biblisk grund. Det finns inte flera sorters dop. Det finns inte olika gudar. Eller samma fader under flera namn... Nej! "En Herre, en tro, ett dop, en Gud, som är allas Fader."

Den svenska frikyrkligheten har blivit som de femtio lärjungarna på Elisas tid. De som trodde att Gud kastat Elia i någon "dal eller på något berg". Gud som begravde Mose med varlig hand skulle aldrig kasta någon av sina tjänare. Tror man det har man kommit bort från Herren. Det är ett avslöjande ord av de femtio. Ett nedlåtande över Gud och det Gud representerat i Elia. Gud kastar ingen. Men han förkastar dem som går avfallets väg! De femtio...  Pingst betyder femtio. Var det femtio pingstvänner? Tanken är slående. Jag illustrerar. Ja, Pingst har tappat bort sin vägledare, sin ledsagare och har på politisk och religiös väg blivit en sökare bland olika trosuppfattningar. Vänd tillbaka! Annars hittar du inte hem igen.

De femtio på Elisas tid letade "på bergen" och "i dalarna" efter Elia. De såg ingen framtid eller lösning på sin verksamhet. De var inte längre visionära. De hade tappat bort Herren i Elia. Elia hörde till det förgångna - de ville väcka upp något dött när däremot Elisa stod för Guds röst i deras samtid och inför framtiden. De letade möjligen på Tibets "berg" bland religionens toppar och de gick ner "i dalarna" bland de romersk katolska katakomberna bland reliker för att hitta en bättre framtid i en ekumenisk kontext, i överförd mening. Elisa var övertydlig; Leta inte där! Sök honom i det du har fått lärt och ta vara på det. Vi känner igen Paulus ord till Timoteus. Förbliv vid det du har lärt! Som Elisa gjorde. Han ropade inte och letade inte efter Gud i de döda sammanhangen. Han ropade på Elia Gud. Där är skillnaden.

Nog om det. Men det måste också få sägas.

Jag vill med en större ansats, med ett djupare allvar, med en än större otillfredställelse över mänsklig samtids samlevnad och framlevnad gå ut med budskapet om Jesus. Jesus lever och han kommer snart tillbaka! Det är meningsfullt att kämpa den goda kampen!

Ja, allt idag är förvänt. Kvinnorna världen över rasar idag över abortfrågan som väckts i USA. Kvinnans rätt att på laglig väg kunna ta livet av barnen i moderlivet. Hon som borde vara dess främsta beskyddare. Propagandan vurmar för kvinnans rätt till sitt eget liv. Javisst! Men få talar om barnens rätt till fortsatt existens. Många barn blir till under incest, under våld, anför man. Men majoriteten av de barn som inte är önskvärda blev till för att man blev gravid under samtycke. Debatten är därför lögnaktig. Att man sedan vill ta bort fostret av egoistiska/egennyttiga skäl är något annat. Hela mänskligheten har inte kommit till under incest eller våld. Eller hur? Det är intellektuellt ohederligt att vinkla det så. Gud hjälp oss hur världen blivit. Undantagen har blivit vår regel.

"Gud hjälp oss att överleva i denna tid! Gud hjälp alla fega, alla Obadja själar, som resignerat. Kalla på Guds folk en sista tid, o Herre! Hör mina stora ord. De blir inte större för att jag uttalar dem. Inte heller mindre menade. I morgon ska jag ta dig med till City. Du med mig och jag med dig. Där ska ditt namn bli känt. Välsigna varje människa som vi möter, Jesus. Amen!" 

 

Läs hela inlägget »

Det är något alldeles oerhört att läsa vad den brittiske toppgeneralen säger till den brittiska armèn idag. "Alla brittiska soldater måste vara redo för att strida mot Ryssland i ett nytt krig i Europa."

– Vi är generationen som måste förbereda armén på att ännu en gång strida i Europa, säger han i ett uttalande till landets soldater, enligt tidningen The Sun.

Storbritannien har ingått fördrag med Sverige att försvara landet vid en intervention under tiden för Natoansökan. Vid sidan om dessa uttalanden så har den ryske utrikesministern Sergej Lavrov sagt att Sverige och Finland kommer att bli överkörda av USA ifråga om militära installationer i Norden vid ett inträde i Nato. Varför säger han så? Det är mer än ett påstående. Och vad får det för konsekvenser för Sverige? Det är den ryska retoriken och deras intentioner som vi känner igen sedan tidigare. Ett förmyndarskap som också vilar över de baltiska länderna. Ryssland kommer i förlängningen mena sig tvingade att vidtaga nödvändiga åtgärder. 

Det är en sak att träna för krig. Men det är en helt annan sak att göra den brittiska armèn krigsberedda. Och vad grundar man det uttalandet på? Faktum är att det redan påbörjats ett tredje världskrig i Ukraina och Natochefen Stoltenberg talar om att kriget kan pågå i flera år. Men vad föranleder den brittiska generalen att ta sådana ord i sin mun just nu? Det är verkligen oroväckande.

Vi lever nu på gränsen till ransoneringar. De kommer successivt att komma till vintern. Inflationstakten driver hela tiden upp priserna så starkt att ränte korrigeringar inte biter. Levnadskostnaderna ökar på så vis ohämmat. Det är också med fördröjd effekt konsumtionen sackar ned och arbetslösheten kommer att slå igenom framöver. Det säger sig självt. Då är de sju goda åren över! Är det verkliga nödtider vi ser framför oss?

Att Ryssland nu talar i termer av att Sverige och Finland kommer att bli överkörda av USA/Nato. Det är inte bara retorik. 

Det ger Ryssland incitament att förekomma och ingripa.


 

Läs hela inlägget »


Det har stormat rejält inom pingströrelsen kring inbjudan till ärkebiskopen Antje Jackelén att komma till Nyhemsveckan och tala. Nu har föreståndaren för Pingst FFS, Daniel Alm tagit till orda.

Han skriver; " - Vi ska inte låta oss luras att man behagar Anden genom att försöka leta rätt på det som är fel hos andra kristna."

Men det har väl aldrig handlat om att hitta fel på andra kristna. Har det någon gång i den kristna historien handlat om det? 

I frågan om läran är Guds ord vägledande. Det är Guds ord som drar upp riktlinjerna. Inte gästfrihet eller samkvämet. Det handlar i alla lägen om att vara Guds ord troget. Annars har vi inget Guds ord kvar att förkunna. Då skulle Guds ord och Anden ha kunnat kommit i strid med varandra. Eller; då kan det vara vilken Ande som helst och Guds ord får underordna sig, för att göra bruk av Alms egna ord; det "vackra" och för oss "viktiga" i kyrkopolitiken. Inte sant?

Den frikyrkliga rörelsen, den "statskyrkliga" och katolska kyrkan möts i ekumeniken men utan någon biblisk enhet. Den är då inte av Ordet. Inte heller av Gud. Den utvecklingen har förkunnare tidigare varnat för. Nu är det ingen som motsäger det. Då var det motsagt och ingen ville lyssna. Nu framstår det som det varnades för och som en självklarhet. Till och med av dess främsta ledning. 

Anden, som Daniel Alm refererar till, skulle inte gå Guds ord förutan. Varför då skapa en schism inom gudomen medels oförenlig teologi under förespegling att det är ett Andens verk? För det blir kontentan. Det håller inte.

"Och dem som hava kränkt förbundet skall han med hala ord locka till helt avfall; men de av folket, som känna sin Gud, skola stå fasta och hålla ut." ( Daniel 11:32 )


 

Läs hela inlägget »

På fredag, om vädret tillåter, kommer jag att stå hela dagen i korsningen Gamlabrogatan - Drottninggatan. Det är ett stort arbete som föreligger. Många människor ska påminnas om Jesus och erbjudas frälsning. Det handlar om att nå människor via traktater. 

Jag räknar med att vara där från tidig morgon till eftermiddagen.

- Väl mött!

 

Läs hela inlägget »
Korsningen Gamlabrogatan - Drottninggatan. Där brukar jag stå. Korsningen Gamlabrogatan - Drottninggatan. Där brukar jag stå.


I dag blev det nästan sex timmar ute på stan. Tusen traktater blev utdelade och många människor fick en påminnelse om Jesus.

Flera fina samtal och många kristna som gav sig till känna. Särskilt tänker jag på en sökande kvinna som fick förbön där i korsningen som nyligen hade fått en svår sjukdomsdiagnos. Hon var på väg till sjukhuset för konsultation. Jag ber att Jesus ska gripa in i hennes liv och att det ska främja hennes gudstro. En annan man fick också förbön där ute, mitt i det fria. 

Jesus är en bönhörande Gud! Han ber också för oss, står det i skriften. Ett märkligt faktum. Men om han ber för oss då kan vi vara säkra på att svaret inte uteblir. Jesus har sagt att all makt är given honom i himlen och på jorden. Om vi så har en bedjare i Jesus då kan vi vara fullständigt trygga. Då kommer han att göra bruk av sin makt och ge oss bönesvaret!

Nu ser jag fram emot nästa tillfälle ute på stan.

Ta emot Jesus i ditt liv. Vill du ha förbön eller vill följa Jesus i dopets grav, då ska du bara höra av dig så ska vi ordna med dop.

Gud välsigna dig!

 

Läs hela inlägget »

"Nej, i allt detta vinna vi en härlig seger genom honom som har älskat oss. Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andefurstar, varken något som nu är eller något som skall komma, varken någon makt i höjden eller någon makt i djupet, ej heller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre." (Romarbrevet 8)

På måndag har jag för avsikt att evangelisera i korsningen Gamla brogatan - Drottninggatan igen. Det är en segerproklamation varje gång. Jesus är Herre! Jag räknar med att stå där från tidig morgon till eftermiddagen. Står jag inte där så är jag på lunch, helt enkelt.

Jag är fortfarande i förväntan om att någon ska komma med nycklarna till en biograf. Där ska människor få samlas kring Guds ord. Det är ju så fullständigt osannolikt att något sådant skulle kunna ske. Men för Gud är allt möjligt!! Han kan ordna det på än märkliga vägar. Det är inget jag bara säger för att göra mig intressant. Nej, det skulle inte hålla länge. Men varför tro Gud om litet? Det vore inte rätt emot honom. Inte sant?

Gud välsigna dig att tro på Jesus omsorg för ditt liv. Förvänta dig hans ledning i smått som stort. Det är inte synonymt med att det alltid går smärtfritt alla gånger men det går igenom.

 

Läs hela inlägget »

Det meddelas att Rysslands president Vladimir Putin idag har firat Peter den Stores födelsedag. Ett 350 års minne. Där skall Putin ha fällt följande ord:

 - Det verkar som om han bekämpade Sverige, och delade upp någonting... Men han delade inte upp utan tog tillbaka.

Det är oroväckande att Putin refererar till det Stora Nordiska kriget då Sverige besegrades av Ryssland 1721. Varför nämnda det i en helt annan tid och just nu?

Det är verkligen en annan dimension på retoriken relaterat till de händelser under 1980-talen då vi fick lära oss att minkar kan låta som ryska ubåtar och att en ubåt kan navigera fel, än vad vi hör nu. Samtidigt är det så tydligt att den turkiske presidenten går Putins ärende angående svenskt Nato inträde för att blockera det. Varför detta starka intresse för Norden under andra prejudikat och förevändningar?

Det är en deklaration om hur den ryska statsledningen ser på Norden - som inte alls för så länge sedan hade ryska trupper på både svensk och finsk mark. Det är inget tal i vädret - för när hörde vi senast en rysk president leka så med orden kring historien?

Vad har det med en kristen blogg att göra? Något alldeles förfärligt mycket.

Utvecklingen eskalerar.


 

Läs hela inlägget »

"Ty likasom regnet och snön faller ifrån himmelen och icke vänder tillbaka dit igen, förrän det har vattnat jorden och gjort den fruktsam och bärande, så att den giver säd till att så och bröd till att äta, så skall det ock vara med ordet som utgår ur min mun; det skall icke vända tillbaka till mig fåfängt utan att hava verkat, vad jag vill, och utfört det, vartill jag hade sänt ut det. Ty med glädje skolen I draga ut, och i frid skolen I föras åstad. Bergen och höjderna skola brista ut i jubel, där I gån fram, och alla träd på marken skola klappa i händerna.
( Jesaja 55 )

Att sprida evangelium är det mest sällsynta du kan företa dig i våra dagar. Det kan finnas ett inre motstånd som måste övervinnas för det. Det kan bara övervinnas genom förnyelse. Sedan finns det ett yttre motstånd och här får saker och ting liv. 

Men för den som kommer iväg och ut ska få uppleva hur "träden klappar i händerna." "Bergen och höjderna ska jubla", står det. Jag delar Jesaja upplevelse. På Gamla brogatan finns inga träd och inga berg men likväl når mig upplevelsen. Det är verkligen sant. Ja, om ingen annan går med dig i ditt arbete för Gud så vet att omvärlden följer dig. En märklig konklusion. Den vet att du är på rätt väg. Och den helige Ande inneboendes i dig bekräftar det. 

Ett annat mycket viktig sakförhållande är att ordet aldrig vänder tillbaka fåfängt. Men det står inte att det återvänder tillbaka till oss. Det står att det inte återvänder fåfängt till Gud. Resultatet ska alltså inte ur ett framgångs perspektiv noteras av budbärarna. Utan av Gud. Det ger uppdraget en helt annan karaktär. Vi behöver alltså inte vara resultatstyrda. Resultatet sköter Gud om som har full överblick. Han uppmanar oss bara att göra det som på oss ankommer - att bära ut hans ord.

Vi kan så veta att Guds ord alltid medför någonting inför Gud. Alltid. All tid. Det sätter budbärarens upplevelser och återkopplingar på arbetet åt sidan. Det är ett Guds verk. Och det oerhörda är... om inga skördemän går ut då kommer heller inte Guds rike att kunna utbreda sig. Det är åtminstone så långt beskrivet ett faktum.

Res på dig och börja evangelisera.

Hela din tillvaro kommer att bli välsignad!

 

Läs hela inlägget »
Det amerikanska landstigningsfartyget USS Kearsarge. Gröna lund ses till  vänster i bild. Foto:Thommy Jakobsson Det amerikanska landstigningsfartyget USS Kearsarge. Gröna lund ses till vänster i bild. Foto:Thommy Jakobsson


Idag la det väldiga amerikanska hangarfartyget USS Kearsarge till ett par hundra meter från Gamla stan i Stockholm. Det ska delta i en större övning med ett 40-tal andra fartyg ute i Östersjön. 

Vad vill detta för hamnen överdimensionerade fartyg säga oss, egentligen? Både vid en övning och ett konkret försvar så borde det ske betydligt längre ut i Östersjön, isf. Även vid ett gästbesök borde det inte fått lägga till så djupt inne i viken. Den är ända inne i Stockholms vardagsrum. Borde inte hamnvakten sagt nej på grund av miljöfaktorer eller av andra risker med ett så stort fartyg ända in i Stockholms innerstad? 

Vem ska detta fartyg imponera på med sin oerhörda destruktiva förmåga? Det svenska folket? Och vem är motståndaren? Varför övar man med så här gigantiska enheter på våra breddgrader långt inne i svensk vik - samtidigt som  Sverige skickar allt kraftigare vapen till Ukraina. Vi håller på att snöra in oss i en framtid som vi till slut inte kan rå på.

Det här är verkligen en upptrappning. Hur länge varar freden? Tills krig tar vid! På vilket sätt är det en upptrappning? Ja, vi har ett fullskaligt krig i Europa. Och Nato enheter positionerar sig ända in i våra vikar för att vi på nationell nivå är rädda och behöver hjälp. Är vi hotade? Eller är vi med och bygger upp hotet?

Det är alldeles för stora spänningar mellan lekplatsen Gröna lund och vad denna båt representerar. Här ska det nu kryssa omkring piggelina båtar med nysydda segel och inte fartyg under anstiftan till krig. 

Detta är mer än en uppvisning.


 

Läs hela inlägget »
Vackra Sickla strand - platsen för dopförrättningar Vackra Sickla strand - platsen för dopförrättningar


"När de nu färdades vägen fram kom de till ett vattendrag, och hovmannen sade: "Här finns vatten. Vad hindrar att jag blir döpt? Han befallde att vagnen skulle stanna. Både Filippus och hovmannen gick ner i vattnet, och Filippus döpte honom. När de kom upp ur vattnet ryckte Herrens Ande bort Filippus, och hovmannen såg honom inte mer. Han fortsatte sin resa, full av glädje. Filippus kom till Ashdod, och han vandrade omkring och förkunnade evangeliet i alla städerna tills han nådde Caesarea." (Apostlagärningarna 8: 36-40)

Om det är något man alltid kan bestrida så är det barndopet. För att tala samtidsspråk så är det ett övergrepp på barnet. Ett rituellt övergrepp. Barnet vet ju inte om att det finns till ens. Nej, den som tror och bliver döpt, han skall vara frälst, står det i skriften. Det är bibelns lära. Ett barn tror ingenting. 

Nej, bibelns klara lära som hade Johannes döparens dop i närtid, där gick man båda ner i vattnet. Jesus döptes på det viset. Det handlar om en begravning. Man begraver det gamla syndalivet. Låter det inte attraktivt? Tänk att få lägga allt elände bakom sig.

Mitt förra blogginlägg hade en burlesk bild, tycker jag. Men det var inte bilden i sig som var förmedlandet utan dopfrågan. Jag lägger här en ren bild från dopplatsen. Detta underbara ställe!

Här kan många närvara. Bryggorna är idealiska för det. Mitt kamouflagetält fungerar jättebra till omklädningsrum i ståhöjd också. Allt står redo.

Ja, vad hindrar att du blir döpt? Akten är så enkel men ändå en tröskel att ta sig över. Det gör den inte rituell utan verkligen önskvärd för den som önskar följa Jesus!

 

Läs hela inlägget »


I dag gick jag ner till Sickla strand där vi hade dopförrättning i somras. Det var en sån fin stund. Jag visste naturligtvis att nu var isen smält och att viken var öppen. Men när jag gått bara några steg längre bort från dopstället såg jag denna märkliga installation av människor i cement. En konstinstallation. För en stund och långt på håll tänkte jag att jag ser i syne. Det gick inte att urskilja om det var människor som verkligen stod där eller inte. Men det var ett konstverk. Och just där.

Hur stor längtan kan man ha för denna sak? För evangelium. Ja, nu "ropar stenarna". Och de står i kö där ute i vattnet. Hur många dopförrättningar som ska ske i sommar det vet vi inte nu, men vi ska döpa flera människor till Kristus också i år. Det säger mig kampen. Om vi gör det vi ska göra kommer Gud att verka fram sitt.

I somras hade vi dop den 21 augusti 2021 här i Sickla. Bara ett par dagar innan Konventikeln från 1723 som dateras till den 23 augusti det året. Det betyder kanske inget men är ett fint sammanträffande. Och jag kan försäkra dig att det finns förföljelser för genuin tro på Jesus även idag. Det tar sig bara andra uttryck och under andra svepskäl. Var så säker!

Vill du ta emot Jesus i ditt liv? Vill du lämna ditt liv till honom? Vill du på bibliskt vis lämna ditt gamla liv och begrava det i dopet?

Ja, då ska du höra av dig så ska vi byta ut de här minnesstoderna till verkliga människor.

 

Läs hela inlägget »

På torsdag har jag för avsikt att stå i korsningen Gamla brogatan / Drottninggatan igen. Det är som om det var första gången varje gång. Det är så tilldragande att det bara kan uttryckas med att vara påkallat. Eller maktpåliggande. Kan du förstå?

Jag la upp en predikan av David Wilkerson här på bloggen för några dagar sedan. En predikan han höll i Rörstrandskyrkan några år innan han gick bort. Lyssna gärna på den predikan.

Jag minns att Wilkerson i princip bosatte sig på gatorna fast i en helt annan tid och bland New Yorks rövare på 1970-talen. Han var helt överlåten till Gud. Då sker det saker. Han är ett utomordentligt exempel för den som vill gå ut med evangelium utanför kyrkväggarna. Han gick ensam men har nog nått fler med evangelium än kyrkorna gjort tillsammans.

Det är mycket oroande att kristna skäms för evangelium. Det var precis det man inte gjorde bland de första kristna. Man sa; "Jag blygs inte för evangelium. Det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror.

Ut på gatorna! Det är gratis. Ta Jesus med dig i din bekännelse.

Han går med dig.

 

Läs hela inlägget »

Fann några ord av A.W Tozer som skrivit så många uppbyggliga böcker på kristet tema. Tozer som betraktas som en gudsman. Ja, hade det inte varit för hans goda renommè hade möjligen hans hårda språkbruk här förpassats. Det är minst sagt färgstarkt. Denne till naturen noble man med profetens kännetecken.

" Hell is full of fools, and heaven is full of wise men. There are wise men in heaven that could not read and write when they were on earth, and there are learned fools in hell that had degrees after their name like the tail on a kite. They knew everything but the one thing. They did not think of tomorrow, of the judgment day. They were fools."   -  A.W Tozer  -


 

Läs hela inlägget »



"Och den sjätte göt ut sin skål över den stora floden Eufrat. Då torkade dess vatten ut, för att väg skulle beredas åt konungarna från östern."             (Uppenbarelseboken 16)

Aftonbladet skriver idag att det är flera sjöar i Irak som torkat ut och Dagens Nyheter skriver om Ålands utsatthet. Det demilitariserade Åland. Kan du tänka dig? Det är inte detsamma som att ingen kommer att göra anspråk på ön i en snar framtid. Så aningslös får ingen vara. "Östersjön blir ett innanhav till Nato ", skriver man i DN idag. Ja, det har skrivits om det i mitt forum länge nu. Så sakta går det upp att båda öarna är direkt hotade. Både Åland och Gotland. Nu är ansökan till Nato redan inlämnad. En farlig utveckling!

Vi har lärt oss att det är klimatförändringarna som ligger bakom att den väldiga floden Eufrat i Irak torkar ut. Och det är klart; om temperaturen ökar runt jorden så påverkar det klimatet. Det hör till samma system och drivhus. Men bibeln beskriver inga fossilt drivna bilar eller annat som orsaken till miljöförändringen. Det är vår förklaringsmodell. Nej, det handlar om vredes skålar. Det handlar om människans bakomliggande ondska som påkallar denna utomvärldsliga åtgärd. Genom ett gudomligt ingripande.

I Guds ord står det om sju änglar, dessa ser vi inte i vanliga fall, de har till uppgift att genom sina "vredes skålar" korrigera mänskligheten - inte för att vi åker med bilar - utan för vår oetiska och omoraliska levnads skull. Synden är grundorsaken som vi inte kan kultivera bort. Och på grund av att vi inte vill tro på Gud, vår orättfärdighet och för vår ogudaktighets skull. Det står inte i någons makt att ändra på den texten. Det står så i Guds ord. 

Tänk att bibeln är bekant med att Eufrat, denna väldiga flod, ska torka ut i framtiden. Den är på god väg. Det står inte att det var den stora floden Nilen i Egypten. Eufrat är bestämt och namngiven. Vem kunde ana det då bibeln skrevs av Johannes nästan hundra år efter Kristus. Det kunde lika gärna varit floden Mississippi som avsågs. Men bibeln hade rätt! 

Vad återstår bland dessa domar? Ja, den sjunde ängeln som ska hälla ut sin skål. Då blir det en jordbävning som vi aldrig tidigare upplevt på jorden. "Den stora staden " ska delas i tre delar. Vilken stad är det? Ja, skriften refererar till Babylon. Det som Babylon representerade finns i denna stora stad. Babylon i skriften, har med en alldeles särskild representation att göra som löper genom tidsåldrarna. Här får vi böja oss för att det nuvarande stadsnamnet är höljt i dunkel. Staden är idag någonstans belägen. Vi lär få höra om vilken det är i en snar framtid. Det kan vara Rom. Det kan vara New York. Vi vet att det finns en gigantisk vulkan mellan Sardinien och Sicilien i Medelhavet. Den är betraktad som en ung vulkan. De imploderar hellre. Kollapsar den då dränks alla öar och allt i kustvägen - står det inte om det i skriften? Jo. Vulkanen ligger på havsbottnen och är 3.000 meter hög, från roten. Det kan handla om San Fransisco. Ett jordbävningshotat område. Det kan också röra sig om Los Angeles. Eller någon annanstans. Därefter ska det falla hagel tunga som 40 kilo! En otänkbar sak för bara femtio år sedan. Nu är det fullt möjligt när temperatur skillnaderna är så stora i klimatet. Jag vet att jag skrivit om det förut.

Varför kommer allt detta att ske? För mänsklighetens ondskas skull. Bibeln kallar det för födslovåndorna. Jesus ska komma tillbaka! Hela skapelsen jämrar sig inför helig Gud. Vi har alltså inte lång tid kvar innan allt brakar lös. De som hör Jesus till kommer att evakueras från detta jordens inferno. Och du som läser detta kan möjligen tycka att jag behöver tänka på något bättre som tror på dessa fakta. Men det är Guds ord som går i uppfyllelse. Jag tror på det!

Tro på Gud, tro på Jesus, tro också på mig. Det kommer en dag då du bittert kommer att minnas denna insikt och kunskap, men då för sent. Det vore mig då meningslöst om du inte tog intryck och varning.

Rädda dig själv! Sök dig till Jesus om nu inte din omgivning eller vår kultur tror på dessa fakta. Jesus kommer snart tillbaka! 

Då ska det visa sig att det var sant det många trott på under årtusenden.

 

Läs hela inlägget »

Det finns ett nyckelord eller uttryck som förekommit historiskt sett, särskilt när det gäller Åland i Östersjön. Det är begreppet "avträda". Att avträda till förmån för annat. Öarna Gotland och Åland som är betydligt mer utsatta än Bornholm och Öland.

Gotland och Åland är oerhört utsatta rent militärt i en intressesfär. Ryssland kan möjligen genom sin bundsförvant Turkiet förhala ett Nato inträde, men vid ett angrepp mot Sverige/Finland så är det dessa öar som står i fokus. De nordiska länderna kommer inte att ta strid för dem. Det kan man inte. Då skulle ett krig eskalera. Det skulle vara alldeles för farligt. Det vet man om. Ryssland behöver inte Finland och Sveriges territorier men i händelse av ett Nato inträde behöver man verkligen dessa öar. Då har vi bundit ris för vår egen rygg. Vi tvingas in i Nato säger vi. Men det tvingar Ryssland besätta Gotland och Åland. Då har vi själva skrivit vår historia.

Jag är av den uppfattningen att det är inte frågan om - utan när. Länderna får avträda öarna för att skona fastlandet. Det låter osannolikt men mycket har varit osannolikt i historien - precis som invasionen i Ukraina 2014 och 2022.

Det är långt ifrån ett utopiskt resonemang.


 

Läs hela inlägget »

"HERREN är mitt ljus och min frälsning; för vem skulle jag frukta? HERREN är mitt livs värn; för vem skulle jag rädas? När de onda draga emot mig och vilja uppsluka mig, då stappla de själva och falla, mina motståndare och fiender. Om ock en här lägrar sig mot mig, så fruktar ändå icke mitt hjärta; om krig uppstår mot mig, så är jag dock trygg." ( Psaltaren 27 )

Genom hela Psaltaren så ljuder det en bakgrundsmusik likt de lugnande och köpvänliga tonerna i ett varuhus; "Varifrån ska min hjälp komma? Min hjälp kommer från Herren! " Jag kan tänka mig att man sjöng den växelvis när man vandrade fram. Ja, för det är annars lite märkligt att frågeställaren själv ger sig svaret. Är det inte också så att svaret ger man sig själv i den trängda situationen under tillförsikt, på grund av tidigare erfarenhet av Guds ingripande och hjälp? Förtröstan på Gud måste också få tala ibland. Varför ska den alltid tiga stilla och försagd under räddhåga för annars kan det bli värre? Vi ställer annars frågan högt och ljudligt under våra svårigheter och någon annan kommer med de lugnande beskeden. "Herren ska nog hjälpa till sist." Men Herren är verklig. Han är inte ett profylax eller en placebo effekt i det osynliga.

David var en kung för ett litet men brokigt rike och omgiven av starka, trängande fientliga makter. Det fanns problem också i hans liv. Men han framhåller att Herren var hans ljus. Vad gör ljuset? Det upplyser! Vem upplyser? Ja, det var inte ljuset själv - utan Herren. Det var Herren som var hans ljus och frälsning. Det talar om en full tillförsikt. Här utmanar jag mig själv lika mycket. Hur långt räcker vår tillit till Gud? Det är frågan inför varje prövning.

Det är gott att likt i en båt på öppet hav trygga sig till att det är Gud som är vår räddning. Må det då vara en bra båt. Det gjorde profeten Jona i ett avseende då han låg längst ner i båten och sov trots att havet höll på att förgöra dem alla. Ja, vi kunde säga att han sov djupt och därmed inte förstod situationen bättre. Men han bekräftar faktiskt tilliten till Gud en gång till på samma resa då han ber sjömännen kasta i honom i havet för att stilla stormen, för hans skull. Vilket ovett. Men han litade faktiskt på att Gud skulle rädda dem alla - även han. Först räddade Gud sjömännen med lugnt hav. Sedan Jona genom en valfisk. För även om havet lugnar sig så är havet fel element för en människa att vara i. Inte bara för Jona. Gud räddade till och med valfisken till slut. Då en man klädd i hårig gethud måste ha varit alldeles för sträv för valens kamrar. Även en val kan väl sätta i halsen, hosta ihjäl sig och dö. Valen kastar profeten på land. Hur var det möjligt? Vid land är det för grunt för valar. Vad vill jag säga? Vi ser inte allt vad Gud gör i sin tid, i rätt tid och när så sker. Han får ofta ta till exeptionella åtgärder för att vi överhuvudtaget ska se honom bakom det som sker. Därför väntar han ofta. Och många gånger till sista stund. Så vill jag se det. Livet kan te sig olidligt spännande men hur ska vi annars lära oss tillit? Så leker vi med barnen när de är små. Vi hystar upp dem i luften så de kiknar av skräck. De tror att de skall falla hårt men vi fångar dem alltid i sviktande och säkra armar. Varje gång. Till slut är det bara svingandet av kroppen och karusellerna som roar dem. Ända in i vuxenlivet. Då har rädslan gått över i tillförsikt. Med Gud är det så att situationer som går att förklara skymmer alltid Guds under. Han som vet hur man gör sina barn modiga.

På havet blir man i stigande grad sjösjuk. Det är inte bara storm relaterat. Det är också individuellt betingat. Vi människor är känsliga för motgångar. Det är balans sinnet som larmar. Paulus skriver till sina vänner och refererar till att de hade "utkämpat många lidandets kamp." Ja, det står faktiskt skrivet att de hade "ståndaktigt uthärdat många lidandets kamp." Här har du Guds skola. Här danas karaktärer för att bli Jesus lik. 

De onda har många trynen och lidanden har många bett. Men sov likt Jona i båten. Kastar man dig överbord så kommer Gud ändå att tillse din fortsatta resa i livet. Och skulle du be dem kasta dig i havet då gör du det för att du har en stor tillit till Gud! Jona var inte suicidal. Inte här. Det var han dock under den förbrända ginstbusken. Tag mitt liv, Gud! Också det var övergående. Men värre var det för Elia. För honom gick det inte ens över. Han ville verkligen dö. Elia som vi aldrig hittade en fläck på. 

Man har undrat i alla tider vilken valfisk det var som kunde uppbringa en tredygnslägenhet för en "olydig profet". Jag ser inte Jona olydnad - söndagsskolans lära till trots. Jag ser bara många människor som skulle varit profeter men som inte är det. Det har inte flytt Nineve men sin egen kallelse. Guds ocean som rymmer på okända lösningar skall föra dem tillbaka.

Ska man se Guds räddning och hjälp, ja, då ska man som vi brukar säga "sitta stilla i båten". När tiden är inne sänder Gud en underbar och ryktbar lösning - för att Gud är god.

Det har han alltid varit.


 

Läs hela inlägget »


I flera år har jag gått och burit på visionen om ett vardagsrum mitt i Stockholm. Videon här ovan är ett uttryck för det. Var är biografen vi sak ha i centrum? Vi ska inte tjäna Gud i nästa generation, utan i denna. Tiden är kort!

Var är du som förfogar över en biograf eller teatersalong? Herren behöver den! 

Ja, Gud ska hjälpa oss att tillse detta behov. Det är där visionen vilar. Det är inte så märkvärdigt egentligen. Det handlar om ett utrymme, ett tak över huvudet och en plats dit Guds fria folk kan få gå, samlas och träffas och tillbe Gud.


 

Läs hela inlägget »

"Se, fördenskull vill jag locka henne bort och föra henne ut i öknen och tala ljuvligt till henne. Därefter skall jag giva henne tillbaka hennes vingårdar och göra Akors dal till en hoppets port. Då skall hon sjunga såsom i sin ungdoms dagar, och såsom på den dag då hon drog upp ur Egyptens land." ( Hosea 2:14-15 )

Guds handlande är till för trons öga och för vår framtida erfarenhet. Guds handlande skapar vår framtid. Trons öga ser det! Finns det en framtid och ett hopp? Absolut!

Hosea levde i en helt annan tid än Akan och berättelsen om Akors dal lyfter fram den historiska händelsen men knyter helt andra värden till den platsen. Ett välkänt gammalt historiskt nederlag skulle få en nytt åminnelsmärke för framtiden, där Akors dal inte längre skulle vara synonymt med nederlag utan med något hoppfullt. Det är verkligen utmanande. Akors dal är inte ett gott varumärke. Akors dal är vad Tjernobyl är för önskan om energiutvinning. Platsen för en riktig härdsmälta. 

Låt oss följa Gud i texten. I en hunger efter att bli upptagen av honom. Och jag ropar till dig. Har inte livets öken väckt din törst efter honom än? Törsten kommer! Den behöver du inte uppsöka. Och när den kommer sök Herren. Han är källan med det levande vattnet!

Vad står det hos profeten om Gud? Gud skulle "locka henne bort ". Vi vet inte hur Gud lockade henne eller hur det gick till rent rationellt hos henne. Hon drogs till en öken. Men troligtvis fick hon syn på något intressant. Locka handlar ju inte om tvång. En öken är inte en given plats att vistas i. Det är för varmt om dagen och det är för kallt om natten. Det växer ingenting och det är vattenbrist. Vi måste identifiera vad vi läser och förstå betingelserna. En svår tillvaro, helt enkelt. Känner du igen dig?

Men Gud som alltid har goda avsikter ville leda henne ut i öknen. Hur lång är den processen? Jag tänker då praktiskt och tidsmässigt - Gud som gömmer sig i sitt handlande för de som inte ser med trons öga. Vi kan också tappa perspektivet. Då går Guds fotspår obemärkt förbi. Men till öknen kom hon!

Jag vill gärna stanna vid varje sats för att utröna och översätta hur Guds handlande kan ske också i en vidare tillämpning för oss. " Ut ur Egypten kallade jag min son ", säger en annan profet. Gud som först genom en hungersnöd sänt honom dit via Josef. Gud för ut. Han för också in!

Gud förde henne bort, står det hos Hosea. Där kan det rymma väldigt mycket av händelser ur ett tids perspektiv. Processen är så långtgående att hon till slut ses i en öken. Det hade hon - som var föremålet för Guds handlande - inte som destination eller slutmål då hon började sin färd "bort ". Ingen vill in i en öken. Ändå hamnade hon där. Ledd av Gud!

Nu är hon åt-sido-tagen under ansträngda förhållanden. Här skulle Gud börja tala ljuvligt till henne. Vem talar ljuvligt, om inte den helige Ande? Tröstaren som ser längre fram och tar fasta på Guds övergripande godhet i hans handhavande.

Sedan kommer Guds verkliga avsikter med hans handlande med henne. Därefter. Därefter! Lite längre fram. Efter att ha gått igenom allt detta med "bli lockad bort " och " till öknen ". Därefter. Då! Låt mig få sära på meningarna och börja i ett nytt stycke för det är ljuvligt och hoppingivande!

"Jag ska ge henne tillbaka hennes vingårdar ", säger Herren. Den språkliga meningsbyggnaden som omnämner henne två gånger - för att det inte ska råda några tvivel om att det verkligen är hon som ska få tillbaka vingårdarna. Henne och hennes!

Akors dal skulle inte bli en hoppets dal. Så står det inte. Men en hoppets port! En inledning. En port är en fysisk avgränsning till ett inträde - till en stad - eller till ett hus. En port stänger något ute och öppnar för något nytt. Där finns resurser som öknen saknar. I legio. Gud bor däri!

"Då ska hon sjunga som i sin ungdoms dagar.

Detta talar om förnyelse. Ofta klarar inte ungdomen av att höra de äldres sånger från en annan tid. Rytmen och takten, språket och texterna berör inte. Men här står det att hon skulle sjunga - inte som dagens ungdom - men som i sin egen ungdom. Här har du förnyelsen och väckelsen som kopplar ihop med en svunnen och förlorad tid. De urkristna källorna som rinner lite djupare där grundvattnet svalkas av berget, av klippan. Där är vattnet kallt och friskt. Klippan Kristus!

Profeten utmanar verkligen sina åhörare i texten. Att överhuvudtaget nämna Akors dal är ett verkligt vågstycke. Det hade varit lättare att dra till med en annan tragisk jämförelse. Skulle Gud kunna göra något nytt utifrån Akors dal och det faktum att 36.000 blev slagna där i dalen för Akans skull? Akan är ju begravd där. Hosea tar verkligen svåra exempel för Gud att uppfylla sitt löfte kring. Inte sant? Men helige Ande vet vad Gud menar!

Hosea beskriver ju så enstavigt med några huvudord. "Locka bort till öknen", "tala ljuvligt till", "därefter... skall jag giva ". Och jag idisslar texten. Det sker inte på en dag! Det förstår vi. Att uppleva en öken i sitt liv kan ske under lång tid. Fråga Mose som gick i fyrtio år och vallade Jetros får. Ökenvandringens tidsmått. Så kom de och till Kardes-Barnea en andra gång. Efter fyrtio år. Ökenvandringens tid. Eller fastans tid i Jesu liv under fyrtio dagar... Det är en lång tid för en människa. Öknen är ingen plats för oss men ligger före löfteslandet.

Gud vill leda sitt folk in i en nya segrar. Jag är medveten om att det är stora ord att säga så och lättare att uttala då man är i en trosviss miljö. Jag har inget av det till hjälp men säger det ändå! Vad har vi annars här att göra? Leva efter ökad livskvalite`och konsumtion? Bygga trall utanför stugan? Se hur ondskan och orättfärdigheten bryter ned ALLT! Det är väl inte livets mening? Vi är på väg in i evigheten. Där skulle vi samla skatter!

Jag kan inte utmana Gud. Det vore riktigt dumt. Men kanske det är så att Gud utmanar oss? Det är det vi känner av. Gud ville ge tillbaka henne hennes vingårdar. - Henne, hennes, henne, hennes! Henne gånger tusen! Vem är hon? Ja, vem är hon?

"Vem är hon som kommer stödd på sin vän ", skriver Höga visan. Det är bruden! Det är jag. Det är du! Jesu brud. Guds församling. 

- Akta dig, vad han har henne kär!

 

Läs hela inlägget »

Gotland förbereder sig för en invasion. Ön måste värnas. Elen måste skyddas. Vattenförsörjningen och de sårbara IT systemen måste säkras. Men på ett ögonblick är ön invaderad. Annekterad.

Man talar om att de ryska trupperna är marginaliserade. Tro det inte för ett ögonblick! Allt är relativt. Ukraina har en landyta på 603 548 km². Gotland har en yta på 3184 km². Ur det hänseendet är Gotland lagom stort för en större grupp fallskärmsjägare bistående av landsättande fregatter, övervakade av ryska u-båtar för att inta hela ön. Det står bortom varje rimligt tvivel att strider i någon större omfattning inte skulle ske, om så händer. Det är för farligt.

Gotland är på decimalen stort som Ukraina och Ryssland har de facto tagit stora delar av det östra Ukraina - trots den massmediala bilden att de misslyckats. Landet Ukraina är mer eller mindre sönderbombat. Gotland och Åland är små jämförelsevis. 

Det är ofrånkomligt ur en politisk och militär synvinkel att Gotland och Åland skulle lämnas i fred. Det handlar om ett plötsligt tillslag där en motoffensiv från svensk och finsk sida skulle vara alldeles för kostsamma. För mycket kommer att stå på spel. Någon måste nämligen vara situationen mest vuxen. Att starta ett försvars anfall på dessa öar skulle snabbt eskalera till öarnas fastländer. Då är händelsen inte längre isolerad men fullständigt ur kontroll.

Massmedia talar om att Ryssland målat in sig i ett hörn, då vi själva är instängda i en vik. Den alltmer betydelsefulla Östersjön.

Gode Gud!

 

Läs hela inlägget »


Idag blev det fem timmar på stan och 750 traktater utdelade. Det blev flera samtal med både ung och äldre. Några riktigt allvarliga påminnelser om vår evighet blev det också.

Mannen på bilden dök upp vid 09.00 tiden. Jag visste inte vem han var. Han fick en traktat och samtalet ledde in på min pappa. Det visade sig att detta är Rune Gelinder. Han var evangelist under samma tid min pappa var resande evangelist på 60-talen. Vi hade flera EP-skivor i mitt barndomshem som spelades återkommande, inspelande med Rune.

Ja, så roligt att få träffa honom som var placerad bland legenderna i min föreställningsvärld från väckelsetiderna då jag föddes. Det var som att första gången få möta en bror jag visste att jag hade men aldrig hade träffat. "Nu kom han liksom hem ifrån Amerika." 


I dag stod det så klart för mig att det är omöjligt att få människor att stanna upp där i korsningen. Människor vill inte stanna upp. I den syn jag hade för några år sedan, så såg jag visserligen hur hela krysset vara fullt av människor som stod still och inväntade ett besked. ( Jag har spelat in en YouTube klipp om detta. Det är bara att söka på mitt namn så hittar du det.)

Det blev så klart för mig att det kommer att hända något i folksjälen framöver. Nöden kommer att göra människor mottagliga. Här kommer min vision om en biograf in. Nöden kommer att bereda människor för evangelium. Att idag stå och ropa där i korsningen skulle inte falla i god jord. Människor lyssnar inte. De skulle bara reta upp sig på högljuddheten men inte lyssna till budskapet.

Det är ett gigantiskt såningsarbete som sker där ute. Det är som att så i en stor oändlig åker med en tesked. Ett välsignande arbete. Men med tiden kommer människorna veta vart de kan vända sig med sin nöd. Nöden måste till. Det är ofrånkomligt så.

 

Läs hela inlägget »

"Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse. Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus." Filipperbrevet 4:6-7

Det är trendigt med mindfulness. Olika tekniker för att stänga ute och hålla inne och kväsa orolig själ. Eller svett yoga... Det är otroligt vad människan kan hitta på olika lösningar för distraktion. Människan behöver ro till sitt sinne. Jesus har den friden.

Bibelordet idag tar fasta på att det är inför Guds ansikte vi får Guds frid, om vi skulle sakna den. Paulus uppmanar alla att komma med sina önskningar till Gud. Med åkallan och bön under tacksägelse. Tacksamheten som tar fäste i det Gud redan gjort i våra liv och den tar hjälp i att söka upp de självklara i vårt välmående och välbefinnande. Att se - är inte självklart. Att höra - är inte heller självklart. Att bo. Att ha hälsa och mat. 

Bibeln säger inte att vi kan sakna bekymmer. Men då vi har det så får vi "kasta alla våra bekymmer på honom", säger ett annat skriftställe. Det är i allra högsta grad en påtaglig handling. Att kasta. Guds ord utlovar då ett bevarande i frid i Kristus Jesus för våra tankar och vårt hjärta, varifrån livet utgår.

Jag vill avsluta några ord av förkunnaren A.W Tozer. Det är inga ord från Bibeln men det andas den gudsfruktan som kommer av ett innerligt gudsförhållande. Det är den vi alla behöver på individnivå.

" Make your thoughts a sanctuary God can inhabit, and don`t let any of the rest of your life dishonor God."     -  A.W. Tozer -

 

Läs hela inlägget »

Så kom då beskedet. Sverige och Finland ansöker om fullt medlemskap i försvarsalliansen Nato. Det är verkligen en ödestimma för vårt land.

Moderaternas ledare Ulf Kristersson angav i ett uttalande idag att Östersjön blir ett innanhav för Nato. Det är en oerhört hög svansföring. Förstår han inte vad han säger? Det är nämligen det som det kommer att handla om. Ryssland har två strandtomter i detta hav. Vid St:Petersburg och Kaliningrad. Här är verkligen inte sista ordet sagt än. Det är lika absurt som om någon bestämmer sig för att göra allmän väg till enskild väg. Alla boende kommer att opponera sig!

Jag tror för min del inte att det kommer en intervention. Inte i år. Men nästa år. En militär intervention kommer! Här är utplacering av kärnvapen tandlöst. Eller att strypa strömmen här eller där. Det står inte på långt när i proportion till dagens politiska inriktning i militärt avseende.

Att som reaktion på Rysslands agerande i Ukraina snabbutreda en anslutning till Nato och dessutom verkställa den med det säkerhetsläge som föreligger, blir den självuppfyllande profetia som man vill undvika. Detta är något alldeles oerhört.

I morgon vill jag stå på stan med evangelium. Det är Guds kraft till frälsning för var och en som tror! Jag kommer att stå på Gamlabrogatan nära Hötorget.

Gud är en tillflykt i nöden!

 

Läs hela inlägget »

"Själv var han inte Ljuset, men han kom för att vittna om Ljuset." (Johannes 1:8)

På måndag vill jag stå i korsningen Gamlabrogatan/Drottninggatan med flygbladen igen. Vi får vara ljus och salt i tiden. Och vi får säga som om Johannes. Vi är inte ljuset. Men vi vittnar om ljuset.

- Jesus Kristus !

 

Läs hela inlägget »

"Elia var en människa, med samma natur som vi. Han bad en bön att det icke skulle regna, och det regnade icke på jorden under tre år och sex månader;åter bad han, och då gav himmelen regn, och jorden bar sin frukt." ( Jakobsbrev 5 )

Jag vet inte hur du brukar läsa din bibel. Guds ord som talar till oss med olika betoningar och ur olika stycken och med skilda nyanser. Guds ord är levande! Därav.

Elia var som du och jag. En helt vanlig människa med allt vad det kan innebära av önskningar, förbehåll, brister, svagheter, stolthet eller förmåga. När jag läser dessa meningar fylls jag med hopp. "Elia bad en bön ", står det. Och han bad konkret att det skulle upphöra att regna. Då slutade det att regna i tre och ett halvt år. Det står inte att han bad om uppehåll av regn under så lång tid. Det var Guds val med avseende på tidsperioden. Men han bad uppenbarligen efter Guds vilja. Elia bad landet in i hungersnöd. Har du hört något liknande!?

När Elia kom i konfrontation med kung Ahab så säger han "att det inte skulle regna med mindre än att han själv säger det."  Vilket anspråk! Jakob skriver att Elia bad en bön till. Och då började det att regna igen. Efter tre och ett halvt år. Gud hör bön!

Bibelordet pekar på oss och vädjar till vår håglöshet. Den pekar på vår okunskap om den tid vi lever i och den sätter inte himlen i verksamhet. Hör du mig?!

Jag har bett Gud om att sända nöd över Sverige. Varför skulle jag inte kunna skriva om det? Det är sant. Vi jämför oss inte med Elia. Men skriften gör det!

Elia bad en bön, står det. En bön. En! Han hade inte ens en bönevecka i frågan. Ohh...jag tror att det finns tusentals ögonblick där vi kan öva vår gudsfruktan i att välja det som är välbehagligt för Gud och som ligger på hans hjärta. I stort som i smått. Gud har bestämt möte med människan. Ju förr - dess bättre!

Jag hörde en predikant säga att Noa aldrig bad för sin samtid. Han bara predikade. Därför räddades det inga fler än de i hans egen familj... Abraham bad bara för de rättfärdiga. Därför räddades inte fler i Sodom än de rättfärdiga... Jag köper inte den utläggningen. Det är naturligtvis ett snedvridet sätt att förklara det så. Jona bad överhuvudtaget inte för folket i Nineve - i så fall. Inte vad vi vet. Men alla blev räddade! Gud vill ingen syndares död. Ingens. Så är det sagt.

Men när vi ber efter Guds vilja då hör han oss. Och han svarar på bön!

I morgon så kommer elpriset i Finland att öka med tio procent. Åtminstone om vi ska översätta den elbrist på tio procent som Ryssland skapar, då de inte längre kommer att exportera el till Finland. Jag har inte bett för Finland så. Så det är inte det jag vill säga. Men jag ber att Gud riktigt ordentligt ska skaka om vårt land. Jag är av den uppfattningen att det också ligger på Guds hjärta. Av nöd tvunget. Det svenska folket behöver vakna. Väckelse kommer av att vakna. Väckelse är inte alltid tungotal i korus, om du trodde det. Nej, det är fulla bönehus i nöd till Gud!! En biograf kan vara ett bönehus. I nöd tider.

Jag skäms inte över det och är inte högmodig över det heller. Det är bara ett faktum. Gud är mitt vittne! Så konkret och verklighetsförankrat var det också för Elia att Gud svarade honom. Ja, det blev så konkret att kungen anklagade Elia för att dra olycka över hela Israel. Vilken oerhörd tjänst han hade inför Gud och människor. Gud är densamme! Och vi får fortsätta att vara små människor utan hybris.

Men ofrånkomligt med samma natur som Elia.

 

Läs hela inlägget »

I morgon kommer Finland att meddela om sin medlemsansökan till Nato. Det är så gott som klarlagt.

Men låt oss backa bandet sex månader eller varför inte till 2014 då Ryssland invaderade Krim. Var det inte just Nato frågan som var den utlösande faktorn till att Ryssland invaderade Ukraina? Västs utvidgning mot den ryska gränsen. Nu får i så fall Ryssland 130 mil kust med ett blivande Nato land på västlig front, gränsen mot Finland.

Här finns det inte längre någon som är mest vuxen situationen. Boris Johnson har idag åkt eka med Sveriges statsminister och sökt bunkra psykologiska incitament emot en eventuell rysk aggression, när det istället är just dessa upptrappningar som göder aggressionerna. Och vad har man att välja på när det ena angreppet skapat incitament för att lägga grunden till nästa aversion?

Östersjön kommer den närmaste framtiden att ha många fartyg som bevakar utvecklingen. Det är naturligtvis inte heller bra. Det är så spända lägen uppstår och något kan gå riktigt fel. I havet göms u-båtar tills något går riktigt fel!

Det är på något vis patetiskt att ständigt läsa om hoten om cyberkrig där elnät eller annat slås ut. Det vet alla som levt i Västindien om att elen går varje dag. Det är bara en obeprövad livstil i I-länderna som oroas för det. Det handlar om några timmar eller möjligen en halv dag sedan är saker på fötterna igen. Och som om inte inflationen och räntorna nu börja slå undan fötterna på hela västvärldens konsumtion med större effekt! Men det är än värre med den mänskliga prestigen. Den är fullständigt oberäknerlig. Den kan ingen tygla. Och den tar sig olika skepnader.

Det är verkligen oroliga tider just nu och ingen vet hur det kommer att gestalta sig. Vi vet bara att ALLT vilar i Guds hand! Jag som notoriskt vurmat för att vårt land behöver komma in i nöd. Inte landet men folket. Det är som att min personlighet drabbats av kraftig mjölksyra inför det som nu sker. Ingen hade kunnat förutsäga detta och dess enorma omfattning. 

Men om Gud låter något ske så har han ett bättre syfte bortom detta. 

Förtröstansfull hos en trofast Gud.

 

Läs hela inlägget »

Idag blev det nästan fem timmar på stan. 750 flygblad delade jag ut. Särskilt roligt var det att få dela till Sveriges ambassadör i Rom, Jan Björklund, som kom förbi. Även så ambassadören för Sverige i Sydafrika, Håkan Juholt. Gud välsigna er att ta emot Jesus personligen i era liv, om ni inte redan gjort det. Och att överlämna era liv åt Honom. Han känner er bättre än någon annan.

Det är ju inte så att offentliga personer i evangeli sammanhang är viktigare än andra människor. Men det är människor som är svåra att nå utifrån tillgänglighet. Även de behöver Jesus i sina liv! Värre är det med människor man inte känner till och som man aldrig kommer att träffa. De är lika värdefulla i Guds ögon. Så klart! Här är skörden stor och arbetarna för få.

Guds rike breder ut sig. Kunskapen om Jesus når fler och fler. Arbetet går outtröttligt vidare för evangelium. 

Det glada budskapet.

 

Läs hela inlägget »

I morgon kommer jag att stå i korsningen Gamlabrogatan/Drottninggatan igen. Det är ett spännande arbete där det sker många märkliga saker. Det har visat sig nästan varje gång jag stått där ute och evangeliserat med mina traktater. Om Gud ger sitt välbehag över någonting, om Gud avser något, vad det än är, så är det av största lycka att genomföra det. 

När tryggheten minskar i livet i övrigt då är det gott att kunna visa på en Gud som man inte behöver blidka. Eller på annat sätt göra sig förtjänt av Jesus kärlek. En kärlek så villkorslös. Jesus har älskat oss först och han tar emot oss som vi är. Därför är vi mer än väl mottagna när vi vänder oss till honom - vad det än är vi brottas med. "Vänd om!", säger Guds ord.

Gud välsigna dig som fått ett flygblad. Jesus Lever och han söker gemenskap med dig!

Det är mitt ärende.

 

Läs hela inlägget »

Nästa vecka kommer Finland att deklarera sitt beslut om Nato medlemskap. Också i den svenska riksdagen råder i princip konsensus i frågan. 

Det står bortom allt rimligt tvivel att den ryska regimen kunde förutse denna reaktion innan man invaderade Ukraina. Det är också säkert att ryssarna tagit den risken med i bedömningen. Vilken då? Att hela Östersjön blir ett innanhav för Nato. Ryssland varnade för det innan Ukraina krisen. För det är det saken gäller på den här sidan om konflikten i Ukraina.

Den ryska regimen har sagt att man ska vidtaga "militär tekniska åtgärder" om Finland och Sverige ansöker om ett medlemskap. Militär expertis pekar på att Kaliningrad kommer att bli än mer kärnvapen bestyckat.

Det må så vara hänt. Men det är inget ytterligare hot där det redan finns kärnvapen. Det gör varken från eller till. Kärnvapen som är burna av missiler som når överallt och inte vet av några distanser. Analysen är för trubbig och vilseledande. Kvar står den kryptiska och gåtfulla formuleringen som ryssarna kallat för "militär tekniska åtgärder." 

Ryssland har under ett halvt år före invasionen av Ukraina prövat USA och Nato. Nato ämnade inte gå till motangrepp. Det lovade man. Man kunde så på goda grunder invadera Ukraina. Riskerna ansågs för höga för Nato att genomföra en direkt konfrontation med Ryssland. Då skulle vi hamna i ett tredje världskrig. Den saken har inte ändrats. Det är alltså fortsatt så att skulle Ryssland angripa Baltikum så har Nato en skyldighet att bistå. Men det är fortfarande så att någon måste vara situationen mest vuxen. En intervention kan helt enkelt inte bemötas. Ett krig måste genomföras passivt med defensiva vapen. Annars får vi ett okontrollerbart tredje världskrig.

Vad i består den tekniska lösningen? Vad är en teknikalitet? Det är en åtgärd. Vad är en militär åtgärd? Den är av militärt slag. Det är egentligen klara besked.

Det är i ett Östersjö perspektiv att befästa de öar som ger inflytande för Kaliningrad och St: Petersburg. Det handlar om Gotland och Åland. Jag är övertygad om att det är de strategiska positioneringarna man väljer. Och det finns ingen möjlighet att med de volymer Ryssland besitter kunna bemöta deras anfall. Det är ju just därför Nato frågan övertygat det svenska styret om ett medlemskap. Kvantiteterna. Volymerna. I den ryska överlägsenheten. Det kan till och med vara så att man besätter öarna med de vapen ingen idag vill ta i sin mun. Då är styrkedemonstrationen avslutad och ett faktum.

Jag skrev och förundrades över när Ryssland skickade flyktingar till Belarus i höstas. Flyktingar vällde in över Polens gränser. Polen som just då hade en tvist med EU angående självbestämmandet i många juridiska frågor. Men flyktingfrågan drev Polen rätt in i EU famnen igen. Så kontraproduktivt för Ryssland. Kunde man inte förutsett det? Självklart! Och det gjorde man också. Tvisterna kondenserades i ett nu och bordlades. Det låg egentligen inte i Rysslands intresse - som vill splittra EU. Men man hade siktet inställt på Ukraina. Vad blev resultatet? Polen dignar nu istället under flykting problematiken. Ryssland testade av beredskapen. Den Polska och den Europeiska.

Frågan om Finlands och Sveriges reaktion att gå in i Nato om Ryssland gick in i Ukraina var förutsedd. Nu får Ryssland det incitament som man i och för sig inte behöver men ändå kan relatera till. Och kommer att relatera till. Ytterligare annektering av andra länders territorium av den egna skapade anledningen.

Må Gud hjälpa oss om jag har rätt i min analys.

- Må Gud då verkligen hjälpa oss!!


 

Läs hela inlägget »

"Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad. Därför skall vi inte frukta, om än jorden skakar och bergen störtar ner i havsdjupet, om än havets vågor brusar och svallar, så att bergen bävar vid dess uppror. Sela."
( Psaltaren 46 )

I våra liv så är det ofta ett stort avstånd mellan vår bekännelse och vår verkliga tillit till Gud. Ja, det är lika rannsakande för mig att skriva om det som att själv läsa det. Att i stilla förtröstan tro Gud om hjälp i alla lägen är inte alltid vår erfarenhet och hållning. Eller är du bättre skickat än mig? Det behövs en erfarenheternas bro avståndet emellan vår höga bekännelse och vår hållning. Förstår du vad jag menar?

Vad betyder det när Kora söner som skrivit ner denna psalm säger att Gud är "vår tillflykt", "vår starkhet", "vår hjälp i nöden är väl beprövad"? Väl beprövad? Ja, det betyder att Kora söner hade varit i knipa förr och åtminstone så många gånger att uttrycket vilade i att Gud var en pålitlig hjälpare. Inte sant? Gud var pålitlig. Det hade man erfarit många gånger, betyder det.

Kora söner tar verkligen i när de beskriver hur långt förtröstan till Gud kan nå. Eller hur? Det är lätt att hänryckas under poesins rytmik men när "takpannorna börjar blåsa ner från taket blir det annat ljud i Själland". För Kora söner handlade det om att bergen störtar ner i havet eller att jorden skakar - så var Gud ändå en pålitlig hjälp. Ja, det finns större och mindre problem på en skala.

Ohh...har du som jag ett behov av att än mer känna tilltro till Guds handlande i ditt liv? Eller är det insikten om att Guds mest namnkunniga tjänare ofta fick genomgå många svårigheter som avskräcker oss i frågan? Nu är jag verkligen en öm punkt på spåret också för mitt eget liv. Jag utmanar dig och jag provocerar mig själv i denna fråga.

Kärleken till Gud är ändå så stor att förtröstan inte vill fly hans handlag. Även om stigen är halkhal av grus och det duggar regn i motvind, så är det ingenting mot vad Guds trogna tjänare fick och kunde utstå på livets väg. Så lite vi tål. Så lite vi förmå utstå. Vi kan känna avsky för våra egna reaktioner under denna svaghet.

Men Herren handlar med oss som söner och döttrar. Han vårdar oss med sin kärlek i ALLT. Vi är hans äkta barn. Så får vi trösta oss med Kora söners fina psalm och inse att Gud tog vård om sina hjältar och veta att Herren trakterar oss som hans instrument. Visst blir det påfrestningar i ett stränginstrument då det stäms. Stålsträngar som spänner och drar i resonanslådan.

Under Guds omsorg utan att en enda sträng går av. 



 

Läs hela inlägget »
Varje människa är dyrbar för Gud... Varje människa är dyrbar för Gud...


I morgon vill jag stå i korsningen av Gamlabrogatan / Drottninggatan igen och dela ut traktaterna om Jesus. Ja, jag vill se vad Gud ska göra. Så har jag det. Och för dig - vad han vill göra! Jag skriver det med utropstecken då det är så levande för mig. Det är liksom inte bara en aktion i största allmänhet. Eller ett litet tilltag. Det är verkligen inte bara ett moment av utdelning av reklam. Det är ett andligt verk! Det fyller mig med glädje.

Tiden är kort och Jesus kommer snart! Är du redo? Jag är redo.

"Det har man sagt länge ", sa en troende kvinna till mig på stan förra gången jag stod där. Ja, då har glöden svalnat och längtan efter Gud avtagit om man svarar så. Jag svarade henne att då får du ta logiken till hjälp - om det inte är levande nog för dig.

"Om vi har väntat länge nog på Herrens återkomst så är vi ju närmare hans tillkommelse idag än igår !" Kvinnan höll förläget med men saknade den andliga glöden och trosvissheten. Det är därför det behövs fyrar på stan som kan lysa upp och som kan tända glöden i falnade vekar. En enda liten glöd och elden börjar brinna.

Gud välsigna dig som läser detta. Tro på Gud! Tro också på mig och bed att Gud öppnar en dörr för ordet. Om vi går och Herren följer med då blir det resultat.

Andliga resultat.

 

Läs hela inlägget »


Det var länge sedan jag stod i korsningen Gamla brogatan / Drottninggatan. Det har gjort mig ont att inte ha varit där på länge. Jag har varit mer än påtagligt förhindrad. 

Men imorgon bär det iväg ut igen. Jag är så glad för det! Till Jesus ära. Helt och hållet.

Och du som kommer att få ett flygblad av mig imorgon, du ska veta att det är kärlekens Gud som kallar på dig. Jesus kom och betalade det högsta priset för att återföra oss till Gud. Tro på Jesus! Vänd dig till honom i bön. Han hjälper dig.

Vi går en svår tid till mötes. Krig, energikris, bränslekris och inflation, räntehöjningar och försämrade levnadsförhållanden. I förlängningen av det mindre konsumtion och arbetslöshet. Det kan slå hårt mot våra liv och gå hårt åt vårt mod. Men Jesus följer oss i alla händelser och han bevarar dem som hör honom till!

Ta emot honom i ditt liv så skall du bli förvandlad. Han älskar dig villkorslöst.

Gud välsigne dig.

 

Läs hela inlägget »

"Och David stod upp och flydde samma dag för Saul och kom till Akis, konungen i Gat. Men Akis' tjänare sade till honom: »Detta är ju David, landets konung! Det är ju till dennes ära man sjunger så under dansen: 'Saul har slagit sina tusen, men David sina tio tusen.' David lade märke till dessa ord, och han begynte storligen frukta för Akis, konungen i Gat. Därför ställde han sig vansinnig inför deras ögon och betedde sig såsom en ursinnig, när de ville fasthålla honom, och ritade på dörrarna i porten och lät spotten rinna ned i sitt skägg. Då sade Akis till sina tjänare: »I sen ju huru vanvettigt mannen beter sig. Varför fören I honom till mig? Har jag då sådan brist på vanvettiga människor, att I behövden föra denne hit, för att han skulle bete sig vanvettigt inför mig? Skulle en sådan få komma in i mitt hus?»" ( 1 Samuelsboken 21 )

Fruktan är verkligen en makt. Den fick Elia att fly ut i öknen. För en enda kvinna skull! Isebel. Han som med hjältekraft hade raljerat med fyrahundra baalsprofeter på berget Karmel. 

Här är det kung David som beter sig under fruktans välde. Och så han beter sig. Det står att han "storligen begynte frukta " för kungen i Gat.

Vad ska vi med dessa berättelser till där utsattheten ses så pinsamt plåga? De är till för vår egen orienterings skull. Då vi drabbas av livets avigsidor. Vi kan då se att Guds högt stående tjänare genomgick samma svårigheter som vi, men på en skala.

Det står att David betedde sig vansinnig. Och ursinnig. Han spottade och ritade på dörrarna i porten. Så ovärdigt! Förvisso kan vi tänka att David gjorde det av taktiska skäl. För att undkomma situationen. Visst! Men det står faktiskt att han "storligen fruktade." Han var helt enkelt livrädd. Behövde han vara det egentligen? Han som hade slagit tiotusen och var smord av Gud. Gud som vakade över honom.

Visst är det ändå en tröst i det att Guds namnkunnigaste tjänare var så beskaffade att de kunde röra sig på ett plan där också vi kan hamna och känna igen oss. 

Men Gud finner en utväg! Låt oss hålla fast vid det - även om vi som mest behöver den uppmaningen själva och då någon annan borde säga det till oss.

Hur gick Vallfartsången i Psaltaren, nu igen? "Varifrån ska min hjälp komma? Min hjälp kommer från Herren som skapat himmel och jord! 

Vi får hålla fast vid den bekännelsen.

 

Läs hela inlägget »

Idag deklareras det att Sverige och Finland kommer att söka om Nato inträde. Så kan ske redan om en månad.

Mina vänner! Gotland och Åland är utsatta. De är de öar som är de mest strategiska i Östersjön och mest oskyddade. Det är ofrånkomligt så.

Jag är övertygad om att händelser av större format kommer att ske som vi aldrig hade kunnat föreställa oss.

Dominansen över Östersjön kommer att bli den stora stridsfrågan framöver.

Vi går in i en farlig tid!

 

Läs hela inlägget »

"Och HERRENS ord kom till mig; han sade: Du människobarn, se, Israels hus säger: »Den syn som han skådar gäller dagar som icke komma så snart; han profeterar om tider som ännu äro långt borta.» Säg därför till dem: Så säger Herren, HERREN: Intet av vad jag har talat skall längre fördröjas; vad jag talar, det skall ske, säger Herren, HERREN." ( Hesekiel 12 )

Det är så intressant med Guds handlande. I detta fall är det från Hesekiels liv. "Herrens ord kom till mig ", skriver han. Sedan berättar Gud för honom om vad folket pratade om eller hur de uppfattade Hesekiels tidigare tal. Ett tal som var vidare förmedlat med ursprung från Gud. Eller varför krångla till det; Gud hade talat till honom!

Likt ett inneboende konstitutionsutskott lämnar Gud sitt slutbetänkande på hur folket hade reagerat på det Hesekiel tidigare hade talat. Gud genomförde en opinionsundersökning hur väl hans ord hade mottagits bland människorna. Han såg och hörde deras uppfattningar. Herren vakar över sitt ord. Hesekiel får beskedet att "de tror mig visserligen, men tror inte att händelse beskrivningen ligger i närtid." Man trodde delvis.

Profeten var i ett avseende erkänd. Inte sant? Man trodde på de ord som predikades. Det är en fördel. Jesaja har andra erfarenheter. Han blev inte trodd. Låt oss läsa som det står och finna igenkännandets styrka i det. Vi är alltså varken ensamma eller unika i vår ställning. "Herre, vem trodde, vad som predikades för oss, och för vem var Herrens arm uppenbar? " ( Jesaja 53 ) 

Låt oss också denna dag överlämna oss i Guds händer. Jesus bär oss. Var dag bär han oss. Han som likt Hesekiel kan öppna en dörr - mitt i en vägg. Där det ser stängt ut kan möjligheternas dörr öppna sig. Gud kan öppna dörrar som inte finns. Och där får vi gå ut och in i en ny tjänst.

I ett fruktbärande liv åt Gud.

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: hesekiel 12


"Jag lyfter mina ögon upp till bergen. Varifrån skall min hjälp komma? Min hjälp kommer från HERREN, som har gjort himmel och jord." ( Psaltaren 121 )

David var i nöd. Det är oss trösterikt i sig, att han, kungen, som hade ett hjärta efter Guds sinne kunde vara i nöd. Han behövde uppenbarligen också hjälp och kunde finna sig själv vara hjälplös. En sång av David möjligen.

Är du också i nöd, min vän? Den kan visa sig på många sätt. Också Guds trogna vittnen drabbades av svårigheter i livet. Vägen är inte bara stenig. Den bär på törne och tistel också. Det får vi svårt erfara ibland.

Märk väl att David inte tar sikte på Herren i den inledande satsen. Borde han inte gjort det? Det är så vi instruerar varandra. Nej, också David såg bara bergen för stunden. Berg som betyder hinder på vandringen. Inte ett berg men flera. Men har du tänkt på att när Gud skulle ha samtal med Mose då genomförde han deras umgänge uppe på toppen av ett berg, Sinai berg. För Gud finns inga hinder. Han segrar ovanpå dem! Ja, på Golgata kulle.

Och så kommer det: Varifrån ska min hjälp komma?

Vi brukar ställa frågan till våra närmaste i hopp om en idè på lösning. Men här genskjuter David frågan och svarar själv - av erfarenhet, av en beprövad tro, om en nådig Gud! Tack Jesus! Min hjälp kommer från Herren!

Orden kan formuleras många gånger i den mellan mänskliga samvaron. Och vi kan finna tröst hos varandra. Men David gav sig själv svaret och blev stilla därvid. Min hjälp kommer från Herren! Var kommer din hjälp ifrån?

Min hjälp kommer från Herren... Ohh...framstå o Gud! Stå fram i alla din makt. Låt släpet på din mantel bli synligt så vi blir stilla. Se, ja se, säger Herren, bli stilla och se att jag är Gud. Jag ska strida för dig!

Amen.

 

Läs hela inlägget »

I dag är det slutgiltigt presidentval i Frankrike. Det finns en risk att den sittande presidenten Emmanuel Macron förlorar valet till högerledaren Marine Le Pen. Le Pen som i många beskrivningar ansetts som Ryssland vänlig. Det har talats om direkt finansiellt stöd men också om vapenhandel med Ryssland.

Vad angår det oss kristna? Mycket. De profetior som ligger där uttalade av människor ur Guds mun, de går inte att komma ifrån. Vårt land kommer att drabbas. Jag skriver det igen och med egen penna. Nöd måste av nödvändighet gå över det svenska folket och inte bara på marginalen. Hur stor är en nöd? Ja, den är inte i motsvarande grad tio procent av vårt välmående. Procentsatsen Gud nöjde sig med som ett offer tillhörande honom... Eller tio procent över ett inflationsmål. Nöden skrapar inte på ytan. Den går djupt. 

Sverige och Finland förhandlar nu med USA och Nato under paniska förhållanden där Ryssland uppvisat en alldeles obegripligt stor våldsamhet under kriget i Ukraina. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har öppet gått ut och deklarerat att Ryssland faktiskt kan vinna kriget i Ukraina - trots att västmakterna pumpar in vapen och samtidigt som de på det viset utrangerar egen gammal militär utrustning. Ryssland har en gigantisk armè, aviserar Johnson. Ja, vi har förstått det. Den autonoma regionen Transnistrien i Moldavien anses vara Rysslands nästa mål. Vad kommer sedan i den ryska visionen om ett nytt större Ryssland? Sverige har några moderna stridsplan. Men Ryssland har en gigantisk armè. Fortfarande. Det handlar om volymerna. 

Vad är dagens tecken i skyn? Vinner Marine Le Pen så kommer både osynliga och kända faktorer att vara de påtryckningar som Ryssland kommer att utöva på Frankrike. Le Pen som vill ta Frankrike ur EU. Om Sverige söker medlemskap i Nato då måste alla Natos medlemsländer godta medlemsansökan. Sånt tar tid. Då förstår vi turgången. Ryssland kommer då att kräva ett utdraget svar från fransk sida som skapar en farlig fördröjning av en anslutning till Nato. Vinner inte Marine Le Pen detta val så finns det ändå stora rörelser i den franska folksjälen som äger ett nationalistiskt synsätt. Begreppet förr eller senare står oroväckande skrivet över denna dag.

Anton Johanssons syner och tilltal kan inte negligeras i denna utveckling. Anton Johansson som såg just Ryssland och Frankrike i ett våldsamt angrepp emot Sverige. Det är nästa år 70 år sedan han angav årtalet för det angreppet. Vad har 70 år med saken att göra? Är det inte bara en spekulation utifrån lösryckta teologiska fragment i ett reflekterande sinne? År 70 som både rymmer talet om befrielse och tal om fångenskap. Gud har i historien använt fångenskap för att sätta ett folk i frihet och frihet från annat. Motsäg mig om jag har fel. Var det inte så det judiska folket fick sitt land tillbaka på 1940-talen? Genom väldiga svårigheter. Så kom också det judiska folket att befrias från babylonisk fångenskapen. Sjuttio år efter att Jeremia hade angivit det. Profeten Daniel fann den noteringen i profetboken och Gud påbörjade ett uttåg. Jesus sa om Jerusalem att här ska inte lämnas sten på sten - allt ska bli nedbrutet. År 70 e.Kr kom Titus och eldhärjade staden. Årtalet 70.

Jag intolkar inget. Och det behöver jag inte. Allt kan vi själva se. Men jag höjer ett varningens finger för nästa år och jag förbereder mig själv. Se upp med det profetiska ordet! Det är ingen Gallup undersökning. Det profetiska ordet står fast och det vilar tryggt i Gud och kan och får prövas.

Vår kultur, vårt samhälle våra levnadsförhållanden kommer att prövas. Och måste så. Guds folk måste också in i lidandets ugn så att den här karismatiska ytligheten blir till renat guld. Mycket måste brinna upp! Det är elden som prövar verket.

Jag gläder mig till den dagen då lovsångskörerna inte längre ser gudstjänsten som en estradernas plats för exponering av talangfullhet. Där interiörerna tappar sin tjusningskraft i både gammal som modern kristenhet. Det finns en bedrövelse efter Guds sinne. Den är nyttig. Den för människan till Gud utan uppblåsthet. Den gör människan ödmjuk och sann. Då ser vi honom som han är och inte som vi tror oss vara utifrån en påklistrad karismatik eller fromhet. 

Den försätter människan i rätta proportioner till honom. Han är Gud.

Inte vi.

 

Läs hela inlägget »

Du kan få människor att göra nästan vad som helst här i livet - även de kristna. Men att verkligen aktivt - som vi kan läsa om i bibeln - vittna om Jesus för sina samtida är inte lika enkelt. Det handlar ytterst sett om brist på den helige Andes närvaro och inflytande på den enskildes liv. Det handlar ytterst sett om ett försämrad Kristus relation. 

Vi minns berättelsen om kvinnan vid brunnen i Sykar, hon som mötte Jesus och lät krukan stå av uppsluppen glädje över att Jesus hade sagt henne allt. Vart hittar vi hennes motsvarighet idag? Och för att riktigt belysa oss själva med hjälp av hennes historia; Vad pysslade kvinnan i Sykar med några år senare? Svalnade hennes hängivenhet? Var hon fortfarande brinnande? Var hennes översvallande glädje över hennes möte med Jesus lika stor eller hade den blivit till en religiös erfarenhet endast? Så kan vi överföra och självbelysa våra egna liv utifrån hennes. Lever vi livet med Jesus? Alltmera för honom! Äger vi ett överflödsliv i Gud? Överflödsliv som illustrerar att krukan är så full att det spiller över. Spiller över på andra törstiga i överförd mening.

Det finns så mycket vi kan fastna i och som i och för sig är bra. Men tänk om kvinnan vid Sykar och lycklig i Jesus hade tagit med sig krukan och gått hem - då hade inte hela staden kommit rörelse. Tänk om hon hade börjat vårda krukan istället. Tagit ett extrajobb för att köpa en ny finare kruka, laserad också på utsidan. Fint dekorerad så att omgivningen kunde se vilken fin kruka hon hade. En dyrgrip för ändamålet. Förstå min bild. Vi kan alla fastna i så mycket jordiskt intressant, fåfängt, tidsödande och extremt oväsentligt i det stora perspektivet.

Jag har träffat en del människor inför deras dödsbäddar under mitt liv. De troende vet vid det läget vad som är av vikt. Jag såg själv min svårt sjuka pappa hur han drog sig fram på en gigantisk ställning på sjukhuset där han senare avled - för han skulle ta sig in till rummet bredvid dit han gick för att vittna om Jesus för de andra på den palliativa vården. En sista evangelistgärning! Evigheten var då nära. Det mest väsentliga. Då plottrar man inte bort sig i livets oväsentligheter. Jag har sett andra hur de nästan desperat vill göra något sista för Gud i livet. Det är vackert men sätter också spilld tid i kontrast till det. Det är inte döden som får fart på dem. Det är Gudsfruktan. Det är insikten om att veta att man bär på viktig information om vår eviga utgång och man förstår det bättre i den situationen.

Men mitt i livet då cirkulerar intresset kring annat och projekten in absurdum. Förra söndagens torra predikan lockar kanske istället någon troende att bege sig till Cirkus den näst kommande söndag för en intressant show eller konsert, istället. Man räknar med att helgen där efter så kan man gå på gudstjänst... Människor som är troende på söndagar och som passiviseras av kyrkolivet. Man går till kyrkan för samkvämets skull. Socialiseringen. Varannan söndags kristna. Så blir vårt liv alltmer ljumt. Vi blir kluvna istället för helgjutna och hängivna troende. På så sätt kommer ingen stad i rörelse.

Men staden skall komma i rörelse av honom som sätter den i rörelse. Jesus Kristus!

"Kom så får ni se en man som har sagt mig allt som jag har gjort. Kan han vara Messias?” De gick ut ur staden för att söka upp honom."    ( Johannes 4 )

 
Läs hela inlägget »
Östersjön. Här sjönk Estonia under märkliga omständigheter och olycksutreddes än besynnerligare. Här ligger den ryska gasledningen på havsbotten. En oerhörd intressesfär. Östersjön. Här sjönk Estonia under märkliga omständigheter och olycksutreddes än besynnerligare. Här ligger den ryska gasledningen på havsbotten. En oerhörd intressesfär.


Det händer att jag tar bort bloggtexter. Det handlar då om förkunnelse som inte alltid är så lätt för icke kristna att tillgodogöra sig. Då kan det bli svårt att förstå en god Gud. Så det är ingen ambivalens från min sida att texter försvinner. Den som är snabb hinner att läsa. Det finns djup i Guds ord. Tanken är inte att någon ska drunkna av brist på förståelse.

Sverige påskyndar nu riksdagens analys av det säkerhetspolitiska läget. Med två veckor. Då är det verkligen bråttom.

Tidigare i veckan framkom det uppgifter i pressen om att Ryssland meddelat svenska diplomater om vad de kommer att vidta för åtgärder vid en svensk ansökan. Om riksdagens tidigare lagda analys är relaterat till de, då är det verkligen en reaktion på hoten. Den svenska försvarsministern som talar om en hel katalog av hot från öst.

Vid bara anblicken av hur Ryssland smulat sönder halva Ukraina och hur hänsynslöst de dödar civilbefolkningen så förstår vi att det är ett politiskt ursinne i militär klädnad. Värd att frukta.

Östersjön är det ingenmansland striden står om. Kan vi verkligen vara på väg emot en militär konfrontation inom kort? Vi som ännu inte återhämtat oss från turbulensen efter pandemin och kriget i Ukraina. Sverige har ett modernt försvar - i stort. Men vi har inte på långt när de volymer och kvantiteter som Ryssland besitter.

Det är oerhört att se allt detta ske framför våra ögon och inse att verkligheten kan förändras drastiskt och det på väldigt kort tid nu. Sverige har stått utanför Nato sedan starten den 4 april 1949 och ska tidigare lägga utvärderingen för ett inträde med 336 timmar. Det är panikartat relaterat till sammanhanget - för att inte tala om en skyddsreflex.

Det säger allt om hur allvarlig situationen är.

 

Läs hela inlägget »

"Och jag såg en stor vit tron och honom som satt därpå; och för hans ansikte flydde jord och himmel, och ingen plats blev funnen för dem. Och jag såg de döda, både stora och små, stå inför tronen, och böcker blevo upplåtna. Och jämväl en annan bok blev upplåten; det var livets bok. Och de döda blevo dömda efter sina gärningar, på grund av det som var upptecknat i böckerna. Och havet gav igen de döda som voro däri, och döden och dödsriket gåvo igen de döda som voro i dem; och dessa blev dömda, var och en efter sina gärningar. Och döden och dödsriket blevo kastade i den brinnande sjön; detta, den brinnande sjön, är den andra döden. Och om någon icke fanns skriven i livets bok, så blev han kastad i den brinnande sjön." (Uppenbarelseboken 20)

Många av de samtal jag har i min evangelisation handlar om frågeställningar som " varför stoppar inte Gud ondskan - om han finns ". Jag brukar svara: Det kommer han att göra med besked en dag! Frälsning erbjuds bara här i tiden. Inte sedan. Det råder ingen anarki i frågan. Det är förelagt människan att en gång dö och sedan dömas.

Vi läste i min förra blogg om hur Jesus underkastade sig en djup förnedring för vår skull (skuld). Jesus som inte hade gjort något ont. Han hade bara gjort gott. Opinionen vände sig emot honom av de religiösas skäl. Tänk hur fel saker kan gå! Men Jesus hade sina ögon riktade på målet för sitt uppdrag; att bära bort synden och lösa syndafrågan för evigt. Retroaktivt och proaktivt. Han tog vårt straff på sig. Det handlar påsken om. Tiden för Jesus död och uppståndelse.

Men varför sätter inte Gud ett stopp på det krig vi nu ser i Ukraina, t.ex? Jo, svaret finner vi i denna text som berättar om framtiden. Gud har berett en eldsjö. En brinnande sjö. Outsläcklig. I folkmun kallad för helvetet. Det är alla konsekvensers destination. Människan har en fri vilja. Det gör henne högt stående i skapelsen. Men inte utan konsekvenser. Konsekvenser, det vet vi vad det innebär. Det lär vi oss sedan barnsben. Det vi gör får konsekvenser i livet.

Gud har en bok han skriver in våra namn i. Livets bok. Vi har ett val att göra. Ett förödande val. Det är vårt förhållande till Jesus som avses. Han som kom och lät sig dödas för vår synd. Vi är syndare! Du är en syndare. Det vet du om. Låt oss vara uppriktiga i denna sak.

Om Gud nu sände sin son för att lösa oss från synden och vi inte låter hans blod rena oss, då är vi evigt dömda. Det är ingen mytologisk illustration. Det är fakta. Om Guds kärlek så brutalt pantsätter sig som i Jesu offer - då förstår vi att det är både stor kärlek men också stora värden som står på spel - din och min själ.

Tillbaka till torget och min evangelisation.

Varför väntar Gud med att ingripa när ondskan härskar? Gud ska döma varje människas gärningar som inte låtit Jesu lidande och död få vara ersättningen för synden. Det är den korta förklaringen. Och krasst beskrivet. Den som föraktar Jesus offer, för den finns ingen mer räddning. Då återstår endast en fruktansvärd evig tillvaro i ett helvete. En plats som inte var avsedd för människan utan för djävulen - han som är upphovet till alla krig och som intrigerar i människan. Och mellan människor.

Just denna text jag delat med dig här, läste min kusin Micke Leijnegard för mig när jag var 9 år. Vi är kusiner och årsbarn. Jag ville då genast följa Jesus och bli döpt i vatten. Jag ville bekänna mig till honom. Det har jag aldrig ångrat. Jag blev döpt samtidigt som min kusin. Jag skrämdes inte till efterföljelse som många kan tro. Nej! Det var en rak sakupplysning som lillpojken svarade på och jag kan kritiskt idag säga dig att det var rätt genomfört. Jag fick så lämna mitt liv till Mästarnas mästare - Jesus Kristus!

Gör det du också och gör upp med ditt liv! Jesus kommer snart tillbaka. Och snart kan det vara för sent. Helvetet finns och du avgör hur du ska förhålla dig till din synd.

Jesus erbjuder dig sin befrielse och en bättre evighet!

 

Läs hela inlägget »

"Därefter tog landshövdingens soldater Jesus med sig in i pretoriet och samlade hela vaktstyrkan kring honom. De tog av honom kläderna och klädde honom i en röd mantel, vred ihop en krona av törne och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de en käpp. Sedan böjde de knä inför honom och hånade honom och sade: "Leve judarnas konung!" Och de spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet. När de hade hånat honom, tog de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom till att korsfästas. På vägen ut fann de en man, Simon, från Cyrene. Honom tvingade de att bära hans kors." ( Matteus 27 )

Landshövdingens soldater tog med sig Jesus. Han hade ur den synvinkeln inget val - även om han frivilligt kom för att ge sitt liv för syndare. Den verkliga makthavaren överlät åt vaktstyrkan att göra vad de ville med honom. De var i det avseendet bemyndigade. Så utövas mänsklig makt. Hierarkiskt. Så kamoufleras ansvaret från makthavaren till vaktstyrkan då de ackrediterade får fria händer. Så här uppstår maktmissbruk. Ansvaret faller juridiskt mellan stolarna och en vaktstyrka blev till en pöbel med den lägre graden av jurisdiktion, under omoral och brott mot etik. Ett justitiemord kan bara svårligen upplevas. Och bevittnas på håll.

Låt oss i påskveckan läsa som det står. Och förfasas, krossas och tillintetgöras. Varför? För att kunna erbjudas frälsning och ta emot den.

Jesus blev avklädd inpå bara skinnet, ja han som dog men uppstod. Och han fann sig i det. Man satte på honom en röd mantel och tryckte på honom en törnekrona. Det är mer än symbolik i det. Jesus led för alla onda och plågsamma tankar som kan drabba oss. All intellektuell och mental ondska som kan drabba, tog Jesus på sig. Både utövad och upplevd. Och han erbjuder oss sin frid.

Jesus såg ut som vi när vi är nakna. Här vill jag bara gråta. Så utlämnad... Där står han med föraktets törnekrona på huvudet likt ett ondskans flin mot hans goda intentioner. "Hans utseende kunde inte behaga oss.", skriver Jesaja. " Det var våra krankheter han bar." Jesus led som en människa lider av törnen. De sticks intill svår smärta! Jesus Guds son står där naken i bara en röd mantel... Och i hans högra hand satte de en käpp... Oh Gud! De spottar på honom och hånar honom... De tar tillbaka käppen ifrån honom och slår honom i huvudet med den... Den de först gav till honom... De böjer knä för honom och ärar honom förlöjligandes och under förödmjukelser. " Leve judarnas konung! Han som kom för att dö... för oss!

Det var efter denna händelse Jesus skulle bära sitt fysiska kors till Golgata. Men han mäktade inte med det. En Simon från Cyrene fick hjälpa honom. Och i den andliga världen hånades han säkert; "Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig."  Ta sitt kors... Ett praktiskt tillkorta kommande, till synes. Varför? Också tillkorta kommanden är Jesus bekant med, du som erbjudes upprättelse och nåd. Jesus, kan frälsa!

Ohh...det talade så starkt till mig. Det finns inte ett lidandes område Jesus inte är bekant med. Ondskans makter som vill anklaga oss, som vill diskvalificera oss, och döma oss odugliga. Jesus fick erfara detta på alla plan. Också i tankelivet. Där törnekronan smärtade.

Och så kommer kontentan, konklusionen och befrielsen! Lovad vare Gud i all evighet! "Genom att han själv har fått lida och blivit frestad kan han hjälpa dem som frestas." (Hebreerbrevet 2:18 ) Han kan hjälpa!

Jesus kom att exponeras för all mänsklig ondska. På alla områden. På alla plan. Humanismen främsta paroll är att människan är god. Är hon det? När människan får makt - då lever hon själv farligt! Det ser vi idag i Ukraina, om inte annat. Putin, den yttersta mänskliga makten går över lik. Oberörd.

- Tack Jesus att du kom och att du inte bara var en religionsstiftare bland alla andra. En sedlighetens betraktare. Du gick istället in under människans alla villkor och förhållanden. På så vis kan du ha medlidande med oss även när vi skymfas. Ja, inte bara det. Du dog för all vår synds skull.

- Tack, min Jesus! Tack igen och tack igen! Du var ingen dogmvårdare. Du genomled ondskans alla kval. Tack för att du uppstod på tredje dagen! Tredje dagen... som kan synas vara långt borta den första dagen. Och den andra...

 - Och då du kom in i det låsta rummet på uppståndelsens morgon, där lärjungarna satt i fruktan och du hälsade dem med ditt milda du;

Frid vare med er!  

Då blev vi alla förlösta.

 

Läs hela inlägget »

I dag blev det över fem timmar med traktaterna på stan. Så underbart! Inte så många samtal då många är upptagna med påsken. Påsken...tänk det var då Jesus slutförde sitt uppdrag och banade den sista delen av vägen åt oss till Gud! 

På väg hem kom jag att stå intill en reslig soldat. Jag gick fram till honom och frågade "om det var dags". Det visade sig att han var en troende, en kristen. Jag fick berätta kortfattat där vid övergångsstället om det profetiska ordet, om Ryssland och Sverige. 

Vill man läsa om Anton Johansson, Birger Claesson är det bara att Googla på de namnen och mitt namn så kommer de bloggarna upp här. De ursprungliga texterna är från 2014 och framåt.

Guds rika välsignelse alla läsare! Vi står inte rådlösa. Guds ord är som en lykta, ett ljus på vår stig.

 

Läs hela inlägget »

Det är oerhört att följa händelseutvecklingen i världen och i vårt närområde. Kriget i Ukraina inleddes med en skyttel diplomati mellan EU/Västmakterna visavi Vladimir Putin. Ryssland är Vladimir Putin idag. Kriget kom och vi kastades in i jämförelser med kalla krigets dagar, sedan drogs paralleller med 1940-talet. Nu sköljs vi över av ett ryskt synsätt på striderna som inte passar in i vår världsbild. Det finns heller ingen som kan justera bilden. Tillvaron hänger nu på en skör tråd - ska Ryssland använda kemiska vapen i Ukraina? Har de redan gjort bruk av dessa gaser? Hur kommer USA med Nato att reagera?

Finansmannen Bill Browder uppger i dag för Dagens Nyheter att "Ryssarna kommer att knacka på er dörr." Det vill säga den svenska " dörren." Det är hans farhågor.

Det är oerhört att ha varit med om att under flera år peka på denna utveckling, i någon mån. Så fort det har gått! Och overklighetskänslan att vi faktiskt kan vara föremål för krigshandlingar mot Sverige inom kort. Det är det Natofrågan ytterst handlar om. Sverige vill inte gå med i Nato. Så är det bara. Men nu tvingas vi med. Att stå utanför är för farligt idag. Att söka medlemskapet är direkt att utmana Ryssland.

Det finns ett uttryck i Hesekiel som är djupt förknippat med storfursten över Gog. "Locka och sätta krokar i käften." I det ena handlar det om ett tilldragande. I det andra handlar det om att tvingas. En krok i en käft är ett tvång. Så rycks vi med. Ett övernaturligt tvång initierad av Gud själv. Eller har man tagit bort det i de nya bibelöversättningarna? Ordet står kvar.

Parallellt så sker nu också en oanad och en oöverblickbar finansiell kris. Varubristen och stegrade priser löper amok och bryter ner ekonomin på ömse sidor. Energi och bränslepriserna skenar. Inflationen äter upp kapitalet och de stigande räntorna bestraffar det kapital som finns kvar. 

En bedömare uttryckte det så här: "Går bara Finland med i Nato, får Nato svårt med logistiken. Nato behöver ta sig igenom Sverige för att kunna värna Finland." Nato skulle kunna gå vägen via Treriksröset men det är ingen framkomlig väg. Transporter måste gå via Sverige, i så fall. Samtidigt florerar rykten om att ryskt försvar flyttat fram militära enheter mot den finska gränsen. Det är än så länge obekräftat. Men nu är ingenting otänkbart längre!

Mina vänner, jag låter högtidlig när jag säger det. Men det ligger en stor ö mitt i infarten till Östersjön. Den enda farleden. Jag har skrivit om det förr. Det är Gotland. Det står utom varje tvivel att den är extremt i fokus just nu. Östersjön är den farled vilken Nato kan upprätthålla Västs intressen i området. Så långt kommer inte Ryssland att låta det gå. Det förstår var och en. Och Gotland behövs för ett angrepp mot Baltikum. Om så är. Kriget i Ukraina är bara en del i ett stort pussel.

Skulle Nationell samling eller Nationella fronten i Frankrike vinna valet den 24 april då har alla politiska förutsättningar för en axelmakt mellan Ryssland och Frankrike tagit sin början. Frankrike kommer då att få en helt annan hållning till EU. Och orden av Anton Johansson på 70 års dagen blir ofrånkomliga i ett så säger Herren.

Jag tänker på norrmannen och profeten Rein Seehuus som dog 1975. Han sysselsatte sig mycket med EG/EU frågorna i relation till det västliga och östliga Rom. Hur brytpunkten likt en kontinental platta ligger där både historiskt - men också profetiskt. Och skaver. Serbien som det pumpas in vapen till just nu. Det ligger i Rysslands intresse att starta flera bränder i Europa, för att försöka bryta sönder det. Var så säker.

Jag bävar för det jag själv skriver. Vi kan inte hänskjuta freden till någon instans. Vi lever som folk under ett ständigt hot. Men jag ser bortom det! Jag ser hur elden kommer att bränna upp företeelser vi behöver få hjälp med att bli av med. Det är eldens verk. Vilken eld? Lidandets eld. 

I dag ska jag gå ut på stan med mina traktater. Välsignade aktivitet i den sista tiden för att tjäna Gud " i en tid som denna." Jag är så tacksam. Plötsligt finner jag mig själv i en uppgift av profetisk dimension. Det profeter hade talat om. De föraktade. Det är något alldeles oerhört. Det är inte bara ord. Men handling. Där orden gestaltar handlingen. Jag bävar. Finns det någon som kan hjälpa med ett vindskydd? Uppgifter under korsdrag. Det börjar blåsa upp till storm.

Gud välsigna dig som kommer att få en traktat av mig idag! Om du visste hur dyrbart det är att få ge dig den. Jesus är en verklighet. Han älskar dig och söker gemenskap med dig! Han är större än allt tillsammans. Hans kärlek som flödar.

Det kommer att bli skakigt ett tag framöver. Men den som lagt sitt liv i Guds hand kommer att bli bevarad. Det är en väckelse vi ser ta form! Gud ska kalla på många människor. På ett sätt. Och på ett annat sätt.

Gud har allt i sin hand.


 

Läs hela inlägget »

Min vän, är du klar att följa med när Jesus kommer? Väntar du honom? Då har du ett evigt hopp som bär i alla situationer. Det handlar inte om en verklighetsflykt i svåra tider. Nej, livet med Jesus håller under livets alla skiften. Det är därför väntan på honom blir så mycket större. Förståelsen av vad han betyder ger den insikten. Därför är väntan så påtaglig.

Vare sig jag dör en naturlig död eller får vara med då han kommer tillbaka - mitt under livet, så är jag buren av detta hopp. Och Jesu vittnesbörd i mig som är en kärlekens röst inombords bekräftar den upplevelsen. Den kärleken strömmar emot mig. Det kan den göra också för dig!

Vilken resa det blir, ja, vilken dag det ska bli när min Jesus jag får se. Då betyder det som sker här i tiden så otroligt mycket mindre. Ja, faktiskt inget.

Är inte det en verklighetsflykt? Många tror kanske det. Men så är det inte. Få människor är så vitala mitt i livet som en kristen. Vår frälsare som till skillnad från religionens företrädare inte lägger ritualer och bördor på människor men gör henne fri. Fri inombords.

Ta emot Jesus också du. Han kommer snart. Det är ingen skrämsel i det. 

Bara en vänlig sakupplysning.

 
Läs hela inlägget »


I dag meddelas det att biograf besökare inte får ta med sig någon förtäring in i lokalerna, om man inte köpt den av biografägaren. Det säger något om hur dålig ekonomin är för salongerna. Det finns ingen anledning till skadeglädje över det, naturligtvis. Det är bara det att kioskägarna bredvid dessa salonger får det svårare. Men jag tänker på vinstmarginalen. Den måste vara väldigt låg då man måste dryga ut kassan med godis. Men många bäckar små.

Mina vänner! Jag vet inte hur många gånger jag skrivit om denna lokal. Visionen som aldrig släpper. Den kommer att framstå i rätt tid! Det är jag övertygad om. Och jag berörs varje gång jag berättar om det. Allt pekar med tiden på att det kommer att bli tomma biografsalonger framöver.

Jag har en bergfast tro på Gud här. Och jag tycker det är så spännande att se hur Gud lägger och kommer lägga allt tillrätta. Det är som att gå runt Jerikos murar och bara veta att murarna kommer att rasa. Det är fantastiskt. Det är ett trons äventyr!

Bed till Gud att jag kan frigöra mer tid så att jag kan vara ute oftare med flygbladen än vad som är fallet just nu.

Fienden vill lägga hinder i vägen för detta verk. 

 

Läs hela inlägget »

Mina vänner! Inom överskådlig tid kommer Ryssland att öka sin närvaro i Östersjön och det på ett övertygande sätt. Deras incitament är gasledningen som går utanför Gotland.

Jag hade önskat att jag kunde skriva som Jesaja att ”de ska smida sina svärd till plogbillar. ” Men jag är rädd för att vår framtid mer kommer påvisa hur ”plogbillar istället smides till svärd.” Varför skulle annars våra myndigheter och militära försvar rusta så intensivt som man nu gör? MSB har inte resurser nog. Och vi saknar akut skyddsrum.

Jorden måste luckras upp. Den som blivit en väg - i överförd mening. Sådden kan inte annars slå rot i folksjälen. Jag ber inte om krig. Men det behöver komma en stor nöd över vårt land. Av nödvändighet.

Det går inte att skriva ordet ”nödvändigt” utan att ta med prefixet nöd. Nöden, som är en del av lösningen. Tydligare kan det inte sägas! Då kommer de kristna åter igen att få ge människor evangelium till ett folk i nöd. Här ser jag visionen om en biograf som en plats att komma tillsammans igen . Under stora behov.

Om inte evigheten var så definitiv och livets utgång så allvarligt kunde Gud bara ha låtit allt bero. Men nu gör han inte det. Han som i kärlek är nådig. Kärleken hos honom till oss är så stark. Vem kan besegra den? Guds kärlek genom Jesus Kristus!

Låt mig slutligen få dela med mig av ett ord från Jesaja. Guds ord som går i god för det han vill säga.

"Lyssnen och hören min röst, akten härpå och hören mitt tal. När åkermannen vill så, plöjer han då beständigt och hackar upp och harvar sin mark? Nej, fastmer: sedan han har jämnat fältet, strör han ju där svartkummin och kastar dit kryddkummin och sår vete i rader och korn på dess särskilda plats och spält i kanten. Ty hans Gud har undervisat honom och lärt honom det rätta sättet. Man tröskar ju ej heller svartkummin med tröskvagn och låter ej vagnshjul gå över kryddkummin, utan klappar ut svartkummin med stav och kryddkummin med käpp. Och brödsäden, tröskar man sönder den? Nej, man plägar icke oavlåtligt tröska den och driva sina vagnshjul och hästar däröver; man vill ju icke tröska sönder den. Också detta kommer från HERREN Sebaot; han är underbar i råd och stor i vishet." ( Jesaja 28 )

Plöjer åkermannen beständigt? Nej. Hackar han beständigt? Nej. Jämnar han ut marken beständigt? Nej.

Men emellanåt är han av nöd tvungen att göra det. 

 

Läs hela inlägget »

Senaste

Arkiv

Din kommentar

  • Märta » Arbetet i Guds rike:  ”Instämmer helt och fullt med Backman "Tack för din klarsyn och tydliga analys!"”

  • Leif Backman » Arbetet i Guds rike:  ”Guds ord är skarpt och klart. Svart är svart och vitt är vitt. Grått blir det nä..”

  • Märta » Nyhemsveckan:  ”Forts. Pingstledaren Alm tycks sakna orientering i Skriften såväl som i den andl..”

  • Märta » Nyhemsveckan:  ”I sin slutplädering skjuter han skarpt, pingstledaren. Det tragikomiska är att h..”

  • Leif Backman » Nyhemsveckan:  ”Bibeln säger; "Hur kan en blind leda en blind?" Ärkebiskopen har under sin ämbet..”

  • Thommy Jakobsson » Nyhemsveckan:  ”Amen !”

  • Stina Fridolfsson » Nyhemsveckan:  ”Skrämmande utveckling i kristenheten. Hur blir det, då domen börjar på Guds hus?..”

  • Märta » Tusen människor !:  ”Underbar rapport! Gud välsigne gatuevangelisten!”

  • Thommy Jakobsson » Sickla strands dop plats!:  ”Så sant. Låt oss hoppas och verka för en omvändelse & dopväckelse, Leif. ”

  • Leif Backman » Sickla strands dop plats!:  ”Det är något speciellt med dop i "fritt vatten" utomhus. Jag har flera gånger va..”

  • Thommy Jakobsson » Evangelisationen!:  ”Ja, detsamma Rune! En verklig glädje för mig att få träffa dig - och i ditt elem..”

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Märta » Arbetet i Guds rike:  ”Instämmer helt och fullt med Backman "Tack för din klarsyn och tydliga analys!"”

  • Leif Backman » Arbetet i Guds rike:  ”Guds ord är skarpt och klart. Svart är svart och vitt är vitt. Grått blir det nä..”

  • Märta » Nyhemsveckan:  ”Forts. Pingstledaren Alm tycks sakna orientering i Skriften såväl som i den andl..”

  • Märta » Nyhemsveckan:  ”I sin slutplädering skjuter han skarpt, pingstledaren. Det tragikomiska är att h..”

  • Leif Backman » Nyhemsveckan:  ”Bibeln säger; "Hur kan en blind leda en blind?" Ärkebiskopen har under sin ämbet..”

Arkiv

Etiketter

Senaste inläggen

Senaste kommentarer