_DSC9211-2.Mobilen

Eviga värden står på spel

"Om en kvinna har tio silvermynt och tappar bort ett av dem, tänder hon då inte ett ljus och sopar huset och letar noga, tills hon hittar det? Och när hon har hittat det, samlar hon sina väninnor och grannkvinnor och säger: Gläd er med mig! Jag har hittat silvermyntet som jag tappade. Jag säger er: På samma sätt blir det glädje bland Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig.” Lukas 15:8-10

I vår tid talas det mycket om allas lika värde. Det har kommit att bli den formel som legitimerar vitt skilda livsyttringar. Har vårt värde med vår livsföring att göra? Det är mer sällan man hör talas om ett bibehållet värde eller motsvarande en bevarad identitet. En bevarad karaktär som något värdefullt. Det är istället idag något av en trend att försöka hitta sitt verkliga jag. Det handlar om människans gudslängtan, djupast sett. En irrfärd i ett tröstlöst sökande tills människan finner vila i Gud.

I dagens text liknas människan vid ett mynt. Vilket uppbär ett värde. Ett mynt var borttappat. Vi förstår av texten att dilemmat av att vara borttappad är synonymt med att vara skild från Gud genom synden. Ja, vår natur är genomsyrad av synden. Skild från Gud i evigheten är människan ett förlorat värde och det för alltid. Värd men förlorad! Och på grund av den olösta synden i en människas liv. Valet är ditt och jag vädjar till dig. Lämna ditt liv till Jesus.

Vi vet att på biblisk tid så skedde mycket ”in natura”. Men det fanns områden i livet där byteshandeln inte var möjlig. Där behövdes myntet som en värdeladdad resurs. Myntet som kunde vara livsavgörande på ett helt annat sätt än för oss idag med devalverade värden, uppätna av inflationer och kapad elektronisk valuta.

Kvinnan i berättelsen hade tappat ett mynt. Myntet som likt en människa kan vara både ”smutsigt" och ”missfärgat”. Förstå min bild. Det kan också ha fått märken och repor av livets hårda gång. Men värdet består! Så länge myntets prägling går att skönja så uppbär det dess givna värde. Förlorar myntet sin präglingen är det prisgiven till silvrets dagsaktuella kurs. Ohh, du förödande prisgivning! 

Guds ord säger att människans värde är oersättligt. Det är ett faktum vi får känna av när en kär vän gått ur tiden. Den människan går inte att ersätta hur mycket vi än letar efter en ersättare - och om än så god. Det går inte att ersätta en annan människas egenheter och egenskaper. Där har du varje människas unika identitet. Hennes person och personlighet. Hennes själ och ande för Gud så oersättlig. Nu säger bibeln: ”vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ? Vad kan en människa ge till lösen för sin själ? 

Här i liknelsen är det alltså inte en kvinna som står i ägandeförhållande till ett borttappat mynt i egentlig mening. Inte heller en Gud som ytterst sett förlorat en människosjäl, utan människan som förlorat sig själv! Det är det som är att gå förlorad i evigheten. Men också skild från Gud, givetvis. Den största av alla förluster! Du kan förlora dig själv men ändå leva i denna fruktansvärda framtida miljö. Bibeln kallar den platsen för Gehenna eller Helvetet. Språkligt har den sin förebild i det gamla Israel, i Hinnoms dal, där judarna hade sin soptipp. Där brann det dag och natt. Av sopor. En metafor som på intet vis förtar den ohyggliga verkligheten. Syndens soptipp i medtagna människosjälar. "Där skall vara gråt och tandagnisslan ", säger bibeln. Dagens predikanter som avråder ifrån att skapa ångest i dessa framställningar och frågor. Ohh...det är ingenting emot den verkliga ångest det innebär att gå förlorad för evigt! Gör upp med din synd hos Jesus. Den har väl plågat dig nog fram tills nu? Han står med öppen famn och vill befria dig!

Det är en märklig notering att änglar gläds likt kvinnor som kommer tillsammans i grannskapet då en människa blivit frälst och omvänt sig. De som befinner sig i den eviga världen och som vet vad dess utgång kan leda till. De som har facit i hand och vet om den plats av eld och svavel ”där masken inte dör och där elden inte utsläckes ”. Platsen dit deras forna änglakolleger tillsammans med djävulen ska tillbringa evigheten i deras uppror mot Gud. Den plats som Jesus kom att rädda dig ifrån. Men Jesus kör inte över en människas vilja men vädjer till hennes behov och vilja att försona sig med Gud.

Det var därför Jesus kom och lät sig dö för vår skuld. En förnedringsprocess utan motstycke i tiden som understryker allvaret men också visar på en oerhörd gudomlig kärlek till dig och mig!

Människovärdet överträffar allt i världen. Ja, vi är alla lika mycket värda. Men inte allt vi gör är lika mycket värt. Det säger oss brottsbalken om inte annat.

Vad säger Guds ord? 

” Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? ”


 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Etikettmoln