_DSC9211-2.Mobilen

Hillsong fick ta över en teater

Flera av mina följare berättar att Hillsong efter 16 år av bön och ihärdigt offrande nu kommit över en teaterlokal här i Stockholm. Det också jag har en vision om. Det är naturligtvis glädjande för det arbete de står i. Jag är då den förste att gratulera! Att i 16 år uthålligt arbeta mot ett mål är träget. Men det är inte detta sammanhang jag har en vision för. Jag kunde annars bara resignera, peka med fingret, slå mig för bröstet, tacka för mig och gå i pension. Rädda ansiktet och säga att jag var profetisk. Nej. Visonen finns kvar!

Jag är övertygad om att verksamhetsformen med ett offentligt vardagsrum och en cafeteria som mötesplats har framtiden för sig. Vi har nämligen brist på biblisk förkunnelse och väckelsemöten "i våra kyrkor". Vi måste tillbaka dit! Men nej, det är inte ett Hillsong jag söker. En ungdomskultur med stark ekonomi och trendiga livsyttringar. Du kan med stora krigshärar bevisa dig överlägsen och vinna ett slag. Men ska du inta Jeriko hjälper inte mänskliga muskler och image. Då måste Herren gå före. Och han måste gå med.

Patriarken Jakob arbetade i sju år för att få gifta sig med Rakel. För honom var det bara som några få dagar. Men hans svärfar lurade honom och istället fick han systern Lea till hustru. Laban lät honom arbeta ytterligare sju år för att få äkta Rakel. Men så heter det! "Eftersom Herren såg att Lea inte var älskad, lät han henne få barn... medan Rakel inte kunde få några." 1 Mos. 29. Och vad följde sedan? Jo, Lea födde Ruben. "Han som sjuder över som vatten." "Han som var motspänstig ", står det i en annan översättning. Han förlorade sin position och sin förstfödslorätt. Men av andra skäl. Där avstannade välsignelsen.

Jag talar nu inte om Hillsong eller om någon annan i relation till dem, så är det klarlagt. Men jag vill få fatt i ett annat tillvägagångssätt hos Gud.

Att arbeta sju år för något är lättare än att arbeta i 14 år. Inte sant? Att arbeta i 16 år är strävsammare - som för Hillsong. Att arbeta i sju år är jämförelsevis lättare mot den dubbla tidsrymden. Det premieras snabbare. Men det är Rakels avkomma genom Josef som Herren låter vara den väg Gud ville gå på. "Hans (Josefs) grenar når över muren.", står det. 1Mos. 49.

Så fort du läser om att någon är gammal och ofruktsam och därmed barnlös i skriften, då är det något särskilt över det. Då väntar Guds särskilda mening med det. Gud gjorde Lea fruktsam för att Jakob inte älskade henne. Det är en förhållandevis lättvunnen seger. Men att se Guds väg genom Rakels ofruktsamhet och det fruktansvärda lidande Josef fick gå igenom, talar om "att vara av ett annat slag". Jakob som hade kämpat med Gud och människor och vunnit seger. Se! Ja, se, hur han staplar fram ända in i slutet, patriarken. Slagen av en välsignelse, du Israel. Josef är den som för verket vidare. En väg ingen väljer frivilligt.

Vad är en liten församling där ingen kommer till tro? En ofruktsam verksamhet - inte ensidigt så - men vi kan hålla oss till den bilden. Ohh...ska du nå med dina grenar över Jerikos murar - då måste du gå Josefs väg. Josua väg. Trons väg!

Ja, det finns många djup att hämta vatten ur. Längst ned är vattnet som mest uppfriskande. Kallt och klart. Och inte grumligt som på ytan. "Källa så klar, vatten du har, tidernas torka aldrig dig når. Ohh, hur väl där är ro för min själ "... 

Ofruktsamhet och hög ålder är Guds favoritämne. Där väntan varit lång. Och där de mänskliga möjligheterna är uttömda. Hans dyrbaraste rekryteringsbas. Att få barn i tidiga år är lätt. Det sker utan någon möda eller oförväntad väntan. Och det äger Guds naturliga välsignelse över sig, i överförd mening.

Men att likt Hanna, Abraham eller en Simeon få vänta ett helt liv för att få se Herren frälsning... 

Det är något helt annat. 


 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Etikettmoln