_DSC9211-2.Mobilen

Vid misströstan

"När sändebuden från Johannes hade gått, började Jesus tala till folket om Johannes: "Vad gick ni ut i öknen för att se? Ett strå som vajar för vinden? Om inte, vad gick ni ut för att se? En man klädd i fina kläder? Nej, de som har fina kläder och lever i lyx finns i kungapalatsen. Så vad gick ni ut för att se? En profet? Ja, jag säger er: en som är mer än profet. Det är om honom det står skrivet: Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han ska bereda vägen för dig. Jag säger er: Bland dem som fötts av kvinnor finns ingen större än Johannes. Men den minste i Guds rike är större än han." ( Lukas 7 )

Bibelns kanske mest intensiva vittnen, Elia och Johannes döparen, hamnade båda i misströstan. Det är ingen synd att misströsta. Men det är en utsatthet. Därför säger skriften att "Han giver den trötte kraft och förökar den maktlöses styrka." Han giver! Det talar för att Herren har omsorg om oss.

Johannes hade hört om vad Jesus gjorde bland människorna. Johannes fick alltså ett färskt och gott vittnesbörd om Herren. Men ändå skickade han bud till Jesus och frågade om han var den som skulle komma eller om man skulle vänta någon annan. Det är egentligen ett mycket sorgligt besked Johannes sänder till Jesus. Ett tvivlets besked. Vi känner inte igen Johannes här. Denne kraftfulle predikant. Han som hade önskat att han skulle förminskas och att Jesus skulle växa till, sitter nu i fängelse betydligt reducerad.

Men Jesus förlägger istället bilden av Johannes hos de som stod omkring honom. "Varför gick ni ut till Johannes i öknen? Var det för att se ett strå som vajar för vinden? " Alltså; inte var det för hans ombytlighet mellan tro och tvivel ni gick ut till honom. Det är inte i tvivlen vi ska uppfatta Johannes, säger Jesus. Och så fortsätter han sin förklaring av honom. Det är väldigt ömt och barmhärtigt.

Johannes blev inte frigiven från fängelset av Jesus. Det var ingen ängel som kom och styrkte honom i hans Getsemane. Inte heller en ängel som öppnade fängelsets portar likt åt Petrus. Det finns situationer och omständigheter som är konsekvenser av tron. De är personligt givna och burna. Inte alla blev avrättade med svärd. Inte alla blev utsläppta ur fängelser. Men inte heller alla blev korsfästa upp och ned. Prövningar, vi inte alltid kan kränga oss ur. Livsomständigheter som kan tära på oss. Påfrestningar som kan gå oss så hårt åt att vi tycker oss tappa fotfästet och vi misströstar. 

Jesus ber sina åhörare att tänka tillbaka på varför de själva gjorde sig omaket att vandra ut i öknen för att lyssna till Johannes. Han som hade stått där och ropat med hög röst; "Se, Guds lamm som borttager världens synd." Ifråga om det vittnesbördet hade ingenting förändrats - om än Johannes här misströstade och ifrågasatte sitt eget vittnesbörd, så såg Herren med andra ögon på honom.

"Då vi nu har en stor överstepräst, Jesus, Guds Son, som har stigit upp genom himlarna, så låt oss hålla fast vid vår bekännelse. Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd. Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid." ( Hebreerbrevet 4.)

Vi uppmanas att gå fram till nådens tron, står det. Och finna nåd i rätt tid. "Nåd i rätt tid " är i detta sammanhang när man är som svagast. När vi inte själva har kraft att framstå. Då vi upplever oss "som strå för vindar och stormar". Då ger Herren istället oss sitt vittnesbörd.

Det är ett värdefullt textsammanhang som bibeln tagit med över Johannes liv. Det hade bibeln kunnat utelämnat för hans image skull. Men Gud har i skriften tagit med dessa fakta oss till nytta. Johannes var sliten och yttringarna tog avstamp i hans person. Detta är strå och inte ax. Att vara trött är egentligen en kvittens på att man utfört ett gott verk i det flydda. Det bekänner Jesus sig till. 

Var vid gott mod! "Se, jag gör allting nytt", skriver aposteln som en hälsning från Jesus i brevet. Världen och ondskan kommer bara att bli värre men Herrens vilja att uppenbara sig bland människor kommer aldrig att avta så länge nådens tid är. 

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln