_DSC9211-2.Mobilen

På flyget hem från Thailand

I natt när vi flög hem ifrån Thailand talade den Helige Ande till mig så starkt: "Du måste gå. Gå ut!"  Ja, inte ur planet, så klart, utan det handlade om att gå ut med evangelium i gatukorsningen. Det var underförstått. I denna konversation med Herren kontrade jag med att säga; Jag ska gå ut. Jag har skrivit det på min blogg också. Men jag fick inget gehör. Det åtkom gång på gång. Gång på gång.

Detta "måste" var inget måste i en slags mänsklig ordergivning. Oh, nej! Det var och är en kärlekens betvingande röst som uppfyllde hela min varelse. Jag började gråta där i natten av tilltalet. Fullständigt betvingad av en kärlekens makt. Jag lyfte upp den vikta monitorn i planet och vi befann oss över Afghanistan, på rutten. Vi var nästan 1,2 mil upp i luften och planet gick i 961 km/h, enligt uppgiften.

Jag tänkte inför Gud; "Ja, då får du skjuta på den här maskinen än fortare, för jag är på väg hem nu." Tårarna rann. Men maningen ville inte tystna. Och det var inte där saken låg, att komma hem fort. Utan uppmaningen var övergripande. Sedan övergick det till en underbar sång: "Jag lever i halleluja land, jag lever i halleluja land, där en källa rinner klar, där vi evigt trygga är, ja, jag lever, lever, lever, lever, Lever i halleluja land." Så återkom det. Och sjöng det inom mig. Och jag sjöng med. Det var så mäktigt. 

Sedan var det som att en stor mäktig kör på andra sidan av mitt inre väsen började sjunga. Jag visste inte om att den fanns där. De hade varit tysta hela tiden. De började sjunga;  "Kom över till halleluja land, Kom över till halleluja land, här en källa rinner klar där vi evigt trygga är, ja, kom över, över, över, över, Över till halleluja land."

Min omedelbara upplevelse av detta budskap, för det var det, var att sången gick från ett tillkännagivande till en uppmaning. Och uppmaningar är den Helige Andes verk och specialitè. 

Vi höll på där jag och den helige Ande i ett par, tre timmar med denna sång, långt upp i luften och i full fart. Det stod klart för mig att det kommer en starkare smörjelse framöver. Det kommer också en större frimodighet med den. I följet. Du vet; den Helige Ande är starkare än den ande som är i världen. Så är det!

Jag vet inte varför denna sång som inte är sjungen på årtionden i mitt medvetande kom till mig och sjöng så växelvis. Men att maningen "Kom över till halleluja land " var av ett budskapens karaktär, det är omistligt. 

På fredag kommer jag som jag lovat Herren och informerat er om, att stå i korsningen igen. Jag vet inte hur detta fortskrider och slutar men jag upplever att detta är utom mig. Gud vill göra något underbart! Han gör hela tiden något underbart.

Du som kan sången, sjung den där du är och till Herrens ära. Det är den Helige Ande som är dirigenten. Inte vi.

Och jag är öppen och ärlig med det.

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln