_DSC9211-2.Mobilen

Ett hembud

Imorgon vill jag gå ut med Jesus till människor på Gamlabrogatan -Drottninggatan igen. Igår nåddes jag nämligen av beskedet att en broder ur min egen generation fått flytta hem till Herren, som på eget initiativ tjänat Gud med sitt liv. En lekmannapredikant i ordets finaste bemärkelse, om du så vill. Så viktigt att äga en personlig Gudsrelation och att sprida kunskapen om Jesus vidare. En dag ska vi återsamlas och glädjas över att vi alla nådde hem till Gud. Men vi är inte framme ännu!

Ja, imorgon vill jag till de som gått före och till Jesus ära vika en dag på stan, så långt som kylan tillåter. Det glesnar i leden och 1960-talisterna är till majoriteten upptagna med allt vad världen har att erbjuda. Vi bygger vidare på våra liv som om vi skulle vara kvar här för evigt, fastän vi vet att så inte är fallet. Det är många luckor att fylla i Guds rike. Arbetarna i Guds vingård är för få.

Frimodighet är inte en nådegåva. Den hör inte heller till personlighetstyper. Frimodigheten ligger i ditt dop i den helige Ande. Där ligger den! Den har inget med fallenhet eller extrovert läggning att göra. Den har sitt upphov i den helige Andes kraft. Bli därför uppfylld av honom!

Gud välsigna dig att likt vetekornet dö bort ifrån dig själv och ta ett trosteg i rätt riktning med och för Jesus.

Gud välsigna dig!

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln