_DSC9211-2.Mobilen

Sackeus - en befriad man!

"Jesus kom in i Jeriko och vandrade genom staden. Där fanns en man som hette Sackeus. Han var förman vid tullen och han var rik. Han ville se vem Jesus var men kunde inte för folkets skull, eftersom han var liten till växten. Då sprang han i förväg och klättrade upp i ett mullbärsfikonträd för att se honom, eftersom Jesus skulle komma den vägen. När Jesus kom till det stället, såg han upp och sade till honom: "Sackeus, skynda dig ner, för i dag måste jag gästa ditt hem." Sackeus skyndade sig ner och tog emot honom med glädje. Alla som såg det mumlade förargat: "Han tog in hos en syndare." Men Sackeus stod där och sade till Herren: "Hälften av det jag har, Herre, ger jag till de fattiga. Och har jag lurat någon på något, betalar jag fyrdubbelt igen." Jesus sade till honom: "I dag har frälsning kommit till det här huset, för också han är en Abrahams son. Människosonen har kommit för att söka upp och frälsa det som var förlorat." (Lukas 19:1-10)

Jesus kom till Jeriko en av världens äldsta städer. Staden som under Josuas tid var ointaglig med sin kraftiga ringmur - likt ett fort på medeltiden, kan vi tänka oss. Herren hade genom ett under den gången fått staden att intas av sin tids gudsfolk med Josua i spetsen. Säkert låg där i utkanten av staden stora murstenar som minde Jesus om intåget i Jeriko. Säkert tänkte han på Josua. Och på Mose. Nu kom Jesus själv på besök för att befria människor - inte till det yttre men till den inre människan. Ryktet om honom hade nått fram till staden och alla ville se vem Jesus var.

Jeriko med sin geografiska position mellan Jerusalem och orienten hade också sin skatt på tullvaror. Tullskatt. Här hade Sackeus i berättelsen en chefsposition inom tullverket. Kanske med en slags lönsam provision. Främmande folk som kom till landet kunde man lura under växlingskurs, för att stoppa i egen ficka, undan den statliga inrättningen av verksamheten. På så sätt motsvarande inte deras lön deras levnadsstandard. De föll i dåligt rykte bland folket i stort.

Sackeus hade uppenbarligen också hört att Jesus från Nasaret var på besök i staden. Kanske hade han sett Johannes döpa där vid Jordan till bättringens dop och en längtan om att få äga det där nya rena livet i Gud. Ett "något" drev honom. Kanske hade han hört att den anspråkslöse Johannes lovordat Jesus. Johannes som själv ägde goodwill och hade fått respekt bland folket. Nu kommer han som var ännu större, proklamerade Johannes. Den ena gav den andre. Det ena gav det andra. Jesus var verkligen en intressant person att få möta.

Sackeus var kort till växten, står det. Sackeus fick idèn att klättra upp i ett mullbärsfikonträd för att se Jesus. Jesus som säkerligen var omgiven av hundratals människor såg på Sackeus. Av alla. Jesus såg något mera än bara en liten man i ett träd driven av samma nyfikenhet som hos alla andra. Nyfikenhet inför kändisar är inte en heltäckande förklaring. Det måste ha funnits något mera som rörde sig inom Sackeus. Jesus upplevde en längtan hos honom. Tveklöst så. Det påvisar berättelsen.

Det är intressant att höra vad Sackeus sa till Jesus. Han ville först ge bort hälften av all sin rikedom till de fattiga. Jesus som inte sagt ett enda ord om tillgångarna till Sackeus i texten. Sedan säger han: "Har jag lurat någon på något, betalar jag fyrdubbelt igen." Lagen föreskrev att om man hade tagit något av någon, så skulle en femtedel av det samlade värdet läggas på värdet av vad det stulna värderades till. Man skulle alltså återlämna 120 % av det stulna i värde. 

Sackeus var säkert medveten om lagens krav eftersom han sa; "Har jag lurat någon på något, betalar jag fyrdubbelt igen." Det låter på Sackeus som att han inte riktigt var klar över hur många han hade tagit ut överpriser av. Om ens någon. Var det den gängse och negativa uppfattningen om tullindrivare han ville återupprätta över sitt eget liv genom att bara säga så? Eller att uppfylla en slags förväntan på honom att göra avbön inför sitt eget skrå? Han var å andra sidan chef för verksamheten och kan ha låtit de underställda driva in pengarna och på så sätt ha skott sig via dem med halvt smutsiga händer... Hans minne sviker honom i hans bekännelse. Men jag tror inte han for med osanning inför Jesus. Tvärtom! Hans nu renade samvete i mötet med Jesus upplevde en så stor skillnad i hans väsen, att den han tidigare påminde sig om att vara, kände sig smutsig trots att han kan ha varit rättskaffens i yrket. Han led av sin forna girighet. Den han hade blivit befriad ifrån. Den Jesus löste honom ifrån i mötet med honom!

En sak är säker; Om Sackeus notoriskt hade tagit för mycket av alla så skulle inte halva hans förmögenhet, eftersom han tänkte skänka bort den andra hälften, ha räckt till att ersätta alla de bestulna efter eget förslag med 400 %. En omöjlig ekvation. Det skulle inte hans förmögenhet kunnat räckt till. Tullindrivare på den tiden har å andra sidan alltid levt i så dåligt rykte om att sko sig... Men Sackeus bekännelse friställer honom i denna sak. Hans renade samvete vill inte längre ha med yrkesbelastningen att göra. Han ville inte bara vara fri ifrån girigheten. Han ville också låta den vara besegrad framdeles. Det är syndabefrielsens triumf!

När Jesus möter en människa befriar han henne inifrån. Religionen försöker förbättra henne utifrån med lagar och uppträdande kodex. Men Jesus befriar varje människa där hon befinner sig. Det som tidigare förslavade henne tappar sitt herrevärde över människan i mötet med Jesus. Det är essensen av denna berättelse. Sackeus kan ha varit vid sidan av den korrupta hanteringen vid tullindrivningen och därmed varit fläckfri. Det är varken hans eventuellt dåliga moral eller hans utomordentliga karaktär som skapar relief till hans förvandling. Vi vet inte hur korrumperad han var i sin yrkesutövning eller inte. Han vet inte ens det själv.

Jesus möter och vill möta varje människa där hon är. Han renar henne från all den synd som tagit sitt grepp om henne och människan själv vill sedan fjärma sig från sin personliga synd och hålla sig ren. Det är helgelsens verk hur perfekt eller misslyckad människan än uppfattas av sig själv eller möjligen av andra.

Jesus befriade honom ifrån girigheten och gav honom en frid som inte världens resurser kan ge.

Sackeus bekännelser talar om en verkligt befriad människa.

 

Etiketter: a.w.tozer

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Robert » Ett inlägg till Daniel Alm:  ”Sorg i våra hjärtan när pingstförsamlingen i Tomelilla precis har kallat just Da..”

  • Kristina andreassen » Fler bönedukar skickas ut:  ”Vill gärna och önskar böneduk.”

  • Thommy » En man sökt av Gud:  ”Tack Anita! Du har så rätt. Vi sjöng en sång när jag var ung: " Där kärlek finns..”

  • Anita » En man sökt av Gud:  ”Thommy, den här mannen vet att du tror på Gud. Du har verkligen ansträngt dig fö..”

  • Thommy » Ytterligare 20.000:  ”Tack för din respons, Claes! Du är alltid välkommen att vara med mig. Jag gläd..”

Bloggarkiv

Etikettmoln