_DSC9211-2.Mobilen

"Jakob kom till Betel"...

Portalen till platsen där jag blev frälst. Så många fina minnen! Portalen till platsen där jag blev frälst. Så många fina minnen!


Idag blev det ett par timmar i traktatmissionens tjänst. Så underbart att vara i verksamhet och att få möta människor med Jesus i hans tjänst!

Det är så många intryck som möter en evangelist i dennes tjänst. Det är som om alla fyra årstiderna i ett andligt avseende drar förbi under bara en kort stund och man förundras över hur det kan skifta så snabbt och påtagligt. Ja, jag talar inte om väder och vind nu.

När jag stod där under igenkännandets glädje i evangelisationen och över att vara tillbaka på stan, så kom den onde till mig. Och sa. "Nu har du stått här så många år och du har bara fått döpa en enda människa till Kristus." Plötsligt blev det vinter inombords. "Kommer du ens ihåg hur många år sedan det var?", väste djävulen. Vem annars? Men den Helige Ande bistod mig och sa: "Noa var verksam i en och samma uppgift i 120 år och han döpte inte en enda människa." "Ändå var han känd och erkänd av Jesus." Plötsligt blev det sommar och frid igen, där i korsningen. Jag upptäckte plötsligt att jag var för varmt klädd när solen så sken fram. Det blev saligt. Djävulen försvann. Han fann att den valsen är det ingen idè att dra någonsin mer. Ja, så kan det växla i det andliga och i det naturliga på en och samma gång. Men det är med vetskapen om att vara en såningsman som arbetet bedrivs. En såningsman får inte skörda. Åtminstone inte samma dag. Det gör skördemannen. En såningsman och en skördeman kan vara samma lantbrukare, förstås. Men när man sår så kommer man inte hem med någon skörd. Man kommer hem mer tomhänt än när man gick ut. Så ska det vara. Så det är inget konstigt med det. Noa döpte ingen. Hon är värt allt! 

Jag blev också väldigt glad idag över att tre kolleger från mitt arbete kom förbi, utan att veta om varandra eller att jag stod där. De vet ju om att jag är en kristen men nu fick de också var sin traktat och kunde bli påminda om de eviga tingen. Om Jesus! Det är den kunskap om Jesus man har som aktiveras när man blir påmind om Honom. Den odefinierade längtan efter Gud är bron över till ett sökande i riktning mot honom. Så börjar det. Gud som vill att alla människor ska bli frälsta och komma till kunskap om sanningen.

Jag stod utanför mitt Betel, som här på bilden, innan jag började min evangelisation idag. Platsen där jag blev frälst. Huset, som när jag ser det, inte vill veta av att tiden har gått. Jag tänkte; Hur länge sedan är det nu som den fina verksamheten las ner här ? För nästan 40 år sedan... Det är en lång tid. Men står det inte i skriften att tusen år är såsom en dag för Herren? Och en dag är som tusen år? Jo. Det betyder att 41 år motsvarar en timma för Herren. Det var ju alldeles nyss, i så fall! Städfirman har inte ens hunnit städa ur detta fina evangelisationscenter från 1980 talet. Jag leker med tid. Jag leker i tanken. Tron leker med tiden inför Herrens ansikte - som de fångna i Babylon längtade hem. Sela.

Jag tänker inte låta mig uppslukas av tidsandan och låta konventionellt tänkande kväsa trons möjligheter. Tron, den ser allt och kärleken hoppas på allt.

Guds verk behöver ett evangelisationscenter i Stockholm, ett Betel, för nästa generation. Där ska jag vara med i gråvitt hår och få se Herrens frälsning.


 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Robert » Ett inlägg till Daniel Alm:  ”Sorg i våra hjärtan när pingstförsamlingen i Tomelilla precis har kallat just Da..”

  • Kristina andreassen » Fler bönedukar skickas ut:  ”Vill gärna och önskar böneduk.”

  • Thommy » En man sökt av Gud:  ”Tack Anita! Du har så rätt. Vi sjöng en sång när jag var ung: " Där kärlek finns..”

  • Anita » En man sökt av Gud:  ”Thommy, den här mannen vet att du tror på Gud. Du har verkligen ansträngt dig fö..”

  • Thommy » Ytterligare 20.000:  ”Tack för din respons, Claes! Du är alltid välkommen att vara med mig. Jag gläd..”

Bloggarkiv

Etikettmoln