_DSC9211-2.Mobilen

2022 > 12

När jag var helt ung var närradion en ny företeelse i etern och bland föreningar och frikyrkosamfund. Kyrkorna kunde köpa sig sändningstid och programmen gick rakt in i hemmen utan något kyrkobesök. Det var nytt och stort då. Vi satt ofta hela nätter och hade direktsändningar över Stockholm närradio. Jag minns särskilt och oförglömligt en nattsändning där sången arrangerades med växelvis körsång av männen och sedan av kvinnorna. Det var T. B Barratts sång vi sjöng: "Bring blott bud till vaert ett görne. Skynd dig dagen är nu när, snart vill himlens skyer revne, Jesus selv vill vare där." För den som var med då finns sången inristad kvar i själen, för evig tid. Det var en himmelsk närvaro och ingen ville sluta sjunga. Ja, sången sjunger än!

Nu är merparten av de som sjöng där hemma hos Gud och blicken riktas alltmer dit upp. Det är en svindlande tanke. Snart ska vi återses! Då ska vi fortsätta där vi slutade tillsammans. Tack Jesus! Men tills dess fortsätter vi kampen för andra människors frälsning och sångerna finns kvar. Sjung dem! Sjung där du är och höj den andliga temperaturen. Ingen annan kan göra det för dig.

Tyvärr finns det ingen inspelning som kunde levereras här men jag hittade denna fina inriktning på det allt centrala - Jesus! på You tube. Den räcker långt. JESUS som uppfyller ALLT i alla. Han som frågade Petrus så innerligt en gång: Älskar du mig? Ja, Herre, du vet att jag har dig kär. Det får vi stämma in i. 

Om vi inte hörs innan dess, så Gott Nytt År!! Nästa år ska bli ett starkare och segervissare år för Guds rike!! Jesus har också flyttat hem till Gud men han manar gott för oss, står det, och han poängterade att det var nyttigt för oss att han gick bort så att han kunde sända Hjälparen till oss. Den Helige Ande! Han är underbar. Han är alltid närvarande. Så mycket som vi vill. Bli uppfylld av honom, den Helige Ande.

 

Läs hela inlägget »

Och mannen talade till mig: Du människobarn, se med dina ögon och hör med dina öron och akta på allt jag kommer att visa dig, ty du har blivit förd hit, för att jag ska visa dig det: förkunna för Israels hus allt vad du får se. Och jag såg, att en mur gick omkring huset, runt omkring det. Och mätstången, som mannen hade i sin hand, var sex alnar lång, var aln en handsbredd längre än en vanlig aln. Och han mätte upp murbyggnadens bredd: den var en stång, och dess höjd: den var en stång. ”   (Hesekiel 40.)

”Ingen annan grund kan läggas än den som redan är lagd - nämligen Jesus Kristus”, säger skriften. ( 1 Kor. 3:11 ) Men sedan ska huset - Guds hus - byggas också. ”Var och en må se till hur han bygger därpå ”, uppmanar skriften. ( 1 Kor. 3:10 ) Och en alldeles, alldeles avgörande faktor är vad psalmisten säger: ”Om inte Herren bygger på huset så arbetar byggnadsmännen förgäves.” ( Psaltaren 127 ) 

Hesekiel fördes i en syn till Israel då han satt bland de fångna i Babylon. Där ser han en man "såsom i koppar" med ett linnesnöre i sin hand. Koppar, det har med dom att göra. Kopparbäckenet eller kopparhavet i gamla testamentet är en förebild på dopet i nya testamentet som sannerligen har med dom att göra. Ormen i öknen, var också av koppar. Ljusstaken i gamla testamentet var av guld. Det motsvarar något annat det, för att sätta metallerna i relief till varandra. Det står att mannen ”såsom i koppar” mätte upp huset och muren runt det. Rent symboliskt, då någon i koppar mäter upp något, då kan du vara riktigt säker på att det är en verklig revision på gång. Att bedja då himlen upplevs "såsom koppar" är inte heller det positivt.

Det står att mannen mätte i alnar men att en handsbredd lades till varje aln. En handsbredd lades till måttet! Helt avgörande för allt som därefter mättes. Hur lång var en aln? Vi nutida mäter ju inte i aln. Ja, från armbågen till pekfingret på en fullvuxens arm lång, utgjorde en aln. Och det ankom på konungsliga byggnader att en aln utgjorde ytterligare en handsbredd till alnen. Här har vi svaret. Vi har alltså att göra med en konungslig stad och med konungsliga mått. Jerusalem, Guds stad.

Ohh…vi möter här Jesus, konungarnas konung - för vilken armbåge skulle vi annars kunna ha som måttstock till en Guds hus - han som blev kött och tog sin boning ibland oss? Och vilkens pekfinger skulle annars än hans få mäta ut riktningen på längden av ett omdöme? Underarmar är olika långa. Och händer. Pekfingrar. Men vems handsbredd ska vi lägga till om inte hans sår-märkta händer av försoning!? Om han är grunden för huset då måste också de andra måtten överensstämma med honom. Hela stadens alla alnar kräver att vi tar med hans hand av försoning i alla riktningar, vid varje aln som där finns. 

Men ve dig, ja, ve dig, du församling som ber de församlade blunda då syndare ska bjudas in och nödgas till botbänken i Guds hus av hänsyn till syndaren, för att möta Jesus under respekt och av blygsel. När så sker. Varje mått i Guds hus ska bära Jesus mått och prägel och inte en människas. Hur ska du kunna få in kopparhavet i Guds hus om ingången har fel mått!? Hur ska ljusstaken på skådebröds bordet kunna rymmas där inne, om du har en handsbredd för lågt till tak? Bygg efter mönsterbilden! Sluta genast upp med det publikfriande åthävorna. De är direkt farliga för Guds verk. Du måste lägga till en handsbredd när du firar gudstjänst. Jesu hand måste vara synlig även här. Bredden av hans hand. Det är respekten för Jesus! Detta är av vikt.

Jag upplevde det så starkt när jag besökte en frikyrka häromsistens. Jag har skrivit om det förut. Men det är fortfarande aktuellt och rymmer i sig en hemlighet, en lösning på uteblivna förlossningar vid frälsningsmöten. Den helige Ande blev bedrövad. Hur ska förlossningskraften komma till i ett frälsningsmöte då man skäms över Jesus inför människorna? Det är en omöjlighet. Barnet blir dödfött. Det är ingen skam att komma med sin synd till Jesus. Sluta upp med detta. Omedelbart! Gör om gör rätt. Bygg inte med mänskliga mått och psykologiska värderingar. Lägg Jesus handsbredd till alnen och du ska se att det pinsamma i det offentliga rummet intager sitt rätta värde, nämligen, nämligen ingenting! Röj undan hindret.

Det är den konungsliga alnen det handlar om. Från hans armbåge till hans pekande finger och hans frälsande hand, så bred. Vi kan inte måtta huset utan honom. Måttar du efter mänskliga premisser då blir hela huset felaktigt byggt och fienden forcerar portarna. Han är dörren med de rätta måtten! Det som ska vara därinne måste få plats. Den helige Ande får inte sitt rum och utrymme om vi måttar fel. Han behöver den extra handen. Den konungsliga Jesus-alnen. Det är hemligheten.

Det är vår bekännelse om Jesus som den Helige Ande pekar med hela handen på och inte undanhåller under skam. 

- Håll Jesus namnet högt och ärat, vänner! 
 

Läs hela inlägget »

"När sändebuden från Johannes hade gått, började Jesus tala till folket om Johannes: "Vad gick ni ut i öknen för att se? Ett strå som vajar för vinden? Om inte, vad gick ni ut för att se? En man klädd i fina kläder? Nej, de som har fina kläder och lever i lyx finns i kungapalatsen. Så vad gick ni ut för att se? En profet? Ja, jag säger er: en som är mer än profet. Det är om honom det står skrivet: Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han ska bereda vägen för dig. Jag säger er: Bland dem som fötts av kvinnor finns ingen större än Johannes. Men den minste i Guds rike är större än han." ( Lukas 7 )

Bibelns kanske mest intensiva vittnen, Elia och Johannes döparen, hamnade båda i misströstan. Det är ingen synd att misströsta. Men det är en utsatthet. Därför säger skriften att "Han giver den trötte kraft och förökar den maktlöses styrka." Han giver! Det talar för att Herren har omsorg om oss.

Johannes hade hört om vad Jesus gjorde bland människorna. Johannes fick alltså ett färskt och gott vittnesbörd om Herren. Men ändå skickade han bud till Jesus och frågade om han var den som skulle komma eller om man skulle vänta någon annan. Det är egentligen ett mycket sorgligt besked Johannes sänder till Jesus. Ett tvivlets besked. Vi känner inte igen Johannes här. Denne kraftfulle predikant. Han som hade önskat att han skulle förminskas och att Jesus skulle växa till, sitter nu i fängelse betydligt reducerad.

Men Jesus förlägger istället bilden av Johannes hos de som stod omkring honom. "Varför gick ni ut till Johannes i öknen? Var det för att se ett strå som vajar för vinden? " Alltså; inte var det för hans ombytlighet mellan tro och tvivel ni gick ut till honom. Det är inte i tvivlen vi ska uppfatta Johannes, säger Jesus. Och så fortsätter han sin förklaring av honom. Det är väldigt ömt och barmhärtigt.

Johannes blev inte frigiven från fängelset av Jesus. Det var ingen ängel som kom och styrkte honom i hans Getsemane. Inte heller en ängel som öppnade fängelsets portar likt åt Petrus. Det finns situationer och omständigheter som är konsekvenser av tron. De är personligt givna och burna. Inte alla blev avrättade med svärd. Inte alla blev utsläppta ur fängelser. Men inte heller alla blev korsfästa upp och ned. Prövningar, vi inte alltid kan kränga oss ur. Livsomständigheter som kan tära på oss. Påfrestningar som kan gå oss så hårt åt att vi tycker oss tappa fotfästet och vi misströstar. 

Jesus ber sina åhörare att tänka tillbaka på varför de själva gjorde sig omaket att vandra ut i öknen för att lyssna till Johannes. Han som hade stått där och ropat med hög röst; "Se, Guds lamm som borttager världens synd." Ifråga om det vittnesbördet hade ingenting förändrats - om än Johannes här misströstade och ifrågasatte sitt eget vittnesbörd, så såg Herren med andra ögon på honom.

"Då vi nu har en stor överstepräst, Jesus, Guds Son, som har stigit upp genom himlarna, så låt oss hålla fast vid vår bekännelse. Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd. Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid." ( Hebreerbrevet 4.)

Vi uppmanas att gå fram till nådens tron, står det. Och finna nåd i rätt tid. "Nåd i rätt tid " är i detta sammanhang när man är som svagast. När vi inte själva har kraft att framstå. Då vi upplever oss "som strå för vindar och stormar". Då ger Herren istället oss sitt vittnesbörd.

Det är ett värdefullt textsammanhang som bibeln tagit med över Johannes liv. Det hade bibeln kunnat utelämnat för hans image skull. Men Gud har i skriften tagit med dessa fakta oss till nytta. Johannes var sliten och yttringarna tog avstamp i hans person. Detta är strå och inte ax. Att vara trött är egentligen en kvittens på att man utfört ett gott verk i det flydda. Det bekänner Jesus sig till. 

Var vid gott mod! "Se, jag gör allting nytt", skriver aposteln som en hälsning från Jesus i brevet. Världen och ondskan kommer bara att bli värre men Herrens vilja att uppenbara sig bland människor kommer aldrig att avta så länge nådens tid är. 

 

Läs hela inlägget »

"Sätt basunen för din mun! »Såsom en örn kommer fienden över HERRENS hus, eftersom de hava överträtt mitt förbund och avfallit från min lag. De ropa till mig: »Min Gud! Vi känna dig, vi av Israel.» Men eftersom Israel har förkastat vad gott är, skall fienden jaga honom. Själva valde de sig konungar, som icke kommo från mig; de tillsatte furstar, utan att jag fick veta något därom av sitt silver och guld gjorde de sig avgudar, ty det skulle ju förstöras." (Hosea 8)

Bibelordet från idag som kom till mig, uppvisar mycket av det vi ser idag i kristenheten. Folkvalda ledare. Men inte utvalda av Herren! Hur ska då ett Guds verk kunna bestå? Det är uteslutet. 

Hosea anför att man visserligen ropade till Gud om att man kände honom. Det må vara hänt. Men de hade överträtt hans förbund och avfallit, står det. Israel hade förkastat vad gott var. Därför skulle fienden komma över dem. Det som skulle förstöras, bevarades.

"Där åteln är ska rovfåglarna församla sig ", säger skriften. 

Allvarliga ord.


 

Läs hela inlägget »
En vy över Sicklasjön. Dopplatsen exakt mitt i bild. Inne i lilla viken. Underbara plats! En vy över Sicklasjön. Dopplatsen exakt mitt i bild. Inne i lilla viken. Underbara plats!


Idag gick jag upp på Hammarbybacken och fick en fin utsikt över Nacka reservatet. Ja, därifrån kan man se dopplatsen där Mimmi döptes förra sommaren. Det var ingen engångsföreteelse! Jo, för Mimmi var det det. Men det ska döpas många där!! Det har jag tro för och det ska arbetas för. Verket är Guds. Herren ska leda arbetet och sända människor precis som han fann en lösning för Mimmi. Det förstod jag inte när jag började evangelisationen men Gud ledde det så. - Gud vare lov! Himlen assisterar. Och Karl-George Rognstad var med. Tack, Jesus!

Vill du bli frälst och dränka ditt gamla smutsiga syndaliv i Sicklasjön? Där finns gott om utrymme! Gud välsigna dig att ta Gud på allvar så tar han också dig på allvar. Man kan aldrig förstå innan hur en inre rening från synden har en så genomgripande inverkan på sin person, som när man omvänder sig och lämnar sitt liv till Jesus. Det är som att själen blir verkligen renad. Jesus gör det! Det följer en glädje och tacksamhet som är obeskrivlig. Sedan tar man beslutet om dopet.

Och du som varit frälst i många år..., glöm inte att rena dig "i kraft av Ordets bad", Guds ord. Det vet du vad det betyder. Vår klädnad blir också fläckad på vandringen. Jesu blod som renar från all synd!

Det kan inte sägas på annat sätt. Det är en realitet.

 

Läs hela inlägget »

Vaknade 02.30 av denna sång inom mig och himlen öppnade sig. Anden i oss lever sitt eget innerliga liv med Gud. Trevlig helg, alla läsare! Det blir bara värre och värre i världen och med tiden, men vi får lyfta upp våra ögon. Snart kommer Jesus tillbaka och i ett nu och vi försvinner härifrån. Då lägger vi allt detta bakom oss. - Tack Jesus! Det är värt varje umbärande, varje sorg och smärta.

Läs hela inlägget »

" Jag ska sätta senor på er och låta kött växa ut på er och täcka er med hud och ge er ande så att ni får liv. Och ni ska inse att jag är Herren. ” (Hesekiel 37)

Svante Pääbo, en av Nobelpristagarna i år, har fått sitt pris för att han gjort framsteg i att kartlägga neandertalarnas arvsmassa. En enda liten benbit räcker för att rymma facit på dessa tidiga människors anlag och liv. Det är en helt svindlande insikt som för hundra år sedan skulle te sig utopiskt om någon hade kunnat förutsäga det. Men nu har det skett. Man kan till och med se vad de gamla faraonerna hade ätit över tid och vad de bar på för sjukdomar genom benmassa. Är inte det otroligt?

Dagens text från Hesekiel bok är en märklig fråga ställd av Gud - han som inte vet av några begränsningar. Frågan är ställd ur ett liknande perspektiv men med mycket sämre utgångsläge, på sitt sätt. För här handlade det om att resa upp ett helt folk som bara bestod av högar av uttorkade ben och inte bara för att härkomstklassa dem.

I dalen dit Hesekiel kom kan du om det vore idag, DNA testa, och se att benen hörde ihop en gång i tiden. Du skulle också kunna se att de åt av samma mat. Och drack ur samma klippa. Du kunde se att de tillhörde samma folk. Men ur ett mänskligt perspektiv inget, inget mer. I övrigt har de bara ett gemensamt; De hade alla gått under. "Kan dessa ben få liv igen? ", frågade Gud profeten. Här står vetenskapen rådlös. Här står vi rådlösa. Hur får man liv i ben? I torra ben.

Gudsmannen som kände Herren svarade; "Herre, du vet det." Är det för övrigt inte samma svar som Petrus gav Jesus då han blev kallad till fördjupad tjänst? "Herre, du vet det." "Herre, du vet det." "Herre, du vet det." Det ligger en underdånig reservation i de orden. Vi kunde kalla det för gudsfruktan. En fullständig överlåtelse till Gud om vad svaret och återrepliken skulle kunna vara och inga egna övertoner eller andra ambitiösa förslag på något utförande, bara följsamhet likt en blind som leds av en betrodd som ser.

Samma svar finner vi här hos Hesekiel. "Herre du vet det." Sedan kommer detta bönesvar från Herrens sida; "Jag ska sätta senor på er "... Eller " Jag ska fästa senor på er ", som det står i en annan översättning. Han säger inte; "Jag ska sätta krokar i er. Eller tvinga er eller locka er." Det säger Gud till Gog. Och till de som kränker förbundet med Gud i Daniels bok. Nej, här handlar det inte om brutalitet eller något av lukrativt eller av frestelsens förföriska värde. Senor handlar om organism. Senor handlar om band. Mänskliga band. Band som är avmätta efter varje senas uppgift. Senor, som förbinder muskler med skelettet. Det som skapar förutsättningarna för rörelse och funktioner.

Senor var det första Gud själv ämnade skapa, enligt Hesekiel. "Jag ", säger han. Det fanns också inslag som profeten skulle ta sig an. Men det fanns denna överjordiska och himmelska åtgärd som bara Gud kunde göra - han som av ett enda revben skapade Eva åt Adam. Han fogade dem samman. - Jag ska fästa senor på dem!  Jag ska göra det, säger Herren. Det talar om ett samlande. Om ett församlande!

Vi går in i en fruktansvärd tid då Kristi brud, som är Guds församling, går in i ett degenererat tillstånd. Ett fall ifrån sin höga position man nu lämnar. Ett avfall. Kyrkan blir till ett öppet hus för allt och alla. Men utan omvändelse! En andlig bordell under liberalteologi. Vad är det typiska för en bordell? Man umgås med många olika herrar mot betalning och tillgodoser deras behov. En av "herrarna" är de som tidigt i denna utveckling köpte konserter när din pastors styrelse började hyra ut din kyrkolokal. Varför? För pengar. Så harmlöst, kan tyckas. Men det var en markör på avfallets väg. Det är ju inte ens en vänskapskram med världen, tycker någon. Men det finns förmögnare krämare du Filadelfia, i mindre Asien. De står på kö för att ge dig sina gåvor in natura. Bara du släpper in dem. Släpper in allt och alla. Undergången är nära!

Jag såg detta med egna ögon för en tid sedan. Rörstrandskyrkan hade tuggummiautomater i entrèn med öronproppar för fem kronor. Samma kyrka som på ojämna veckor bad för sjuka och döva, erbjöd hörselskydd under ogudaktiga konserter. De kunde skada sin hörsel... Vilket hyckleri, i Guds hus! En kram till världen för pengar skull. Så profant men inte oskyldigt. Utvecklingen har rasat vidare med hög hastighet. Guds folks vardagsrum blev redan på 1990-talet en marknadsplats för månglare. Nu har detta Guds hus blivit till en enda "förgård". Och prästen hittar inte tillbaka till "det heliga". Arken är stulen! Var är nådastolen? Pärmarna och klammern kring Guds ord. Innehållet som villkorar vår frälsning.

Judas var också en tjänstvillig person mot betalning. Kyrkan säljer ut sin teologi, sin bibel, för de statsbidrag staten ger och måste nu återbetala in natura. Det gör hon genom att låta alla utan åtskillnad få tillgång till henne. Bildspråket känner vi igen från profeterna i Israel. Det är därför också följdriktigt att vår Herre kommer att i denna sinnebild uppväckas av helig svartsjuka och vrede! Det är bibelns lära - du som trasat sönder din gudsbild på teologiska fakultet till liberal oigenkännlighet. Pingstpastorer som gör jämförelsen mellan konströk från rökmaskiner med röken från brännofferaltaret i Gamla testamentet. Ingen rök utan eld. Och ingen eld utan offer! Syndaren måste omvända sig, du som förvaltar heliga ting fel. Det lär vi oss första året i söndagsskolan. Bibeln är sträng emot främmande eld. Men låtsas-rök hur har den hamnat bland de frikyrkliga!? Stäng ned och slå igen. Eller omvänd er! Ni vanhelgar Jesus namn. Och ni kommer att uppväcka profeter emot er!

Men jag ser något annat också. Parallellt. Gud vare lov!!  Om än i liten skala. Jag ser "pärlemor-vita senor" som otvunget men mycket naturligt fogas samman. Det är Kristi brud som han utväljer från världen. Det är hon om vilken vi kan läsa om i Höga Visan som blir slagen av väktarna i staden för att hon berörts av doften från Brudgummens hand, som han sträckt in genom hennes dörr till beröring. I den sista tiden väcker Gud upp en ny brud likt de ben som på Hesekiels tid stod upp och blev Guds nya egendomsfolk i Israel. De blev de förfäder till dagens Israeler som lever där än idag, efter Herrens ord. "Jag ska fästa senor på er"...

Jag vill uppmana dig som drabbats av ett teologiskt paradigmskifte i din församling; "Fly!!" Lämna den för ditt livs skull. Du kommer inte att kunna bromsa utvecklingen. Varför?  Jo, det skriver Daniel om. "Dem som har kränkt förbundet skall han med smickrande ord locka till avfall, men de av folket som känner sin Gud skall stå fasta och hålla ut." ( Daniel 11:32 ) I en annan översättning står det "skall han med hala ord locka till helt avfall." Så exakt uttryckt av bibeln. Det är det som sker nu. Bibeln smulas sönder av demagoger och liberal teologer. Pratkvarnar som skruvar på ordens innebörd och förfalskar evangelium. Fly! Fly som Lot gjorde så att inte Guds vrede drabbar också dig.

Vad är ett förbund? Det finns många förbund i tiden. Den katolska kyrkan betraktar äktenskapet som ett sakrament. Det är det inte. Men det är bibelns syn på mänsklig samlevnad. Ett gudomligt förhållningssätt att leva efter. Det är inget sakrament men ett förbund. Ett förbund som inte får brytas hur som helst. När får det brytas? När otukt skett. Eller om någon dött. Går du på gudstjänster där man ska blunda då syndaren begär förbön av respekt för syndaren, när man samtidigt är underlåten med synden i sig? Det är en skymf mot Kristus! Den helige Ande ger inte sin sanktion till det. Den helige Ande förkunnar om rättfärdighet, synd och om dom. Han skäms inte för namnet Jesus vid syndabekännelser. Tvärtom! Han pekar med hela handen på Kristus! Stryp ditt tionde till din församling. Kväs den kyrkan inifrån, om det är så. Sluta gå där och begär ditt utträde. 

O... se, ja, se hur Gud i det fördolda väver den fibrösa bindväven. Senorna. Benkotor och förtorkade ben får liv igen. Han väcker upp en brud i vår tid! Jesus församling. I en obefläckad klädnad. Obefläckad av världen. 

Den värld som nu delar och penetrerar sönder frikyrkan till oigenkännlighet.

 

Läs hela inlägget »

Likt en kniv som används hela tiden men som återkommande måste vässas, får vi gå till skriften, Guds ord. Ja, all skrift som är ingiven av Gud är nyttig till undervisning. Vi behöver vässas.

Jag vill påminna om några meningar här av Charley G Finney en väckelsens bärare i förfluten tid. Jag tror att vi alla i någon utsträckning kan ta till oss ett gott råd av honom till ett mer brinnande andligt liv. Andligt liv som har sina förutsättningar i efterföljelsen. Vi äger allt i Jesus men vad hjälper det att ropa Herre, Herre om vi inte är i samklang med Gud?  "Inte skall var och en som säger 'Herre, Herre' till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja."  (Matteus 7:21)

" Du måste vaka i bönen. Du måste ha blicken öppen och se, om Gud ger välsignelsen, när du ber om den. Människor ber, men ser ej efter om bönen besvaras. Var även rädd för att bedröva den helige Ande. Bekänn och överge dina synder. Gud ska aldrig leda dig som en av sina förtrogna och föra dig in i lönnligheter, om du ej bekänner och överger dina synder. Inte alltid bekänna men aldrig överge, utan bekänna och överge på samma gång. Gottgör, när du gjort något orätt. Du kan ej vänta att först få bönens ande och sedan ångra. Du kan ej komma igenom så. Kristna som är stolta och oböjliga och söker rättfärdiga sig själva, kunna aldrig förmå Gud att bli boende hos dem. "

 
- Charles G Finney - Ur boken:  Andliga väckelser


 

Läs hela inlägget »

Jag såg ett samtal Malou von Sivers/TV4 hade med Leif G W Persson. Leif som kommit att bli en slags nationens farfar hos vilken frågor med allmänintresse brukar stämmas av. Han svarade också på frågor om sin gudstro. Inspelningen finns på TV4 Play. Jag vill citera deras samtal här nedan:

Malou: "Om vi avslutar med din tro, för du är en troende person. Du ber din aftonbön och du tänker på att det måste ändå finnas ett liv efter det här."

Leif: "I och med att jag är fri att välja...Alternativet är ju den eviga sömnen, där du inte ens vet om du sover...Som ett ljus som har slocknat."

Malou: "Var finns din pappa Gustav idag? Han har packat alla sina verktyg, skriver du i din bok. Tagit med sig alla hammare och sågar och måttstockar."

Leif: "Och snart träffas vi igen."

Malou: "Snart träffas vi igen... Det är en bra tanke?"

Leif: "I och med att jag är fri att välja..."

Malou: "Vad menar du med "Fri att välja"?

Leif: "Hur kan man tro på nåt sånt? Ja, de som tror starkast idag, de tror på motsatsen. För den är lika obevisad på det som jag tror på. Jag har valt att tro på det trevliga alternativet. Ska det vara så svårt att fatta? Nej, jag tycker att bevisbördan åvilar dem som hävdar motsatsen. Det är självplågeri i extrem form."

Leif G W Persson har en poäng. Det har kommit att bli så att vårt ursprung har hamnat hos de kristna att försvara och kunskapen om ett evigt liv att förvalta. De kristna som verkligen har en förklaring till skillnad från de som inte tror på Gud. Men det hjälper inte att bara vara väckt i frågan! Det räcker inte att stryka samvetet medhårs med hjälp av andliga sånger tills nästa gång syndanöden kommer över oss! Det måste till ett beslut, ett avgörande beslut inför Jesus! Annars förblir man kvar i sina synder och i ett förtappat liv och tillstånd. Man måste oförbehållsamt överlämna sitt liv till Jesus. Annars går man förlorad. Det är inte sanningen om ett evigt liv som frälsar. Utan det är sanningen om att Jesus kom, levde och dog för våra synder som frälsar oss då vi släpper in Jesus i våra liv. "Den som tror och bliver döpt han ska vara frälst." , säger bibeln. Men det är inte tron på ett evigt liv som frälsar. Nej, man måste få sin sak klar med Gud på ett individuellt och personligt plan. Det gäller också dig och din själ.

Vad hjälper det en människa om hon känner sig dömd men inte tar emot nåden? Det förändrar inget. Du måste ta emot nåden. Nåden som Gud erbjuder dig. Den påtvingas dig inte. Nåden finns hos Jesus för ett sönderbråkat hjärta.

Lämna hela ditt liv till honom, min vän. Då får insikten sin naturliga uppföljning och konsekvens. Gud välsigna dig att ta det steget. 

 

Läs hela inlägget »


Idag blev det ett par timmar ute i evangelisationens tecken. Det var - 7 grader och när människor fryser så är man inte så pigg på att ta emot några flygblad.

Men som på en beställning så kom ett reklamföretag och ställde sig på torget och började dela ut gratis läsk. Det förändrade hela bilden. Människor som får något gratis av synligt värde blir plötsligt förändrade och det var lätt att skicka med en traktat därefter. Då blev många traktater till flygblad.

Det blev flera samtal med människor. En vanligt förekommande okunskap är att människor blandar ihop synd med att vara ond. Det är inga synonyma begrepp. Det är en stor missuppfattning - även om ondskan har sina rötter i synden. Du kan vara en genomsnäll människa men ändå vara en syndare. Alla människor har syndat, säger bibeln. Alla! Även de goda, där du tillhör. Du kan vara genomgod och ge ut hela ditt liv för andra och försaka dig själv men ändå gå i stuprör rätt ner i helvetet! Synd har inte heller med goda men misslyckade föresatser att göra. Synden skiljer människan från Gud åt. Det är det allvarliga. Det är ett brott i den relationen som måste återupprättas.

En man menade sig vara ateist. Han brottades med att universum inte har något slut. Han som var ingenjör och van att tänka rationellt. Han kunde inte förlikas med den tanken om ett oändligt universum. Jag sa åt honom att det får vara hur det vill med den vetenskapen, men den förminskar inte vetskapen om en Gud som ligger bakom! Just den faktorn är ju i så fall ett Gudsbevis, människa! Gud är större än sin skapelse. Det är logiskt. Då behöver vi böja oss för honom. Det säger sig själv.

Atesim, är möjligen frånvaro av religion. Tacka Gud för det! Och att du inte fastnat i någon religion som tvingar dig till förbättringar du aldrig klarar av, vid en oblid Gud som aldrig ger dig sitt godkänt. Men ateism är som egenart endast en attityd om att vara ateist. En fix idè. Hör att jag säger dig det! Ateismen har ingen substans. Ateismen äger inget i sig. Hör upp med den, medans tid är. Den är ett trots, under översitteri. Du går förlorad min vän, du lever på lånad tid!

Många kyrkor uppträder allt mer som garanter för ditt eviga väl. Där är tröskeln låg till gemenskap. Du kan bara flyta med och bli en del i den sociala gemenskapen och sjunga med, så är det fixat. Man talar inte om synd med dig. Man predikar inte för dig om den. Tar du också del av nattvarden så är du okey. - Neeeej! Detta är ett stort bedrägeri. Du måste ha din sak klar med Gud genom Jesus på ett personligt plan relaterat till ditt liv och inte till kyrkan. Du måste överlämna din synd till Jesus och be att han tar emot den. Det handlar om att födas på nytt inifrån.

Du vet att du är en syndare och du försöker vara god. God, godare, godast. Det hjälper inte! Du kan inte byta din frekventa godhet med ett överseende med din synd. Det går inte. Det är helt vitt skilda saker.

Om du inte får din synd försonad med Gud kommer du att gå förlorad. Du ÄR en syndare. Därför syndar du. Du syndar inte för att du misslyckas med ett och annat. Du syndar för att du ÄR en syndare. Du är och gör synd. Det handlar om mer än ett beteende. Det handlar om en identitet. Du är en syndare inför Gud!

Det är därför du måste födas på nytt.

- Kom till Jesus, han vill befria dig!

 

Läs hela inlägget »

"Fruktan kan gå i två olika riktningar. Den kan göra oss rädda för att utföra det vi vet vi borde göra, och den kan göra oss rädda för att inte göra det vi har anledning att tro att människor förväntar sig av oss.

Det finns en dåraktig företeelse som för oss in i slaveri under andra människors samveten. Vårt kristna vittnesbörd har skapat en viss förväntan hos våra vänner, och hellre än att äventyra vår ställning inför dem handlar vi plikttroget i enlighet med deras förväntningar - trots att vi inte har någon personlig övertygelse i saken. Vi är helt enkelt rädda att inte göra vad folk väntar av oss. Vi kan inte möta vår publik sedan vi misslyckats med att göra vad vi vet att de väntade av oss. 

Detta, det allmänna tryckets moral är ingen ren moral alls. I bästa fall är den en försynt rättfärdighet av tvivelaktig härkomst. I sämsta fall är den ett barn av svaghet och fruktan. En fri kristen människa ska handla av inre övertygelse utan att alls bry sig om andras åsikter. Om en riktning är riktig ska hon följa den därför att den är riktig, inte därför att hon är rädd för att inte följa den.

Och om den är felaktig ska hon undvika den - även om hon därmed förlorar varje jordisk tillgång eller till och med sitt eget liv. "  

     Ur boken: Guds profet i församlingen av A.W Tozer.

Läs hela inlägget »

Imorgon vill jag gå ut med Jesus till människor på Gamlabrogatan -Drottninggatan igen. Igår nåddes jag nämligen av beskedet att en broder ur min egen generation fått flytta hem till Herren, som på eget initiativ tjänat Gud med sitt liv. En lekmannapredikant i ordets finaste bemärkelse, om du så vill. Så viktigt att äga en personlig Gudsrelation och att sprida kunskapen om Jesus vidare. En dag ska vi återsamlas och glädjas över att vi alla nådde hem till Gud. Men vi är inte framme ännu!

Ja, imorgon vill jag till de som gått före och till Jesus ära vika en dag på stan, så långt som kylan tillåter. Det glesnar i leden och 1960-talisterna är till majoriteten upptagna med allt vad världen har att erbjuda. Vi bygger vidare på våra liv som om vi skulle vara kvar här för evigt, fastän vi vet att så inte är fallet. Det är många luckor att fylla i Guds rike. Arbetarna i Guds vingård är för få.

Frimodighet är inte en nådegåva. Den hör inte heller till personlighetstyper. Frimodigheten ligger i ditt dop i den helige Ande. Där ligger den! Den har inget med fallenhet eller extrovert läggning att göra. Den har sitt upphov i den helige Andes kraft. Bli därför uppfylld av honom!

Gud välsigna dig att likt vetekornet dö bort ifrån dig själv och ta ett trosteg i rätt riktning med och för Jesus.

Gud välsigna dig!

 

Läs hela inlägget »


Publicerar här en predikan av Per-Arne Imsen som han genomfört i Korskyrkan i Alingsås, nyligen. Den är viktig!

Han talar om den nya förvanskade och falska kristendomen som dyker upp överallt. Den har inget med evangelium att göra utan är ett fräckt sätt att ta över det kristna budskapet utifrån ett inom världsligt synsätt och ger begreppen en ny innebörd. Vi känner till i skriften om "ogräset som såddes i åkern, medan folket sov". Ogräset tar näring ur jorden och kväser det som ska växa, nämligen Guds rike. Vakna. Tiden är mycket kort!

Det är också så värdefullt att höra hur en liten gemenskap håller fast och håller ut i de exempel Per- Arne berättar om, i en utåtriktad verksamhet bland människor. Det är mycket uppmuntrande.

Bistå dem som förkunnar Guds ord med dina förböner. Låt Guds rike breda ut sig. I Jesu namn. Jesus vill bygga sin församling i ändens tid.

 

Läs hela inlägget »

"Jesus svarade: ˮStunden har kommit då Människosonen ska förhärligas. Det jag säger till er är verkligen sant: Om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör bär det rik frukt. Den som älskar sitt liv förlorar det. Men den som hatar sitt liv i den här världen ska bevara det till evigt liv. Om någon tjänar mig måste han följa mig, och där jag är ska även min tjänare vara. Om någon tjänar mig ska Fadern ära honom." ( Johannes 12.)

"Om vetekornet inte faller i jorden och dör "... varför används just ordet falla i, i denna redogörelse. Vi vill ju bli upplyfta och uppburna av olika slags framgångar. Måste verkligen vetekornet genomgå en så hård sista behandling innan dödsprocessen startar, som att falla i jorden? Det står ju inte att kornet läggs i jorden - vilket språkligt inte skulle inskränka på betydelsen av handlingen. Alltså under kontrollerade former. Inte heller att det kastas i jorden. Men att falla i upplevs som lite okontrollerat. Vem faller frivilligt, så att säga, för att ge struktur åt innebörden. 

När vi går till den ordagrant översatta grundspråket så formuleras det så här, ord för ord: "Om inte kornet vetets fallande i jorden "... Det är ju oerhört, vänner! Det finns inga synonyma begrepp för denna rörelse. Och fallandet är i presens. Det är en ständigt pågående form med avseende på den förberedande processen innan det hamnar i jorden. Att falla i är inget positivt begrepp.  Jag tittade vidare på ordet pesòn och dess grundbetydelse och blev upplyst. Det står för: "falla omkull ", störta, falla ned, falla bort." 

Det här är de ord som Jesus talade inför sin korsfästelse. Han talar naturligtvis om sitt eget liv och sin bortgång. Men det är också korsets väg för oss var och en på efterföljelsens väg av Jesus - även om vi inte är kallade att korsfästas.

Bilden som Jesus använder sig av är från jordbruket. Men man kan beskriva ett såningsarbete på många sätt. Kunde Jesus inte valt ett annat sätt för det beskrivande genomförandet? Det kunde till exempel stå att man måste böja sig ned i ödmjukhet och lägga sitt frö försiktigt i jorden. I andakt och vördnad för den gudomliga principen. Under djup fromhet. Resultatet kunde bli detsamma. Det växer inte bättre för att det "faller " i jorden eller läggs ned i den. Inte sant? Men nej! Och åter nej! Jesus sa att det måste falla i jorden. Vi förstår rörelseriktningen i det obekväma. Vi vill gärna ta emot med händerna under protest över vad som sker oss i vårt inre liv. Det är början på självlivets död.

O, de mest brukbara i Guds vingård har varit de som brutits, som fallit i sin egen förträfflighet. Tänk att en av nyanserna i just detta ord och sammanhang handlar om att "falla omkull". Att störta! "Den som har fått mycket förlåtet förlåter också mycket." Det hittar du inte hos de förträffliga. Okrossade människor som mäter sin omgivning utifrån sin egen karaktärs förträfflighet och där nåden bara utgör ett tillägg i den kristna bekännelsen.

En uppmuntran till dig, du kristne, som upplever kamp och strid. Jesus valde att beskriva inbäddandet i jorden genom att falla i den. Vi kan inte skriva bara falla för det blir då ensidigt beskrivet. Men falla i jorden. Något som är större och utom din kontroll, således. 

Du är i din fulla rätt att vara inom ditt skal. Vetekornets skal. Men vill du ha ett utgivande liv i Gud då måste skalet lossna från vetet. Det är innehållet, ditt inre som måste överlämna dig åt dödsprocessen. Självlivet och anseendets död. Falla i och inte ömsint eller med stor respekt för vetekornets värdighet läggas försiktigt i jorden med några fina fingerrörelser. Kornet behöver fort ner i jorden för att så fort som möjligt förmeras, i Guds rike. Vetekornet måste falla i jorden. Det är vetekornets lag. Men du slipper att kastas.

Vi som strävar efter att bli upphöjda, ansedda och beryktade. Det är en felaktig och motsatt rörelseriktning till att förneka sig själv och falla i jorden.


 

Läs hela inlägget »

Det går inte nog att se sig mätt på denna gudstjänstfirande kör, från Brooklyn i New York. Sekvenserna och bildrutorna gestaltar det vi i Jesu namn ska nå fram till här i Stockholm. En plats att tillbe Gud! Ligger inte det på Guds hjärta du som känner honom, så säg?

Jag vill minnas att det var den underrättelse och den befallning Mose hade att ge till potentaten i Egypten. Vad sa Gud? "Släpp mitt folk så att de kan hålla högtid åt mig i öknen." Det var Guds önskan. Med Tabernaklet i öknen. 

Jag har berättat det här flera gånger hur jag erfarit att Gud kan lösa projekt som är omöjliga att genomdriva och att förutse. Med Guds hjälp så kan mirakler ske! Vi kan inte själva få en enda fluga att lyfta med tankekraft men Gud kan skapa de incitament som banar väg för en biograf. En gudstjänstplats. Tänk att få gå dit bara i ett syfte. Att tillbe Gud tillsammans! 

Ja, ni som har följt mig vet att jag snart är inne på det tredje året i denna omöjlighet. Den här visionen är så stark att den överhuvudtaget inte möter på några tvivel. Är det inte märkligt? Mitt inre fylls av glädje och tårar redan nu av tacksamhet. Det är som att det inte ligger någon tid emellan nuet och uppfyllelsen av det. Det är som om jag för mitt inre redan är på väg in i salen och hjärtat är uppdämd av tacksamhet. Gud vare lov!

"You don`t have to worry and don`t you be afraid ", sjunger kören i Brooklyn. Är inte det ett ord från levande Gud, så säg? "Du behöver inte bekymra dig och inte vara rädd." Är inte det en Guds kärleksfulla ömhet som säger så? 

Ja, jag vet inte hur stor denna lokal blir. Ibland kommer den rationella tanken till mig att det blir nog en liten kvarterslokal i någon yttre innerstadsförort, där vi kan åtnjuta vårt lilla antal av närvarande. Förståndet, denna otrons förespråkare! Det är inte där brännpunkten ligger i denna fråga.  - Var inte Gosen den bästa delen i Kairo på Israels barns tid, som Gud gav dem till vistelse eller uppehålls ort!?  Jo. Där förökade de sig ohämmat. Då så! Förökningen är i överförd mening en bild på dem som låter sig frälsas. Lokalen ska vara efter Herren vilja och storlek.  Ja, ära vare Jesus! Jag kan inte nog säga det. Du är obegripligt stor och det flödar från dig av omtanke och kärlek för oss! Det ska vara en stor sal för stora skördar.

Nästa år räknar Konsumentverket med att matpriserna går upp med 20% och elpriset med 100% utifrån 2022 priser och inflation. Konkurserna har inte varit flera sedan 1990-talen sett på en kalender månad. Du förstår! Det har slutat att regna... pengar av välstånd. Människor kommer att komma i nöd.

Låt oss inte samla ihop våra pengar - likt Aron gjorde - och köpa ett ställe. Det kunde vi om vi hjälptes åt och verkligen var burna av denna vision. Nej, låt oss istället låta Gud verka/värka fram det. Då blir det av en annan karaktär. Vilka är vi? Du och alla andra, så klart.

O, jag upplever att det är i vardande. Detta tidlösa tillstånd som rör på sig.

- Låt oss inta Jeriko i Jesus namn, vänner!

 
Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Siri » På flyget hem från Thailand:  ”Halleluja lovad vare Jesus Kristus vår frälsare och Herre! " Gå därför ut ich gö..”

  • Märta » Gud börjar om!:  ”Thommy! Tack för ett ord från Herren i nödens tid! Ett tydligt budskap om Guds f..”

  • Stina » Gud börjar om!:  ”Tack käre broder Thommy för denna mäktiga predikan! En mycket nyttig påminnelse ..”

  • Siri » Håll ut!:  ”AMEN!”

  • Annika » Vid misströstan:  ”Tack för tröstens ord. Önskar dig Ett Välsignat o Segerrikt nytt år!”

Arkiv

Etiketter