_DSC9211-2.Mobilen

Var ska du ta vägen när du dör?

"Ty så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son, på det att var och en som tror på honom skall icke förgås, utan hava evigt liv. Ty icke sände Gud sin Son i världen för att döma världen, utan för att världen skulle bliva frälst genom honom. Den som tror på honom, han bliver icke dömd, men den som icke tror, han är redan dömd, eftersom han icke tror på Guds enfödde Sons namn. Och detta är domen, att när ljuset hade kommit i världen, människorna dock älskade mörkret mer än ljuset, eftersom deras gärningar voro onda, Ty var och en som gör vad ont är, han hatar ljuset och kommer icke till ljuset, på det att hans gärningar icke skola bliva blottade. Men den som gör sanningen, han kommer till ljuset, för att det skall bliva uppenbart att hans gärningar äro gjorda i Gud.»"
( Johannes evangelium 3 )

Har du någon gång bokat en resa och hamnat på en plats du egentligen inte tyckte om? Kanske till och med en avskyvärd plats, visade det sig. Eller om jag får specificera det lite mer; bokat in dig på ett hotell under förskräckliga förhållanden och du kände att du inte för ditt liv skulle vilja bo där en enda natt, ens. Jag har bott på hotell där myror i hundratals krupit omkring på nattduksbordet, sängar vid lite efterforskning där ett mord kunnat begåtts, och råttor löpt på bjälkarna mellan tak och öppen luftspalt. Jag har varit med om att hyra lägenheter jag aldrig sett innan jag skrivit på kontraktet och bundit upp min tillvaro till den, under tider av missnöje. Tvingandes av livets gång och ofrivilligheter. Erfarenheter som inte varit livsfarliga. Men oönskade. 

Vet du om en sak? När du dör - och det ska vi alla göra - så vet du inte någonting om din destination. Du vet ingenting om dina befogenheter. Du vet ingenting om vart du ska bo eller vart du kommer att ta vägen. Hur du ser ut. Om du har kläder på dig eller inte. Du vet inte om du kommer att ha ett startkapital eller resurser i överförd mening, när du dör. Du kan utifrån dessa tankar här och nu inte veta någonting om vad som händer när du dör! Eller vem som hämtar dig. Tycker du att jag provocerar dig? Ja, dessa frågor borde sysselsätta oss oftare. Allt löser sig inte med tiden. "Nu är den välbehagliga tiden, nu är frälsningens dag", uppger bibeln.

Bibeln uppger att det bara finns två utgångar av livet. En som leder till det nya livet och en som leder till fördärvet. Den väg som leder till livet har en dörr och den dörren är Jesus! Han som kom för att dö för våra synder. Detta känner du till. Du har säkert hört det men aldrig reflekterat vidare över det i relation till ditt eget liv. Jesus sa om sig själv: "Jag är vägen, sanningen och livet! " Det innefattar allt. Han är vår räddning. Men du förhåller dig inte till det, som nödvändigt är.

Bibeln uppger att en dag ska det vara för sent att lämna sitt liv till Jesus. Han som kom och älskade oss så mycket, för att han ville rädda oss för evigt. Vi är evighetsvarelser. Vare sig vi vill eller inte.

Vågar du avsluta ditt liv här på jorden utan att ha överlämnat ditt liv i Guds händer? Jag tror inte det. Du som kanske är van att inte bara ordna för dig själv utan också för många andra, du kommer en dag att inte ha några resurser och du vet inte vilket mörker du kan hamna i.

Bibeln uppger att det en dag i helvetet ska vara "gråt och tandagnisslan". Det är själsliga uttryckssätt för djup sorg. Sorg över att man inte tog tillvara kunskapen och erbjudandet. En dag är det för sent.

Bibeln uppger att den som åkallar Herrens namn, ska vara frälst. "Med hjärtats tro och med munnens bekännelse blir man frälst.", uppger bibeln också. Namnet Jesus är det namn som har fullmakten att frälsa oss. För Gud är synd allvarligt. Så allvarligt att döden kom in i mänskligheten. Synden kommer inte in i Guds nya tillvaro som han berett för mänskligheten. Därför måste vi befrias från synden.

Tänk lite på de här handfasta exemplen från livet i stort. Då blir dessa frågor ännu större. Att komma till en plats man inte vill vara på... Eller bo under förhållanden vi aldrig ens kan föreställa oss! Och du kan inte byta plats eller destination. Det finns ingen väg ut.

När vi dör då är tiden slut för vår del. Då går vi in i en tidlös evighet som inte mäts i timmar eller en sols trakterande av skuggor eller ljus. Då är du dömd till en evighet i en fruktansvärd tillvaro - om du inte försonat dig med Gud. Det finns liksom ingen förmildrande omständighet här. Det finns ingen otur, dåligt flyt, en räcka av misstag eller att det var någon annans fel... Du har ansvar för ditt liv. Ingen annan.

Jesus är vår advokat och vårt offer inför Guds helighet. Hans helighet är syndens motpol. De kan inte samexistera. Därför måste vi få försoning för våra synder. Vår försonare är Jesus Kristus.

När vi lämnar jordelivet är det för evigt och det är stora övergripande saker vi måste ha löst innan dess. Det har med vår slutdestination att göra.

Många präster och så kallade pastorer ser mellan fingrarna på synden, idag. Det gör de för att behålla sina tjänster i kyrkan och för att uppvisa resultat inför sin styrelse som anställt dem. Ett fruktansvärt bedrägeri. Det är Gud som är domaren. Han ser våra liv genom Jesus och inte genom några andra kriterier. Gud älskar oss utan anseende till person och han dömer oss också utan anseende till person.

Överlämna ditt liv till Jesus. Kapitulera inför honom. Han älskar dig och han räddar dig också undan den eviga elden. Överlämna dig åt honom och han ska tillse att han slutgiltigt tar hand om dig, den dagen då du går över tidens rand.

Gud välsigna dig!

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Etikettmoln