_DSC9211-2.Mobilen

Paulus bland de skeppsbrutna

"Medan det nu höll på att dagas, uppmanade Paulus alla att taga sig mat och sade: »Det är i dag fjorton dagar som I haven väntat och förblivit fastande, utan att förtära något. Därför uppmanar jag eder att taga eder mat; detta skall förhjälpa eder till räddning. Ty på ingen av eder skall ett huvudhår gå förlorat. När han hade sagt detta, tog han ett bröd och tackade Gud i allas åsyn och bröt det och begynte äta. Då blevo alla de andra vid gott mod och togo sig mat, också de."  (Apostlagärningarna 27:33-36.)

Jag vaknade denna morgon med vetskapen om att gå ut med evangelium på stan. Det är inget löfte jag behöver leva upp till. "Villigt kommer ditt folk när du kallar din här.", sjunger Psalmisten. Jag vaknade alltså inte under svårmod eller missmod. Men jag går ensam dit ut. Hären är Guds. Inte min.

Jag tänkte för ett slag på min pappa. Han som var min far i livet. Men blev ett föredöme efter sin död. Hade han tro, gått ensam med evangelium ut på stan i Göteborg, då det begav sig? Det vet jag inte säkert. Hans oxpik var modets. Inte ordet mode men mod. Han gick alltid med en eller två av sina andra vänner under evangelisation. Bibelns Mose skulle egentligen gått ensam i sin kallelse. Han som utbad sig Aron, sin äldre bror, till sällskap. Mose, som inte blev en del i något frejdigt evangelistpar tillsammans med sin fru Sippora, på sin tid, med Swishkonto och kallelser från det Kaldeiska Ur i försök att överträffa sig själva. Tvärtom! Blev inte till och med hans son Gersom till ett verkligt problem och mer än av ett episodiskt hinder? Jo. Vi behöver perspektiven.

Den Helige Ande tog mig tillbaka till texten i Apostlagärningarna 27 denna morgon där Paulus tillsammans med 275 personer höll på att gå under på havet i en svår storm. Ja, den var ganska hård säger texten och visar på att det hade kunnat vara värre. En ängel befann ju sig med dem. Vem i vår samtid skulle annars påminna om det om inte den Helige Ande. Tv4? Nyhetsmorgnar eller den smutsiga kristna dagstidningen DAGEN? Den är värre än kvällstidningarna inom sitt område. Oren och smutsig. En verklig surdeg som förstör Guds rikes säd, som den leds idag. Ni som arbetar på den gör mänskligheten en otjänst. Lägg ner den. Den gör mer skada än nytta.

Det var alltså 276 personer med på båten där på det Adriatiska havet med Paulus inräknad. Var Herrens ängel också medräknad, du Helige Ande, som formulerar dina rop i tiden!? Har vi änglar som följer oss? Har vi änglar som hjälper oss då vi inte mäktar med längre? Ja, Gud har en stor skara av sändebud. De bistår då vi inte klarar det längre. Bara vi inte ger upp! Paulus uppmanade alla på båten att äta. Ja, man äter mat. Man tittar inte på mat. Man tävlar inte i mat. De hade inte ätit på hela fjorton dagar. Av misströstan. Guds ord är mat för vårt andliga välbefinnande. Det finns näring och vitaminer i ordet. Du ser dem inte men de verkar då du fått i dig det. Vilket? Det rena Gudsordet.

Vad läser vi här i texten? "Han tog ett bröd och tackade Gud i allas åsyn och bröt det och begynte äta." Känner vi inte igen den satsen under mer angenäma förhållanden? Under normala förhållanden. Formeln är ju avskriven rakt av men avhuggen. "...sedan tog han också kalken efter måltiden"... Men här på skeppet saknas det senare momentet. Båda citaten är Paulus ord. Vi läser den fulla texten i samband med det vi kallar för nattvarden eller brödsbrytelsen. Vad betyder denna iakttagelse? Tider av svårigheter. Av brist. Tider av ofullkomligheter. Då allt inte är optimalt. Då halva satsen saknas i en mening och där allt är till något annat än vad det skulle vara. Då en får gå utan två. Då två och två skulle sändas ut men bara blev till en. Men då det ändå finns liv i Gud! Så framstår en Hanna i templet och en Simeon inför JESUS inträde i tiden. Kämpande men trosvisst väntande.

Det finns extra ordinära tider, som likt under Davids tid, vilken åt av skådebrödet, vilket var strängt förbjudet. Sätt det i relief till Saul som offrade ett offer, vilket var förordnat prästen och inte kungen. Saul blev så förkastad. Men David åt av skådebrödet. Gud hade då högre värden han vakade över! Här bröt Paulus brödet på ett katastrofens skepp och vi saknar vinet i satsen. Förstå min bild. 

Skeppet gick sönder såsom ängeln hade förutsagt. Men alla klarade sig - om än brutalt. Det var det väsentliga. Och hur klarade de sig? Hur kom de i land? Ja, här slår den Helige Ande åter in drivspikar i det nya framtida skeppet, den nya verksamheten, med att säga; "Men hövitsmannen ville rädda Paulus och hindrade dem därför i deras uppsåt, och bjöd att de simkunniga först skulle kasta sig i vattnet och söka komma i land, och att därefter de övriga skulle giva sig ut, somliga på plankor, andra på spillror av skeppet. Så lyckades det för alla att komma välbehållna i land."

Paulus talar på ett annat skriftställe om de som lidit skeppsbrott i tron. "Några klarade att simma i land." Några. Men här i denna påtagliga händelse på tidens hav så räddades de av "plankor " och av "spillror " från skeppet. Här ropar den Helige Ande; "Håll fast det du har så ingen tager din krona!" Vi är inte framme ännu.

Inte allt i en andlig verksamhet överlever. Av strukturerna. Mycket i en andlig verksamhet är också för sin tid. Vi kanske kan vara modiga och säga; bara för sin tid. Likt David "som tjänade Gud i sin tid." Men det som är väsentligt håller man fast vid. Vid tron! Och den är evangeliserande. Den är missionerande! Tron som är lika lite som en bräda - ett senapskorn. En planka - ett senapskorn. Tron den för dig i land. Men du måste äta. Bryt brödet och ät. Ja, ta och ät. "Då blevo alla de andra vid gott mod och togo sig mat, också de."  

Tack JESUS för en Paulus. Tack JESUS för Hövitsmän. Tack JESUS för att du går med som en ängel och bredvid. Då ser du vad vi ser. Du känner vad vi får känna och erfara. Du som redan är väl förtrogen med mänskligt liv."

Nu ska jag strax åka in till korsningen Gamlabrogatan - Drottninggatan med traktaterna om JESUS. Det är tretton minus grader just nu, men det ska bli bättre. Det är ingen väderleks fråga. Detta är ett trons arbete. Jag formligen vräker ut traktater om JESUS, men ser inte strikt till något resultat. Det påverkar mig inte.

Jag vet att på sådd kommer skörd. 


 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Robert » Ett inlägg till Daniel Alm:  ”Sorg i våra hjärtan när pingstförsamlingen i Tomelilla precis har kallat just Da..”

  • Kristina andreassen » Fler bönedukar skickas ut:  ”Vill gärna och önskar böneduk.”

  • Thommy » En man sökt av Gud:  ”Tack Anita! Du har så rätt. Vi sjöng en sång när jag var ung: " Där kärlek finns..”

  • Anita » En man sökt av Gud:  ”Thommy, den här mannen vet att du tror på Gud. Du har verkligen ansträngt dig fö..”

  • Thommy » Ytterligare 20.000:  ”Tack för din respons, Claes! Du är alltid välkommen att vara med mig. Jag gläd..”

Bloggarkiv

Etikettmoln