Hanok

När Hanok var 65 år blev han far till Metusela. Och sedan Hanok hade fått Metusela vandrade han med Gud i 300 år och han fick söner och döttrar. Hanoks hela ålder blev alltså 365 år. Sedan Hanok på detta sätt hade vandrat med Gud fanns han inte mer, ty Gud hämtade honom. 1 Mos. 5:21-25.

Har du tänkt på att det måste ha hänt något i Hanoks liv när han var 65 år gammal? Det står så i texten. En ofta förbisedd detalj. Förutom att han blev far till Metusela.

Vi vet att Hanok var med från mänsklighetens tidiga början. Men ändå så pass sent att Gud hade slutat att vandra i Edens lustgård, där de första människorna befann sig innan syndafallet. Här i texten står det att Hanok vandrade med Gud. Det står inte att någon annan gjorde det. Visserligen började människorna på den tiden åter att söka Herren. Men Gud och Hanok har inga samtida följeslagare. De var ensamma. Är det idealt? Det är en annan fråga.

Inte ens Noa uppvisar en sådan gudsgemenskap som Hanok. Abraham? Nej, egentligen inte någon av patriarkerna. Möjligen, möjligen Mose i ett senare skede av hans liv.

Vem var Hanok eller Enok? Vi vet så lite om honom och ändå så mycket av väsentligt.

Hanok måste ha haft en markant gudsupplevelse vid 65 års ålder. Eller ett nytt möte med Gud. Bibeln lyfter fram det så tydligt då han fött Metusela. Vidare står det att han efter det vandrade med Gud i 300 år, tills Gud tog honom bort. Hebreerbrevet säger att han togs bort "utan att möta döden". Det har inte förekommit sedan dess. Möjligen kan Mose som blev begravd av Gud själv, tangerar det unika. Men ändå inte. Möjligen att Elia spektakulära bortgång, då han for upp i en vagn omgiven av eld skulle kunna mäta sig med Hanoks bortryckelse. Men ändå, ändå inte. Det var under andra omständigheter. Här är en man som i vår föreställningsvärld nästan hemlighetsfullt vandrar med Gud, dagarna i ända. I 300 år. Vilken relation! Gemenskapen avbröts då Gud tog hem honom till himlen. Helt abrupt. Gud gav honom dispens från döden. Och Jesus ord långt senare: "Jag vill att där jag är skall också ni vara", fick där sin förlaga. Han som skall komma igen, på samma sätt.

Ofta gör vi Hanok till en mystiker. En otillgänglig särling i en omöjlig ställning som går jämna steg med Gud. Var han knepig och missanpassad? Var det därför Gud "tog honom bort"? Av barmhärtighet? Nej. Bristen på biografisk data gör honom kanske sådan. Men låt oss se efter. Skriften omtalar att Hanok är en familjefar. Han har söner och döttrar. Han bor således någonstans och måste inordna sig under livets betingelser. Eller hur? Det är inte självklart i en tid då det är nyrenässans för klosterliv. Men Hanok är unik i sin andesmorda position. Han profeterar. Hanok förutsäger det som skall ske: "Herren kommer med sina mångtusende heliga!" Att vara familjefar är en jordnära funktion. Att vara en gudsmänniska är både och. Av Gud och människa. Sonen Metusela blir senare farfar åt Noa som byggde arken. Kort sagt: Hanok är ingen missanpassad ensling. Men han vandrar så mycket med Gud, att han går upp i Honom. Det är det unika.

Kan man odla så mycket relation med Gud, att livet blir särdeles? Tydligen.

Vi skulle, förutom att han måste ha haft en stor familj, kunna anta att Hanok ändå är rätt ensam i sin vandring med Gud. Skriften röjer inte någon motsvarande kristen verksamhet genom hans liv. Men bör han inte också haft ett förvärvsarbete? Det står inget om det. Varför? Hans profession är underordnad ett större faktum! Han vandrar med Gud och han profeterar. Åtminstone har bibelns skribenter skalat av alla de fakta som vi skulle kunnat haka upp oss på i vår efterföljelse, när vi läser om Hanok. Trons väg är inte att kopiera Hanoks metoder, principer, vanor eller egenheter och göra religion av dem. Ja, för är det inte därför vi närmar oss Hanoks historia? Vi vill veta: - "Hur gör du Hanok, för att kunna vandra med Gud så intimt"!? Det är en god början. Efterfölj deras tro!! Vi som går med Gud från kyrkan i upprymdhet och sedan kraschlandar i ett allmänmänskligt intresse inför repriser av Dallas eller annat? Eller annan meningslös förströelse. Allt medan bönebarn törstar ihjäl pga snustorra böneskålar i det höga. Vandrar Gud med sådana? Frågan är berättigad.

Hade Hanok avstått kulturlivet om han hade levt idag? En fruktlös fråga. Det är inte vaccum som uppfyller tomrummet. Eller bristen på dåliga influenser som skapar andligt liv! Kan vi nå en högre gudsgemenskap om vi avstår från allt annat? Kanske. Kanske inte. Mitt utkast är ingen kokbok i helighets principer. Jag är som du! Och jag skär mig på samma blad. Bibelns blad. Men en sak är säker: Skall vi börja vandra med Gud som Hanok började göra vid en adekvat tidpunkt, då handlar det om att inte tappa bort Gud efter den härliga gudstjänsten. Livet måste börja bli en vandring i gudstjänst. Det måste vi bli hjälpta med. Vi kan bara överlåta oss. Han hjälper!

Jag tror... men det är ingen biblisk sanning. Jag tror att den som skall få sitta på Guds vänstra sida i evigheten är Hanok. Det är ingen viktig fråga för mig. Men ändå. Johannes och Jakobs mor undrade över de platserna. Hon var av naturliga skäl ängslig för pojkarnas framtid men stolt. Och hon ville få en försäkran om deras väl. Jesus bekräftar att det finns en plats på andra sidan om Honom. Frågar man Jesus får man alltid ett svar. Det är utmaningen! Men Jesus avslöjade inte vem som kommer att få "hedersplatsen". Än mindre vem som sitter på Guds vänstra sida, om du tillåter mig. Kanske det ändå blir Hanok? Är inte tanken vacker? Varför? Han vandrade så innerligt med Gud i 300 år. Då tog Gud honom hem till sig. Den gemenskapen har och kommer naturligtvis aldrig att brytas.

Gud är inte oordningens Gud. Men fridens Gud!