"Ty likasom en mans gördel sluter sig tätt omkring hans länder, så lät jag hela Israels hus och hela Juda hus sluta sig till mig, säger HERREN, på det att de skulle vara mitt folk och bliva mig till berömmelse, lov och ära; men de ville icke höra."
( Jeremia. 13.)

Mitt inre brinner så för att få beställa en ny omgång med traktater om JESUS. Han vill ut till människorna! Kan du förstå något liknande? Och jag inväntar otåligt på ett erbjudande från tryckeriet. Då slår jag till med en upplaga som aldrig förr. Det är då oerhört vad den helige Ande är på i denna sak. Men en lördagkväll klockan 22.00 går det inte att uträtta så mycket i evangelisation. Jag klagar inte över det men upplever intensiteten. Denna m a k t  p å l i g g a n d e kallelse. 

Det står helt klart för mig att jag framdeles kommer att lyfta fram och trycka på synden som det allt överhängande och problematiska för människan. Kyrkorna idag talar inte om synden. Guds ord fördömer synden i köttet. Den enskilda människan måste räddas!! Vår kultur har indoktrinerat oss att det är människan som blir kränkt av predikan. Så är det inte. Det är synden i henne som vill leva kvar ostört! Därför blir heller inte människor befriade. Vi går likt katten runt gröten och får i bästa fall oförlösta konvertiter och proselyter till vår verksamhet. Guds ord har alltid samvetena på sin sida. Därför kan vi frimodigt proklamera Guds ord. Lovat vare Gud för hans outsägliga gåva. Den Helige Ande är starkare än den ande som är i världen. Så är det fortfarande!

Ja, jag känner mig sjuk som bruden i Höga visan som hade gått och lagt sig. En hand hade nått in genom luckan i dörren och rört vid henne! Doften av honom gjorde henne berusad. Så är det att vara rörd av Gud, kallad av JESUS och sänd av den Helige Ande. Bruden i Höga visan gick upp - trots att hon hade gått till sängs och hon letade genom hela staden efter sin vän.

Den första kärleken är kvalitativ. Den går inte att förhindra. Den är en fin bild på JESUS kärlek till oss. "Trofast är han som kallar, han ska också utföra sitt verk." Vilket verk?

Hans verk!

 

"Men JESUS kärlek gav mening åt livet igen. Av nåd får jag nu vara hans..." - Christina Imsen -

 

"Så sade HERREN till mig: »Gå bort och köp dig en linnegördel, och sätt den omkring dina länder, men låt den icke komma i vatten.» Och jag köpte en gördel, såsom HERREN hade befallt, och satte den omkring mina länder. Då kom HERRENS ord till mig för andra gången; han sade: »Tag gördeln som du har köpt, och som du bär omkring dina länder, och stå upp och gå bort till Frat, och göm den där i en stenklyfta.» Och jag gick bort och gömde den vid Frat, såsom HERREN hade bjudit mig. Sedan, en lång tid därefter, sade HERREN till mig: »Stå upp och gå bort till Frat, och hämta därifrån den gördel som jag bjöd dig gömma där.» Och jag gick bort till Frat och grävde upp gördeln och hämtade fram den från det ställe där jag hade gömt den. Och se, gördeln var fördärvad, så att den icke mer dugde till något. Då kom HERRENS ord till mig; han sade:... ( Jeremia 13 )

Lydnad är inte ett attraktivt begrepp. Det talar mer om måsten än om den väldiga välsignelse och förkärlek det är i att följa Guds vilja och göra det han bjuder en människa att göra. Låt oss återerövra begreppet så smått och finna det vara gott i närheten av HERREN. "Hans ok är milt och hans börda är lätt."

Det signifikanta hos profeterna var att de bar på en lädergördel, i gamla testamentet. Vad var det för någonting? Ja, en gördel finner vi i berättelser om societetsdamer under 1700-talen då det gällde att framhäva sina former, i vår sinnebild. Men det är inte det som gördel avser här. Profeten hade en gördel likt ett brett skärp men den var varken till för att framhäva någon figur eller för att hålla upp byxorna under en för stor mage. Gördeln höll manteln tätt intill kroppen i vaket tillstånd så den inte fladdrade och var i vägen när man gick. Profeter är inga batmans. Om natten släppte man gördeln och manteln blev fri och till ett värmande täcke man kunde svepa sig med. Gördeln var samtidigt ett uttryck för dignitet och tillhörighet. Eller varför inte avsaknad av egen prakt. Prästen, han hade sin efod och gördel. Kungen sin och profeten en av läder för ett slitsamt uppdrag. En gördel av vävt garn hade aldrig dugit åt honom.

Jeremia skulle köpa sig en linnegördel. Det var inte för en ny stilbildnings skull. En ny image. Nej. Men det var naturligtvis uppseendeväckande då han drog av sig sin lädergördel och satte en linnegördel runt sin midja, även om det uttryckligen inte står så. Också han var en människa och levde bland sådana. Men ingen har två bälten på sig samtidigt. Det är begripligt.

Gud säger åt Jeremia att gördeln "inte fick komma i vatten ". Jag tror att linnegördeln var vit. Därav kan vi förstå att han inte fick tvätta den. Den lär ju ha blivit smutsig. Smutsiga plagg tvättar man. Att han inte fick vada med den är underförstått. Men det säger oss också att han bar på denna gördel en tid utan att veta varför, eftersom det inte medföljde några tvättråd den anade men odefinierade tidsaspekten till trots. 

Det är hit jag vill komma med min text idag. Att lyda Gud, att följa hans manings röst så långt han upplyser oss - även då vi inte har hela bilden klar för oss och vi kanske går i en annans skor, rent utav. Jag vill säga det igen; att profeten bar på en linnegördel hör inte till hans tjänst, om du tillåter uttolkningen. Men han gjorde som Gud sa, för ett högre syfte.

Gud sa redan initialt att han inte skulle blöta ned gördeln. "Då kom HERRENS ord till mig för andra gången;" så förstår vi att det måste ha gått en tid. Annars skulle Gud inte behöva instruera om att den inte fick blötas eller tvättas vid det första tilltalet. Den sakframställan hörde ju annars och i så fall till ett senare skede då han skulle gömma gördeln i klippan, vid floden. Han kunde dragit gördeln om sitt liv och gått raka vägen ner och gömt den där under blötförbud. Men vid floden sa inte Gud något om vattenförbud även om den instruktionen inte var upphävd. Alltså hade Jeremia haft linnegördeln på sig ett tag under ovisshet om dess mening. Man avser normalt sett inte att tvätta nyköpta plagg de första dagarna och varför blöta ned dem. Varför gräver jag så här i texten? Ja, sätt dig in i profetens liv. Han gör något som inte primärt hör till hans tjänst men som är närgånget och han vet inte helt varför. Gud instruerar honom bara delvis och sträckvis på hans vandring. Men han följer Guds maning! Utan invändningar. Jeremia, som är den profet vi lärt känna bäst av de alla för att han har så lätt att tala om sig själv. Här tiger han. Ja, han efterföljer och blir en efterföljare.

Jeremia skulle sedan gömma gördeln vid floden - som säkert redan var både smutsig och djupt präglad av profetens liv och leverne. Gördeln som skulle symbolisera hur tajta Gud varit med sitt folk och vice versa. Nu var det inte längre så. Gördeln som doftade Jeremia. Vad står det!? "Sedan, en lång tid efter..." Då talade Gud till honom en tredje gång om samma gördel. Hur lång tid var det emellan akterna? Vi vet inte det. Men beskrivningen över Mose när han var i tjänst hos Laban i öknen uttrycker sig på samma vis "så förflöt en lång tid " och skriften bakar ihop 40 år i en enda mening. Jeremia måste ha undrat. Han hade köpt gördeln för egna pengar och var påtagligt involverad i projektet. Det kan ha varit ett stort offer för honom. Vi vet inte hur han försörjde sig denne profil och vad en linnegördel kostade. Men han hade inte låtit andra finansiera den. Då hade inte verket varit Guds. Sela.

Vad kan vi lära av denna berättelse på ett personligt plan? Vår kunskap är ett styckverk. Vårt profeterande är ett styckverk men när Gud leder på vägar som ser omöjliga ut och som till och med kan ligga i motvals till vår egen konstitution, så vet han vad han gör. Vi är bara hans tjänare och redskap. Och vi bjuds att gå utan ängsliga spekulationer eller oro för resultaten.

Dagens text över Jeremia liv lär oss att inte ifrågasätta Guds vilja och väg med oss. Men lyda och följa. Vi vet inte hur länge det dröjde innan han fick uttala sitt "Så säger HERREN " ifråga om den linnegördel han själv fick köpa åt Gud. Åt Gud... Det är ju oerhört gripande, egentligen.

Känner du och upplever en pockande kallelse till något som i mänskliga ögon går på tvärsen. Profeter ska inte ha vita linnegördlar... Möjligen prästen om du väver in lite färger för skönhetens och symbolikens skull. Dra bältet om dig! Göm din mantel däri. Gör som Gud säger dig och bli hans redskap i tiden. Förringa inte HERRENS ord. Gör det som han säger dig och ge inte upp. Jeremia fick vänta men han visste att Gud inte höftade till med något. Han som också bad Filippus gå ut som evangelist på en gata som var tom på folk... Han som inspirerade Jona att hoppa i stormigt hav för att rädda de andra... Ingen hoppar i havet som lösning på en storm med en båt som ännu är på rätt köl. Det är vansinne. Då kan man lika gärna gå under med båten eller åtminstone hoppas på en lyckad utgång. Det är då sak samma. Havet är en säker död. Utan båt. Det är också en kaptens hållning att aldrig lämna skeppet. Jona, som blev ödets styrman i Guds hand. Eller hur?

Gud har alltid något där framme, där borta, av övermänskliga resultat som ingen människa kan projektera på egen hand. Den helige Ande öser sina tungotal över mig men jag kan inte bokstavera dem i skrift. Gud är besvärlig med tidsangivelser men han kommer aldrig för sent och han uppenbarar för sina tjänare om vad han ska göra. Stegvis. Så har det alltid varit om än ett, ett steg i taget.

 

Den mångårigt verksamma baptistpastorn Dr. Charles F Stanley gick hem till HERREN härom dagen. Ett bevingat ord av honom:

" Lyd GUD och överlåt alla konsekvenser till honom. "

 

Jag är svag för Hammondorglar. Hammondorgeln med den roterande turbinen i högtalaren som kastar runt tonerna i sin omgivning i ett mäktigt vibrato. I biografen i Stockholm ska vi ha en Hammondorgel. Ja, visionen lever fortsatt! Visionen som inte har rört sig en millimeter framåt i ett förverkligande. Gud kommer när tiden är inne! Då kan det gå fort men det kan också ske under sakta gemak under iakttagande. Likt en soluppgång. Hos Herren är makten, han som har förkärlek till dån. Det är Gud som har tiden till sitt förfogande. Han har ingen klocka men han kommer alltid i rätt tid. Hur kan det komma sig?

Han är Gud!

 

" The church has sold out to carnal methods, carnal philosophies, carnal viewpoints and have lost the glory of God in our midst. We are a starved generation that has never seen the glory of God. " - A. W Tozer -

 

Jag vill dela denna bibeltrogna undervisning av Per-Arne Imsen här på bloggen, hämtad från YouTube. Ta del av den, sprid den och låt på så vis Guds ord få deklareras och tillämpas. En undervisning som jag upplever vara ett upprop till kristna att börja följa JESUS igen. Frälsningen är inget självändamål vid slutet av en gata där vi slår oss till ro i vår kyrka. Passiviteten hos den enskilt kristne idag är ibland häpnadsväckande. Vi behöver en folkrörelse till JESUS! Gör något för honom. 

Han som gjort allt för dig.

 

Omvänd dig och gör bättring och låt döpa dig till JESUS Kristus, så ska du få den helige Ande som en gåva. Det är ett löfte från Gud till dig.

- Gud välsigna dig på självförnekelsens väg. Du är en syndare. Det vet du om! Du är på väg mot en evig förtappelse. Du går evigt förlorad i din synd. JESUS är Guds väg också för dig. Ta emot JESUS i ditt liv till befrielse. Amen!

 

"Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, tillrättavisning, upprättelse och fostran i rättfärdighet, så att gudsmänniskan blir fullt färdig, väl rustad för varje god gärning." ( 2 Tim. 3:16-17 )

Detta forum har kommit att bli något av en evangelists dagbok. Det är också mycket medvetet. Det ligger över mig att också vara ett exempel för andra. Att om möjligt bli en inspiratör.

När jag sist beställde nya flyers så ville jag byta ut texten, budskapet. Göra den mer uppfodrande. Vi är i tiden och vi befinner oss på en vandring i livet där utgången är himmel eller helvetet. Det är den krassa verkligheten. Och den får vi inte sopa under mattan. Livet är en strid ifråga om eviga värden.

Jag har tittat på andra evangeliska traktater. De gör allt för att vara inbjudande. Det är en överbetoning åt det lyckliga hållet. För att verka inbjudande. Ja, det är en obeskrivlig frid och glädje i JESUS! Det vet varje pånyttfödd människa. Men det finns flera sidor av det livet.

Det finns en udd i evangelium som inte får glömmas bort. Den udden är riktad emot synden. Har du möjligen sett en flyers som talar om synd, nu för tiden? Om du någonsin stöter på någon flyers. Nej, det är mycket lycka och befrielse. Och jag säger inte att det också har sin givna plats. Så det är inte det. 

Jag har brottats mycket med textinnehåll. Jag tror att man ska ha stor tilltro till att JESUS verkligen förmår möta den enskilde på tu man hand. Peka på JESUS! Därför uppmanar jag till det. Vänd dig till JESUS i bön. Han hjälper! Så min första utgåva av traktat får vara kvar men också den senare och jag kommer säkert också att skaffa ytterligare traktater med annan text. 

Bibelordet här går i god för att all skrift som är ingiven av Gud är till nytta. Ja, kanske man kan göra liknelsen med de fyra sädesslagen. Råg, korn, vete och havre. De är alla frön men de är inte alla lika lättsmälta. Vi behöver också råg i livet som är fiberrikt. Förstå min bild. Vi ska vara såningsmän av livets ord. 

Tänk om jag kunde få fler på fötter! Ni vet inte att däri ligger början på väckelse. Men så är det. JESUS med den helige Ande går med. Jag talar av erfarenhet. Jag går ensam men upplever det varje gång. Han är en verklig hjälpare!

Åhhh...hela min varelse är uppslukad av att ge mig iväg ut på stan och jag blir inte trött. Kan du förklara det? Detta upptåg är inne på sitt fjärde år och HERREN växlar upp det allt eftersom.

I sommar kommer jag att stå många dagar i denna tjänst. Det är möjligen den ringaste, den povraste men absolut den mest härliga tjänsten för JESUS!

Gud välsigna dig!

 

" The only safe place for sheep is by the side of the Shepherd, because the devil does not fear sheep; he just fears the Shepherd." - A.W Tozer -

 

"Och Petrus och Johannes gingo upp till helgedomen, till den bön som hölls vid nionde timmen. Och där bars fram en man som hade varit ofärdig allt ifrån moderlivet, och som man var dag plägade sätta vid den port i helgedomen, som kallades Sköna porten, för att han skulle kunna begära allmosor av dem som gingo in i helgedomen. När denne nu fick se Petrus och Johannes, då de skulle gå in i helgedomen, bad han dem om en allmosa. Då fäste Petrus och Johannes sina ögon på honom, och Petrus sade: »Se på oss.» När han då gav akt på dem, i förväntan att få något av dem, sade Petrus: »Silver och guld har jag icke; men vad jag har, det giver jag dig. I Jesu Kristi, nasaréens namn: stå upp och gå.»  (Apostlagärningarna 3)

Det otroligt nyttigt att stämma av sina intentioner med Guds ord och låta det få vara vägledande och bli både normgivande och till en standard för hur vi ska framleva våra kristna liv. 

Vi förstår här i texten att den inverkan på det samhälle som den handikappade levde i då han blev botad, åstadkom mer i hans samtid för Guds rike än vad stora verksamhetsmaskinerier kan åstadkomma under blandade motiv. En förlamad började gå i JESUS namn! Vi förstår själva. Petrus och Johannes behövde inga annonspengar efter det. Ryktet gick ut av sig själv. 

Jag kan inte finna någonstans i Guds ord att pengar har någon betydande plats i evangelisationen. Jag tror att människor med resurser kommer till oss, när så behövs. "Vårt dagliga bröd giv oss idag." En unison bön. Ett gemensamt behov och inte för ett självförverkligande. Det är en bön riktad till Gud och inte till människor. 

Jag vill avsluta denna appell med att travestera bibelordet på dagens evangelister. De går alla i samma fälla. Expansionsfällan. Elefantsjukan som vill göra ämbetet famösare, mig själv mer framgångsrik och resurserna verksamheten mer välsignad. Man mäter på världsligt vis. En åkomma diktatorer lider av och stater som inte kan hålla mänskliga friheter i schack. De har ju ingen över sig. 

"Då tog Petrus till orda och sa; Silver och guld har jag inte så att det räcker för min verksamhet. Behoven är följande;... Kan och vill du så får du gärna vara delaktig i Guds verk och sätta in en gåva på detta Swishnummer, så att Guds rike kan breda ut sig." 

Det är något grundläggande fel här. Därför sitter det också ofärdiga människor på gatan som inte blir den utlösande faktorn till att hela städer kommer i rörelse mot JESUS. Swishappen har blivit hjälparen! Till vad? Det egna förverkligandet på en religiös marknad. Var går gränsen för det? Läs om Paulus. "Dessa mina händers verk.", skriver han. Mina händer. Inte andras. Och de blev till Guds!

Nu ska jag strax sadla om och gå ut i evangelisationen med mina traktater. Ett hantverk. Så ringa. Så avskalat. Jag har ingenting mer än JESUS att komma med. Han är min avsikt. Och bara han! Resultatet överlämnar jag åt HERREN. Det är han som har kallat och jag har inga befogenheter att bygga in en egen verksamhet i hans namn. Vad händer när många gör så? Det blir en JESUS väckelse! Lovat vare Gud!

Gud välsigna dig, min vän. Jag var hård och kategorisk nu i mitt tal men självförverkligandet har många skepnader och kan dyka upp var som helst. Har du läst om vad Gideon gjorde som blev till en så stor olycka? Bäste Gideon, så anspråkslös. Han gjorde en dräkt av guld. En efod. Var kom det guldet ifrån? Från andra. Vad står Gideons efod för? Den egna verksamhet - mitt i allt. Självberömmelsen. De egna mätbara framgångarna. Han ville inte bli deras kung. Så ödmjukt. Så fromt. " Men jag har en önskan.", skyndar han att tillägga.

Vi läser och begrundar;

" Jag ska inte bli er kung, och inte min son heller! svarade Gideon. Herren är er kung! Men jag har en önskan. Ge mig ett örhänge var av det ni samlat från era fallna motståndare. (Midjaniterna var ismaeliter, och de brukade ha guldringar i öronen.) Det ska vi gärna göra! svarade de och bredde ut ett tygstycke. Där lade var och en ett örhänge från bytet. Den sammanlagda vikten blev 1700 siklar, nästan tjugo kilo. Till detta kom värdet av halsprydnaderna, de kungliga kläderna och kamelernas halskedjor. Gideon gjorde en efod av guldet och satte upp den i sin hemstad Ofra. Men alla i Israel började snart tillbe den. Därför blev den till olycka för Gideon och hans familj." (Dom. 8:27)

Tjäna Gud! Utvidga Guds rike. Ha akt på dig själv.

 

" THE HOLY SPIRIT NEVER ENTERS A MAN AND THEN LETS HIM LIVE LIKE THE WORLD. YOU CAN BE SURE OF THAT."  - A. W TOZER -

Är du kommit bort ifrån HERREN? Då vill han föra dig tillbaka. JESUS kärlek till dig vet ingen gräns! Han kommer att föra dig tillbaka till honom. Det är den helige Andens uppgift i våra liv.

 

Sara som skulle blivit döpt för två år sedan i Sickla har nu blivit döpt till Kristus. Det är så jättestort! Vi hade förberett för hennes dop redan 2021 och skaffat henne en studiebibel i samband med det och dedikerat hennes dopdatum. Men nu har hon blivit döpt på annan ort med lite tidsförskjutning. Det är så glädjande! Vi döps till Kristus och inte till samfundet, dopförrättaren eller till kyrkan.

Ganska ofta får jag frågan om dopet är frälsande. Om man kan bli räddad för evigheten - trots att man inte blivit döpt av olika skäl. Jag skulle vilja vända på hela resonemanget. Var finns den pånyttfödda människa som inte låter sig döpas till Kristus då Guds ord så klart framhåller det, på frälsningens väg? Är det då inte något fel på tron? Har man då verkligen mött JESUS som sin personlige frälsare om man tvekar att låta sig döpas? Är inte det nya livet med Kristus en så stark upplevelse för en pånyttfödd att man till och med skulle kunna låta sig bli döpt varje dag, om så vore? Om det var regeln i läran, vill säga. Förvisso! Utan tvekan. Kärleken till JESUS skulle göra även det möjligt. Dopet är en begravning. Men nu räcker det att "begrava den gamla människan" en gång för alltid. Vi gräver inte upp det gamla livet för att sedan begrava det igen. Och en död ska begravas snarast.

"Den som tror och bliver döpt han skall vara frälst.", står det i Nya testamentet. När vi läser om den Etiopiske hovmannen i Apostlagärningarna så utbrister han; "Här är vatten vad hindrar att jag döpes? " (Apg. 8:36.) Hovmannen var alldeles nyss omvänd då detta uttalades. Alltså; enda hindret är egentligen vattenbristen som fördröjning och tillfällig ursäkt för att inte genast bli döpt. Vatten finns det gott om och nästan överallt. Många svenskar reser till och med hundratals mil för att bada i tropiska vatten under sina semestrar så det handlar inte om vattenbrist i något avseende. "Så vad hindrar att jag döpes?" Det är den gensvarande repliken.

En tro som inte konfirmeras av ett dop till Kristus har inte fått det gensvar hos den enskilde som frälsningen i JESUS eftersöker. Då är det något som inte riktigt stämmer.

"Petrus svarade dem: "Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva." (Apostlagärningarna 2:38)

Guds rika välsignelse till Sara som nu har tagit beslutet och följt JESUS i dopets grav. Jag är så glad för det.

- Tack JESUS för Sara, och att hon tagit steget i din efterföljelse. Led hennes steg varje dag med dig. Amen!  

 

Till veckan vill jag i JESU namn gå ut i korsningen Gamlabrogatan/Drottninggatan igen med JESUS. Det ligger så över mig! Människor i massor ska få bli påminda om JESUS och bara han. Sedan kan den helige Ande arbeta i människors sinnen, han som förmår verka i både vilja och gärning.

Jag önskar jag kunde involvera dig i arbetet på något sätt. Ärendet hastar!

Jag kunde förvisso göra som andra evangelister och öppna ett Swishkonto för dig som inte kan vara med på plats, men som vill stödja verksamheten och på så sätt tro mig kunna påskynda andliga resultat genom de ökade resurserna. Men jag vill inte ha det så. Jag tror man bara lurar sig själv och hamnar i onödiga frestelser och svårigheter. Detta har ingenting med pengar att göra. Jag tror på att offer ska man ge själv. Med den följer en ohämmad välsignelse och överträffar allt annat. Tänk att bara tigga pengar av andra för ett Guds verk och det hela tiden. Alla ska ju vara själavinnare och inte förlägga det på entreprenad. Då är man fel ute. Vänd på tratten. Bli effektiv med små metoder istället. Stora metoder kommer äta upp både dig och din tid. 

Men jag har ett enormt behov av förbön, mina vänner. Bed för evangelisationen! Den har kommit för att stanna och den arbetar på lång sikt. Mycket lång sikt. För människors eviga väl.

Lovat vare JESUS som är närvarande och levande för hjärtat! Ja, låt oss alla bli Kristusbrev lästa av alla.

Gud välsigna dig och er alla som följer detta arbete!  JESUS är så nära, så nära.

Jag vill följa dig, oh JESUS, följa dig om vägen går, Över solbelysta höjder, eller genom dunkla snår. Där din helga fot gått före, vill jag följa efter glad. Viss att varje steg mig närma, hem till levande Guds stad:/

Må jag då ej ängsligt spörja: HERRE, säg varthän du går. Eller med en hemlig tvekan träda uti dina spår. /: Ack, här gäller blott att följa, Ej att välja väg och stig, Blott att uti barnslig lydnad, gå den väg du valt åt mig:/

Men om något här mig binder, med ett en så hårfint band, och vill bliva mig till hinder för min gång till livets land./: Gör mig fri, ja fri i Anden, fri att följa dig med fröjd. Fri att älska, fri att tjäna, med din goda vilja nöjd:/

Oh så tag min håg, min vilja, slut mig i din vilja in. Och när jag är trött av vägen: viska till mig du är min. /: Har du följt mig här i tiden under några korta år. Skall du ock i evigheten följa Lammet vart det går.:/

Sångförfattare Lina Sandell

 

Det ligger fortsatt starkt över mig att gå ut med flyers om JESUS. Det bara är så. Jag skulle så gärna vilja förklara den maningens röst men det går inte. Den är stark som en drift. Ja, är det inte samma ordval i Guds ord? "Drivna av Guds Ande." "De som drivas av Guds Ande." Det är överväldigande tydligt!

I morgon blir Finland medlemmar i Nato. Ryssland har deklarerat att de kommer att förstärka sin närvaro i Väst och i Nordväst som ett svar på det. Mina vänner! Vi har aldrig varit så hotade som vi är idag och jag vill påminna om de 70 år som gått sedan domen enligt Birger Claesson blev uppskjuten. Det är verkligen respektingivande. Året 2023. Gotland har aldrig varit så utsatt som den är idag.

Så fort jag får tid ska jag ställa mig i korsningen Gamlabrogatan/Drottninggatan igen. Jag vet inte vad Gud avser härnäst. Det är en stor och mäktig uppgift i sig att få vara en aktiv evangelist men Gud har något i beredskap här i Stockholm. Det vet jag. Det upplever jag. Det tror jag!

HERREN går själv med. Tack JESUS!!

 

"Men vill du inte inse, tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? Blev inte vår far Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar när han bar fram sin son Isak på altaret? Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar, och genom gärningarna blev tron fullbordad. Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det tillräknades honom som rättfärdighet, och han kallades Guds vän. Ni ser alltså att människan erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. Blev inte den prostituerade Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar när hon tog emot sändebuden och släppte ut dem en annan väg? Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död." (Jakobs brev 2:20-26) 

Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död, säger Jakob. En troende människa kan inte vara overksam. Det är uteslutet. En levande tro måste ge uttryck för det inre livet med Gud och den hittar sina uttrycksformer. Det är kärleken till JESUS som driver. Det är den helige Ande inneboendes. 

Jakob är kategorisk i sina formuleringar och exemplen han ger var inte primärt organiserade. Han refererar t.ex. inte till Israels barns uttåg ur Egypten eller erövringen av Jeriko. De är förvisso också trons gärningar. Jakob förlägger istället trons gärningar till enskilda individer som utövar dem. Vem hade uppmärksammat skökan Rahabs insats eller Abrahams mycket märkliga bedrift att vilja offra sin son under lydnad, om inte skriften framhållit dem? I ett församlingsmöte hade med all rätta hennes leverne dömts ut och Abraham hade fråntagits föräldrarätten i en humanistisk värld utan förståelse för andligt liv i Gud. Abraham är ju farlig som pappa... "Gud ska nog tillse offret ", sa Abraham till sin son och visste inte om att han profeterade. JESUS kom. Han det stora offerlammet som fick sin förlaga i det prästerliga offrandet.

En levande tro går inte att tygla inom uppsatta konventioner. Du kan aldrig lagstifta mot trons gärningar. De hittar sina uttrycksformer och låter sig inte hindras. Trons gärningar har sina rötter i Gud och hänskjuter sin rätt i det den utför i honom. Det är allt den eftersträvar. Då uppslukas människan i något som blir större än henne själv om än under många brister. Tid och rum blir underordnat. Hon arbetar då ohämmat natt och dag, om så är. De som inte förstår essensen ser då bara övertidsarbetet och det sekundära på en mänsklig nivå. För trons människa finns då inga obekvämligheter eller hinder.

Kan man äga en levande tro på Gud och inte uträtta något för JESUS? Nej. Det säger oss Jakob i sitt brev. Det är helt uteslutet. Man kan inte förlägga trons gärning på entreprenad. Den som lever andas och torson rör sig upp och ned, fram och tillbaka av livstecknet. Det går inte att dölja. Tron utan gärningar är död. Men en levande tro är verksam!

Har du liv i Gud? Ja, då måste du uträtta något i ditt liv. Det är trons väsen.

Jag har sett evangeliskt arbete på nära håll. Verksamhetsformer som uppstod då livet i Gud fick enskilda individer att sluta sig till varandra och hitta uttrycksformer i en verksamhet för att nå andra med evangelium. Vi måste tillbaka dit till ett pionjärt arbete. Det enkla att nå andra människor med evangelium. Nu snickrar alla på sina egna hus istället och profeten Haggai ropar från sin tid, tidlöst; 

Är då tiden kommen för eder att själva bo i panelade hus, medan detta hus ligger öde? (Haggai 1:4)