_DSC9211-2.Mobilen

Hur ljuvliga är inte stegen

"Hur ljuvliga är inte glädjebudbärarens fotsteg när han kommer över bergen och förkunnar frid, bär fram goda nyheter och förkunnar frälsning och säger till Sion: "Din Gud är konung!" (Jes. 52:7)

Vaknade denna lediga dag av mig själv kl.04.25 med en pionjärs omistliga verksamhetslust över att få viga denna dag i Herrens tjänst. Att idag få gå med evangelium om Jesus till mina samtida medmänniskor. Och dela ut traktater om Jesus! Det fyller mig med en obeskrivlig glädje och den Helige Ande viskar oavbrutet i mitt inre - Du går inte ensam. Jag är med dig, säger Herren.

Ja, det är samma fröjd kung David möjligen upplevde då han vallade sina får ute i det fria. Då han möjligen åt frukost där på kullarna utanför Betlehem. Då dagen syntes bli regnfri och då solen var på gott humör. Då daggen ännu gjorde sitt och vätade det gröna gräset för fåren och gav smak åt grödan. Då kullarna inte inbjöd till trötta ben utan till en oändlighet av fri rymd. Hur vackert syns då inte snön uppe på Hermon vid Ceasarea Filippi? Och på Karmel brinner elden från en utmanande tro genom gudsmannen som utmanade alla omöjligheter. Lovat vare Herren! Han grep mig och jag lät mig gripas.

Men visst; för en troende finns alltid fiendens otäcka hot, genom björn och lejon. Genom skorpioner och oupptäckta skrevor på lur. Fienden kommer inte alltid där man räknar med honom. Han kommer där Herren förgör honom. Genom sten och slunga.

Ett budskap håller på att arbeta inom mig som jag ska delge på YouTube när tiden är inne. Gode Gud! Det blir inte lätt för oss och för många kommer det bli svårt att höra på; - Vad har du fått som inte blivit dig givet? Berättelsen om den rike mannen. Det kommer att sänka många i en bedrövelse som är efter Guds sinne. Vad är en bedrövelse efter Guds sinne? Den är till förbättring! Lovat vare Gud!

Kl. 10.30 är jag på stan! Och några timmar framåt.

All ära till Jesus, denna dag! Var glad i Herren också du denna morgon. Var med och bed för evangelisationen. Bönen har en sådan makt att den inhägnar Guds verk av välgärningar. Vi behöver många luftgropar genom vilka Herren kan sträcka ned sin väldiga arm till att hjälpa. I oss själva är vi ingenting.

Hans arm är inte för kort för att frälsa!

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Thommy » Proklama i Stockholm:  ”En händelse som ser ut som en tanke...varför inte överlåta verksamheten till för..”

  • Stina » Proklama i Stockholm:  ”Thommy, du kanske inte vet att det var Arne Imsen som ordnade lokaler åt Sundbom..”

  • Roger Lindroos » Konsertkristendomen!:  ”Du är något på spåren här. Men följer det inte en stigande trend inom frikyrklig..”

  • Claes Mård » Konsertkristendomen!:  ”Ja du Thommy... Allt ska vara så flashigt nu för tiden. Jag kan intyga att våra ..”

  • Susan A. » Ett hembud:  ”Tack för dessa ord. Min käre far fick komma till detta Paradis kl. 20:45 den 10/..”

  • Lennart Högberg » Birger Claesson:  ”Tycker det är intressant det du pekar på, vi kan heller inte glömma Birger ohlss..”

Bloggarkiv

Etikettmoln