_DSC9211-2.Mobilen

Davids största seger

"Nu sade Isai en gång till sin son David: "Var snäll och tag en efa av dessa rostade ax och de här tio bröden och spring med det till dina bröder i lägret. De här tio ostarna skall du ta med till deras befälhavare. Se efter om det står väl till med dina bröder och tag med något livstecken från dem. Tillsammans med Saul och alla Israels män är de i Terebintdalen och strider mot filisteerna." David steg upp tidigt följande morgon." (1 Sam. 17)

Isai hade åtta söner. David var den yngsta av dem. David känner vi alla till som kung David. Men inte här. Här är han i vardande.

David som i sina unga år hade vaktat sin fars får och dödat både björn och lejon. Tre av Davids bröder var här ute i krig under Sauls befäl. Nu ville Isai få veta hur det gick för dem. Han bad därför David att gå iväg med proviant till dem på stridsfältet.

Här har vi upprinnelsen till Israels stora seger över Filisteerna, då David kom att utmana och besegra Goliat. Men han hade tre ännu mäktigare fiender att besegra först. Hans bröder. Äldre bröder är inget ovidkommande. Äldre bröder är invävda i en yngres personlighet. Värderingar, sätt att förhålla sig till, trix, knep och knåp - alla är ärvda från den äldre generationen. Och inte minst kärleken till de äldre bröderna genom blodsband som skapar en respekt och ett öra till vad de har att säga i alla situationer, om än många gånger motvilligt. Äldre bröder kan man inte bara avfärda. De som räddat lillebror i många situationer och äger ett stort kapital av förtroenden.

Det är ljuvligt att läsa om Davids lydnad inför sin far och hans karaktär redan vid den här tiden. Tänk att den yngste av åtta söner får gå ensam ute i ödemarkerna och vakta familjens får bland rovdjur. Var inte någon av de äldre bättre lämpade för det? Tre av dem var ju till och med soldater. Hade inte de varit bättre skickade att möta både björn och lejon under ett herdeskap? 

David steg upp tidigt nästa morgon. Tänk att den Helige Ande valt och kostat på sig att ta med det beskrivande ordet i den hårt trängda textmassa som skriften utgör. David hade beredvillighetens skor på sina fötter, som Paulus skriver om till efesierna. Det är den initiala förutsättningen. Det är den nödvändiga hållningen för att bli brukad av Gud.

Skriften är mycket noggrann i att detaljerat beskriva Davids karaktär här. Han såg inte sin nya uppgift som en nödutgång för att slippa vakta fåren eller att utföra gamla tråkiga uppgifter under befodran. Låt oss läsa vad det står:

"David steg upp tidigt följande morgon. Han lämnade fåren åt en som skulle vakta dem och tog med sig det han skulle och gav sig i väg, så som Isai hade sagt till honom."

Vi känner igen Jesus karaktär här, i David. Han lärde sig lydnad i allt. Tack Jesus för ditt föredöme!

Men det jag vill komma fram till här är att Goliat är inte Davids största seger på ett personligt plan. Segern över Goliat är Guds seger. Davids seger är över hans tre bröder. För hade han dukat under för sina bröders syn på honom hade han aldrig nått fram till segern över Goliat. David fick med sig tio bröd till bröderna och tio ostar till befälhavarna. De blev servade tre smörgåsar vardera av David. Det tionde brödet kanske han fick äta själv på vägen i en ojämn men förutsedd ekvation. Låt oss läsa vad de säger:

"Hans äldste bror Eliab hade hört hur han (David) talade med männen och han blev rasande på David och han sade: "Varför har du kommit hit? Åt vem har du lämnat den lilla fårhjorden i öknen? Jag känner ditt övermod och ditt hjärtas ondska. Det är för att se på striden som du har kommit hit." David svarade: "Vad har jag då gjort? Det var ju bara en fråga." Sedan vände han sig från honom till en annan och frågade samma sak, och han fick samma svar som förut."

Eliab var den äldste av Davids bröder och han åtnjöt naturligtvis störst respekt inför lillebror och på en fallande ansenlig brödraskara. Vi har ju alla våra favoriter. Så var det också för den unge Josef. Hans bröder gick ännu längre i dominans. Av dold avundsjuka. Men Gud banade en väg mitt i allt. Asfalt är initialt brännande het men övergår sedan i en banad väg med kritvita streck. Här är vägen vandra på den!

När David fällt Goliat hade han redan besegrat en mycket större fiende i sammanhanget. På ett personligt plan. Det motstånd som reste sig upp emot honom.

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Thommy » Ytterligare 20.000:  ”Tack för din respons, Claes! Du är alltid välkommen att vara med mig. Jag gläd..”

  • Claes Mård » Ytterligare 20.000:  ”När jag ser alla dessa traktater som du delar ut så känns mitt arbete på fängels..”

  • Thommy Jakobsson » Filadelfia i kris!:  ”Guds frid Inge, Tack för ditt genmäle! Tyvärr så kommer den "kravbilden" mer at..”

  • Inge Hultström » Filadelfia i kris!:  ”Fick se detta Mail först i dag och jag som medlem i denna kyrka lider och våndas..”

  • Thommy » Tillbaka från Grekland:  ”Tack Conny! Gud välsigne dig i din gärning.”

Bloggarkiv

Etikettmoln