_DSC9211-2.Mobilen

Gud går fram i Stockholm!

Gamlabrogatan - Drottninggatan, idag. Gamlabrogatan - Drottninggatan, idag.


I dag blev det tre timmar i Jesus tjänst. Regnet drog in och avslutade insatsen.

Jag fick idag kontakt med en man som varit frälst. Det förstod jag. Något hade uppenbart stört hans gudsrelation. "Gud väntar på mig ändå ", som han sa, och lämnade tillbaka traktaten. Jag frågade honom: "Vad har hänt dig? " Mannen svarade inte och jag kunde inte utkräva någon förklaring av honom. Kanske kommer min fråga att påminna honom att tänka tillbaka på hur det kunde ske att han tappade bort Jesus i livet. Guds Ande ska hjälpa honom och leda honom rätt!

Vidare fick jag även idag möjligheten att erbjuda en traktat till den man jag särskilt ber för. Jag tänkte säga till honom att jag beder för honom. Det kan han inte just nu ta in och ta emot. Det upplevde jag på en mille sekund. "Gud välsigna dig ", sa jag istället, tvärts över gatan. Han slog då ut med handen. Människors attityder är färskvara. Det kan svänga fort. Så var det för Saulus av Tarsus. Därför måste en evangelists bemötande vara fylld av Jesu kärlek, men inte uddlöst. Rätt som det är blir den enskilde mottaglig. Jag har upplevt det så att jag ska be just för honom. Då gör jag det.

Ja, det är ett stort och välsignat arbete. Idag nådde jag knappt 500 människor. 

En äldre kvinna frågade mig idag; "Vad har du för någonting? " "Jag står här för att påminna dig om Jesus ", svarade jag. Det var ett svar som återkopplade till hennes förmodade kunskap om Jesus. Påminnelsen var vänligt sagd men blev för henne mer förebråendes. Mitt svar landade i henne så. Hon visste naturligtvis vem Jesus är. Är man över sjutttio år då äger man kunskap om Gud som man bör påminnas om - ifall man inte sagt sitt ja till honom ännu. Ända fram till dödsbäddar kan den helige Ande påminna människor om att lämna sina liv till Jesus. Sen är det för sent. För evigt för sent! Men då måste de någon gång under livets gång fått kunskap om Gud också. Vi får inte glömma Guds Ande som arbetar innanför människors attityder och skal. Vi får arbeta utifrån.

Fem tonårskillar kom tillbaka tre gånger och ville tala med mig om Jesus. En av dem hade muslimsk bakgrund. "Jesus är Guds "Aid El Kebir" till mänskligheten", sa jag. Jag tog föreställningar kring centrala traditioner från hans egen religion och la den över Jesus. Pedagogiskt och avväpnande. Hans tankevärld tystade honom inför det svaret. Och han blev mottaglig.

Killarna frågade mig om jag röstat på KD i valet till regering och riksdag. Det kristdemokratiska partiet eftersom jag är en kristen... Jag svarade att KD som tidigare hetat KDS startades för att man tog bort kristendoms undervisningen i skolan och istället införde religionskunskapen. Men de har inte uträttat någonting i den saken."Det är därför det är så svårt för er att hålla isär alla gudar bland religionerna och verkligen tro på någon.", tillade jag. "Skolan har gjort er en stor otjänst.

Pojkarna ville ha några traktater och ville dela ut där bredvid mig. Det fick de. Deras handlande talade för att de var öppna för evangelium. Mer än gammal kristna till och med som inte kommer loss! Jag sa till dem att era hjärtan är som en stor bostad. Där har er mamma och pappa ett var sitt rum - även om de förhoppningsvis fortfarande är gifta. Men det finns ett större rum där i hjärtat som är till för Jesus, Guds son. Han vill bo där så att det blir hemfrid i hela ert hjärtas bostad. I era själar! Släpp in honom."

Pojkarna ska komma tillbaka, sa de. Man vet aldrig vad Gud gör i dem.

Jag önskar att jag på baksidan av mina flyers hade en välkomsttid för att bjuda in till väckelsemöten, företrädesvis i en biograf. Det hade varit så följdriktigt. Jag har ingen. Men vi får se tiden an.

Jag hörde förresten en riskkapitalist ifrågasätta en entreprenör i ett sammanhang. Hon frågade entreprenören; "Är du en visionär eller en drömmare? " Som att drömmaren bara slirar på kopplingen och aldrig når fram till ett förverkligande av sin dröm, medan visionären jobbar ivrigt för den och den förverkligas.

Åhh...mina vänner! Patriarken Jakobs son Josef var bara en drömmare! Så till den grad att han till slut själv kunde tolka drömmar. Men visionen var Guds!

Därför blev inte drömmarna i Josefs liv bara till dagdrömmar - även om det tog lite tid innan de uppfylldes och om än under stora svårigheter.


 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Siri » På flyget hem från Thailand:  ”Halleluja lovad vare Jesus Kristus vår frälsare och Herre! " Gå därför ut ich gö..”

  • Märta » Gud börjar om!:  ”Thommy! Tack för ett ord från Herren i nödens tid! Ett tydligt budskap om Guds f..”

  • Stina » Gud börjar om!:  ”Tack käre broder Thommy för denna mäktiga predikan! En mycket nyttig påminnelse ..”

  • Siri » Håll ut!:  ”AMEN!”

  • Annika » Vid misströstan:  ”Tack för tröstens ord. Önskar dig Ett Välsignat o Segerrikt nytt år!”

Bloggarkiv

Etikettmoln