_DSC9211-2.Mobilen

Vi får inte bli passiva!

"Den som skäms för mig och mina ord, honom ska Människosonen skämmas för när han kommer i sin och Faderns och de heliga änglarnas härlighet." Lukas 9.

I början på sommaren tog jag alltid med mig en bunt av mina flyers när jag gick på ett elljusspår, där jag bor. Jag kom på att där kunde jag fästa traktater i sprickorna på stolparna. När promenerande grannar i omgivningarna då gick förbi så kunde de ta med sig en handaffisch och blir påminda om Jesus.

Men jag stötte på patrull. En man skrev till mig och förkastade mitt tillvägagångssätt. Han menade att jag skräpade ner i naturen. Det låg nu lappar i hela terrängen, uppgav han. Det mannen inte visste om var att jag alltid brukade gå den vägen dagen efter och sondera terrängen för min evangelisation, så att inga lappar blev kvar på marken. Men denna gång gick jag ut direkt för att se över "allt skräp" jag bidragit med i naturområdet. Det fick bli en halvmil till.

Jag fann att mannen inte talat sanning. Det jag däremot kunde konstatera var att många hade sökt sig till min blogg. Ett utslag för att många hade tagit av lapparna. Nästan alla av traktaterna var borta. Mannen menade att verksamhetsformen stod i vägen för budskapet. Man skräpar ju inte ner i naturen!

Jag ger mannen rätt. Man ska inte skräpa ner i ett naturreservat. Men det är också en så väldigt typisk reaktion från någon som är emot budskapet om Jesus. Det kan vara av tusen skäl. Men ändå. Jag kan säga att mannen stoppade mig och en utomordentlig verksamhetsform där jag nådde väldigt många människor på stövtåg, med enkla metoder. Gud vet allt!

Coronaviruset lägger fortsatt band på allt vad evangelisation heter. Men jag har funnit ett annat sätt - då kärleken är uppfinningsrik! Jag kommer att dela ut mina traktater till parkerade bilarna på stormarknader. Det kan jag göra under stor hänsyn. Jag tar på mig engångshandskar och lappar bilarna. Det är visserligen också anonymt, vilket jag inte föredrar, men det väsentliga är att människor blir påminda om evigheten. Det finns inga skäl att passiviseras!

Jesus gav i sitt testamente till alla tiders kristna att gå ut med evangeliet om honom och inte förtiga sanningen för sina medmänniskor. Här vänder han sig till de i texten som känner Jesus och har erfarenheter av honom, men som ändå skäms över honom. En sådan märklig sits. Hur kan det bli så? Vilka konsekvenser det kan få en dag!

En man sa till mig vid ett tillfälle att kristna ofta har en för hög bekännelse. Han menade att bekännelsen är större än vad man har täckning för.

- Javisst!! Låt oss äga en hög bekännelse!

Det är mycket, mycket bättre än att vara en namnkristen.

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Märta » Arbetet i Guds rike:  ”Instämmer helt och fullt med Backman "Tack för din klarsyn och tydliga analys!"”

  • Leif Backman » Arbetet i Guds rike:  ”Guds ord är skarpt och klart. Svart är svart och vitt är vitt. Grått blir det nä..”

  • Märta » Nyhemsveckan:  ”Forts. Pingstledaren Alm tycks sakna orientering i Skriften såväl som i den andl..”

  • Märta » Nyhemsveckan:  ”I sin slutplädering skjuter han skarpt, pingstledaren. Det tragikomiska är att h..”

  • Leif Backman » Nyhemsveckan:  ”Bibeln säger; "Hur kan en blind leda en blind?" Ärkebiskopen har under sin ämbet..”

Bloggarkiv

Etikettmoln