_DSC9211-2.Mobilen

Den rättfärdige måste lida mycket

"Mycket får den rättfärdige lida, men Herren räddar honom ur allt."  Psaltaren 34


Översättningen är från Svensk folkbibel. En mycket svag översättning i detta sammanhang. Jag tycker att uttrycket "mycket" som inledning på satsen andas distans till det som är budskapets mening; nämligen att den rättfärdiges normaltillstånd är att han måste och genomlider mycket. Varför då bygga bort nerven i ordet? Det står ju faktiskt i en annan översättning att han "måste lida mycket ". Lidanden som verkligen inte är en schablon. Lidandet är påtagligt och inte en skrivbordsprodukt - för den rättfärdige. Nej, bättre upp i den äldre översättningen från 1917 där översättaren vet vad han talar om. Om lidandet som inte bara är si eller så där mycket i största allmänhet utan verifierar ett måste.

"Den rättfärdige måste lida mycket, men Herren räddar honom ur allt.

Vi vill inte veta av lidanden och vi söker undkomma lidanden efter bästa förmåga. Det hör till självbevarelsedriften hos människan. Ja, var för all del rädd om dig. Var inte oförnuftig. Men skriften betonar ändå att den rättfärdige måste lida.  Det står också att Herren räddar honom ur allt! Har vi tro på att Gud är mäktig till det? Kan vår tro sträcka sig så pass långt att vi omfamnar löftet under brinnande svårigheter? Det är frågan. Ja, det är Guds egen ISO certifiering av vår karaktär, vår håg, vår hålling under prövningar, att vi får gå igenom dem alla och att Herren vid utpassaget lovat rädda oss ur ALLT! Vad är annars vår tro värd? Och vad har Kristus annars för betydelse för oss? En frälsning som endast har en evig betydelse för vår slutfrälsning, under statiska förhållanden, det är väl ingen beprövad tro? Nej, bättre upp du kristne. Bär också du ditt lidande!

Ibland blir vi intill döden tagna då stormar störtar emot våra sinnen och vårt liv. Våra egna kalkyler uppvisar då en katastrofal utgång. Men utgången äger Herren! Det är det fina. Han äger hela utgången! Han som är dörren.

Modern kristenhet har inte de djupa och rika erfarenheterna av att sätta sin tillit till Gud, sett ur många aspekter. Därför blir det kristna livet svagt och ljummet. Kristus får aldrig chansen att visa sin makt som han äger både i himlen och på jorden. Undrens Gud får aldrig chansen att gripa in eftersom vi själva banar våra komfortabla vägar.


 

Etiketter: psalm 34

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Robert » Ett inlägg till Daniel Alm:  ”Sorg i våra hjärtan när pingstförsamlingen i Tomelilla precis har kallat just Da..”

  • Kristina andreassen » Fler bönedukar skickas ut:  ”Vill gärna och önskar böneduk.”

  • Thommy » En man sökt av Gud:  ”Tack Anita! Du har så rätt. Vi sjöng en sång när jag var ung: " Där kärlek finns..”

  • Anita » En man sökt av Gud:  ”Thommy, den här mannen vet att du tror på Gud. Du har verkligen ansträngt dig fö..”

  • Thommy » Ytterligare 20.000:  ”Tack för din respons, Claes! Du är alltid välkommen att vara med mig. Jag gläd..”

Bloggarkiv

Etikettmoln