_DSC9211-2.Mobilen

Värkar!

Jag är havande med visionen om en biografsalong i Stockholm. Eller en motsvarande teatersalong. Det har många frikyrkliga verksamhets ivrare varit inne på tidigare men inte lyckats få till, av olika anledningar. Jag klandrar ingen. Men å andra sidan vad rör det mig? Ingenting. Trons väsen behöver inga jämförelser. Den behöver inte mäta sig med något kringliggande i det närvarande eller i det perifera för att kunna hävda sig under övertygelse och för ett förverkligande. Tron behöver inte legitimera sig. Den tror och hoppas det som man inte kan se. Den är av senapskornets art men mycket väl medveten om kraften i livsbetingelserna. Tron rymmer sin egen överlevnad. I Gud!

En teatersalong... En före detta biograf... Men inte för att spela livet eller filmatisera något av det eller för att fly livet för en stund utan för att det ska finnas ett vardagsrum för kristna i huvudstaden som är centrerade kring Jesus och människors frälsning. Jag vet inte hur många gånger jag skrivit om detta.

Men det är så att vara havande. Ja, de mest gnälliga kan stundom vara de gravida under en storm av hormonella störningar. Otympliga och besvärliga. Missnöjda och egensinniga. Illamåendes och tjatiga. De kan varken ligga, sitta eller stå. Deras fötter svullnar och de är ständigt förbisedda och oförstådda. De gravidas kväden! Processen som rymmer ett nytt liv.

Jag är havande! Och ju större barnet blir - desto påtagligare är det att bära det. Snart kan ingen förneka det. Vilket? Visionen!

Jag satt på inrådan och kopierade texterna ur detta forum och slogs av hur mycket det upprepas här om denna teatersalong. Men jag hade inte ens kommit in på innevarande år, förrän jag åter drabbas av dessa foglossningar. Barnet vänder på sig, det sparkar och gör sig påmint. Gode Gud! Om jag så ska dö i barnsäng så skall det födas fram och förverkligas! Kyrkorna representerar allt mindre Guds rike. Och tar lätt på synden. Nåden blir överflödig och Jesus försoningsverk ett onödigt spektakel. 

Det är dyrbart att följa Herren. Hans närhet är utomordentlig och hans inverkan och påverkan är påtaglig. Hans varma kärleksfulla inflytande är omistlig. Och han är blixtsnabb i tanke och ord. Hans uppfattningsförmåga kan ingen mätas sig med. Vilka resurser i den Helige Ande!

Jag kom för sent en dag till evangelisationen. Ja, jag skriver om det och beskriver det så för dig - likt profeten som la sig på en död kropp och överförde sin värme till pojken - för att om möjligt också ge dig nytt liv. Mun mot mun metoden där pneuman driver igång livsanden på nytt! Vi lär oss tidigt i livet att skrymta. Det hör till vår natur. Vi blir ofta utan att vi själva vet om det ögontjänare inför andra. Vi ser inte våra liv nakna och kala inför Guds omedelbara åsyn. Vi saknar gudsfruktan. Och på grund av att vi saknar gudsfruktan så tjänar vi oss själva eller andra intressen. Och lägger alla betoningar fel i tjänsten och utövandet inför Herren. Det finns en uppriktighet i tjänst för Herren som föder och när gudsfruktan. Den är helig och dyrbar!

Jag vill berätta för dig för att andas på dig. Med syrerik värme. Jag kom för sent, som jag sa, till min evangelisation en ledig dag. Tusen och en praktiska hinder dök upp och jag ville verkligen vara på plats klockan 10.00. Som jag lovat. Vi är annars inte lika noga med Herrens verk som vi är med "våra jordiska Herrar" och deras uppdrag åt oss. Dit kommer vi aldrig försent och vi ställer upp gränslöst. För pengars och karriärens skull. För slem vinnings skull. Timliga värden som ska förgås!

Jag kom femton minuter för sent till evangelistens arbete inför Gud. Och plågades av det. Av kärlek till honom! "Men det gör väl inget? Herren är ju nådig"... Javisst! Men det är inte ämnet här och nu. ”Gör er tjänst med villighet, såsom tjänade ni Herren och inte människor." Den tjänsten är ännu viktigare. Jag kom fram kl.10.15. Jag skyndade mig, verkligen. Varför skriver jag så här? Varför är jag så här? Därför att det är som om Gud går med. Och det är en andakt. Det är en aktsamhet om honom som aldrig slarvar med mitt liv! Eller med någon annans  liv. Gudsfruktan som banar väg för samvetsgrannheten. Och pålitligheten. Du anar inte vilken frihet den ger i en rymd av stor glädje!

Ja, jag vet inte om mina många ord kan väcka dig till liv. Möjligen värma ditt intellekt över att detta är något annorlunda - för det är det! Men så fort du lämnat min text så svalnar möjligen din ande på nytt och likstelheten finner rum och plats i och över dig. Paulus, som fick föda galatierna en andra gång till liv i Kristus... Tanken är att föda dig till liv med en förförisk längtan efter den Helige Andes röst och maningar i ditt liv. Han som trängtar med svartsjuk kärlek att ta sin boning ibland oss.

Herren får ingen ro inom och jag blir verksam i honom! Han vill ut både tidigt och sent med traktaterna på stan. Där står evangelisten mellan himmel och helvete och påminner människorna en sista gång om livets två utvägar - deras eviga väl eller ve. Det är en påtaglig uppgift! Den mest påtagliga, vill jag säga. Den är också din! 

Mina vänner! Teatersalongens hörn, där väggar och tak möts, brytpunkten mellan det horisontala och det vertikala skaver i evangelisten. Innertakets runda valv får "barnet" att sparka i mig. Och en hel salong av uppradade stolar ropar till varandra i trosvisshet under sin röda plysch i vetskap om de som kommer att sitta där i av Gud förut beredda gärningar. Jag har varit med om att köpa hus för flera hundra miljoner. Hus som inte var till salu. Med pengar som inte fanns. Gud visade mig på första parkett vad han förmår! Han som har skapat himmel och jord, skulle han finna det vara för svårt att avskilja en lokal för sitt verk - med eller utan finansiella upprop? Det är rent av pinsamt att formulera det. Han som slog på havet och det stod givakt så att hela folket kunde gå över torrskodda. Sela. Ja, sela.

Varför skriver jag sela? Därför att det är ett hemligt ord. Det attesterar det förutsagda. Det förutsagda?

Ja, det som blev sagt förut. 


 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Thommy » Det finns tre himlar:  ”Hej Mikael Falkenberg, Jag vet inte vad som hänt dig utifrån det du beskriver m..”

  • Mikael Falkenberg » Det finns tre himlar:  ”Hej! Jag gav Gud nästan 8 år av mitt liv och det gav mig absolut ingenting av vä..”

  • Claes Mård » Traktatmissionen!:  ”Ibland är det så att vår Herre tvingar oss till stillhet inte för att vi ska ge ..”

  • mats51 olsson » Traktatmissionen!:  ”Shalom. Blev själv sjuk av statiner. Gammal i förtid. Ont i leder. Onaturligt tr..”

  • Anita » Traktatmissionen!:  ”Thommy,jag sänder många Krya på dig hälsningar och ber att Gud ger dig kraft och..”

Bloggarkiv

Etikettmoln