_DSC9211-2.Mobilen

Mobilisering!

På fredag kommer jag att stå i korsningen Gamla brogatan / Drottninggatan igen och dela flyers. Jag kommer att vara där mellan kl. 09.30 - 12.00. Jag måste begränsa mig denna fredag - även om det bär mig emot. Uppdraget ligger över mig men framför allt i mig att gå ut med evangelium. Det är ett andligt skeende. 

Jag möter unga människor idag som när de möter budskapet om Jesus på mina flyers gensvarar; "Men jag är redan konfirmerad." Deras svar är att de redan genomgått något rituellt och på så sätt är halvt anslutna till kyrkan och därmed till Gud. "Vi hör ihop", menar de men med stelt leende och en tomhet i blicken och en svag övertygelse. Unga människor som tror att deras barndop är ett bibliskt dop när Jesus själv säger; "Den som tror och bliver döpt, skall vara frälst." Små barn tror ingenting. De är för små. Och ett dop utan tro är ingen frälsning!

Å andra sidan möter jag andra ungdomar som är så otroligt okunniga om Jesus och bibelns värld att det fullständigt saknas beröringspunkter. I deras begreppsvärld flyter alla religioner omkring i en enda soppa och inget är mera rätt eller fel i trosfrågor. Jesus är bara en bland alla andra. 

Konfirmationen å sin sida vad har den konfirmerat eller verifierat hos våra ungdomar? Har den lagt grunden för ett rikt inre liv med Gud? Eller är den bara ett minne likt en examen man genomgått, en studenten, sedan är man en kristen? En svensk kristen.

De evangeliska kyrkorna med sina understödda alfakurser där man i vuxen ålder ska lära sig grunderna i kristendomen per repetition och enligt koncept tills man så vant sig med allt som hör baskunskapen till att man upplever sig som en kristen igen. Kanske någon frälsningsbön unisont uppläst invid avslutad kurs. Trosbekännelser och mantra. - Men utan verklig omvändelse! Omvändelse från vad? Omvändelse till ännu mer kärlek men inte från synden. Blir man verkligen född på nytt? Det är frågan! 

Jag läste om en församling som nyligen döpte 100 stycken i ett möte. Jag är inte imponerad. Jag blir istället orolig. Det är inte ens nutidsenligt! Är det resultatet av en verklig väckelse? Eller är det en anslutning till en kristen ungdomskultur där gemenskapen fått kristna förtecken i en varm trendig gemenskap med lockande attribut? Består verket om den Helige Ande får granska rörelsen utifrån himmelska värden eller brinner rörelsen upp? Det är frågan!

Den unga generationen saknar barlast i Guds ord i jakten på gemenskap och andlig stimuli.

Jag känner en profetisk glöd sveda ytterflikarna på min mantel. Den ryker. Jag sparkar på religiös slagg och har ännu inte nått bar mark. Här har en långdragen katastrof ägt rum. När Guds folk sov då sådde fienden och vaccinerade människorna mot evangelium!

Mina vänner, vi ska växla upp, ge vår generation andlig vägledning, förkunna om synd, rättfärdighet och dom. Det är ett gigantiskt arbete framför.

Ett mudderverk från himlen skall så gräva ur gyttjan i folksjälen.

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Etikettmoln