2017 > 09



Simon, Simon! Satan har begärt att få sålla er som vete. Men jag har bett för dig, att din tro inte ska ta slut. Lukas 22:31

En av mina dyrbara vänner berättade för mig att förr i tiden när man sållade vete, så var det alltid två personer som stod mitt emot varandra med ett nät emellan sig. Eller en för ändamålet avsedd duk. Det tog tag i mig. Vetet la man på duken och sedan började den tumultartade behandlingen. Syftet var naturligtvis så långt avsiktligt gott. Man vill skilja agnarna från vetet. Ett ordstäv Jesus måste få tillerkännas ha myntat. 

Har du ätit havregrynsgröt någon gång och fått ett hårt skal med i den lena anrättningen? Det är ingen angenäm upplevelse. Havren är då av dålig kvalitet. Man byter märke och leverantör. Men bilden av att Petrus skulle sållas på det här viset är i sin förutsägelse lika brutal. Har Guds rike råd med sådana händelser när arbetet är så stort med att "vinna världen"? Behövs inte varje kristen arbetare vara "i toppform" jämt? Har Gud råd med att Petrus för en tid stiger ur sin gärning - för att inte tala om hans eget anseende - nog så viktig bland fromt folk? Ja, det är ett så viktigt mänskligt attribut att många gjorts obetrodda inför människor, i Guds rike, efter mindre försyndelser än en förnekelse vid en koleld. Genom oss själva känner vi andra. Du har aldrig gjort en fluga förnär. Därför har du heller aldrig fått något förlåtet. Den som har fått mycket förlåtet kan också förlåta mycket. 

Borde inte Herren skydda oss bättre så att vi inte tappar styrfart i arbetet för Guds sak  - genom en enda förnekelse under självbevarelsedrift? Frågan är barnsligt uttryckt men vi är också barn till Gud då prövningarna drabbat oss. Då blir vi ömma och utsatta. Säg den som inte Herren då förbarmar sig över. Förbarmar sig... Använd det ordet ofta. Det får inte dö ut. Säg det! Praktisera det.

I dagens text handlar det inte om fina bilder från ett familjejordbruk. Nej, här är det djävulen som är regissören. Han, en fallen ärkeängel. Så miserabelt det bara kan bli. Och han tar sig inte ur det. Han kommer heller aldrig att få hjälp med att ta sig ur det. Men för Petrus blev det ödesdigert. Och Jesus visste om det och tillät det ske. Ohhh...Jesus som alltid vaskar guld ur våra liv! Det finaste från Ofir. Han som vet att den svåra behandlingen kommer att medföra styrka till andra som faller igenom. Petrus och hans bröder. Ja, om Petrus omvänder sig efter förnekelsen, vill säga, för det finns alltid en risk med människan. Hon är oftast sin egen värsta fiende. Stolthet, bitterhet, besvikelser kan förstöra en ljus framtid och ett rikt nu. Det finns det tusen exempel på.

Vem håller i den andra sidan av duken i denna beskrivning? Om nu djävulen håller i ena sidan av duken och är så ivrig på att sikta Gudsmänniskor. Han håller ju inte i fyra tömmar. Om striden bara vore från avgrunden skulle vi lätt kunna urskilja den och vara på vår vakt. Men så lätt är det inte att nysta bland aktörerna då man blir sållad. Vem håller i dukens andra sida? Du själv! Dina böjelser och dina svagheter. Du som samtidigt är föremålet för genomsläppet, för fallet, för förnekelsen, under ett bättre vetande. Vi faller så lätt i vår svaghet. Det onda verktyget djävulen har till sitt förfogande. 

Vi som skulle vara ett bröd för världen. Den färdiga produkten för hungriga människor. Men inte sällan blir vi de fröskidor som både svinen och en bortavarande son mättar sin mage med, i de bittras och de fallnas samkväm. Vi faller så lätt igenom. Vi ger ingen mättnad. Till slut får vi själva tigga oss fram.

I Jesaja så står det om Satan och om hur vi i framtiden skall få se honom i egen hög person. Det står att vi kommer att förvånas. "Är detta den man som kom jorden att darra och kungariken att skaka "...osv. Ett möte som inte intresserar mig. Han vet redan nu att han är en förlorare. Dåliga förlorare kan bli nog så utåtagerande. Far ut! Gå in i svinen. Tills vidare.

Det vore ju på sin plats i det här sammanhanget att påminna oss om att den luttring som med hjälp av djävulen kan komma över en människa, den sker av två par händer. Det gör den. Kanske att de andra två händerna är minst lika farliga som djävulens. Vår egen frestelse. Varför? Jo, det är svårt att sålla om man bara är en som skakar en duk. Det behövs två. Kan man omintetgöra den ena så vore genomförandet begränsat, om du godtar min bild. Här blir striden både andlig och själslig på samma gång. Det är det problematiska. Djävulen har ingen själ. Men vi är själiska. Hans favoritämne!

Min vän. Bortom förnekelsen - där finns nåden. Bortom fallet - där finns nåden. Bortom synden - där finns nåden! Synden är ingen given väg att gå. Men om du faller så har vi en förespråkare inför Fadern. Han är nådig. Han är kärleksfull. Gå sedan och styrk dina bröder, sa Jesus. Jag tycker mig höra Jesus se fram emot det passaget - om än under ängsligt överinseende.


 

Läs hela inlägget »

Vi har varit i Paris några dagar och jag hade med mig den här boken, som jag tycker mycket, mycket om. Det är en avhandling av Runar Eldebo över Frank Mangs liv som jag läste för många år sedan nu. Den vill jag alltid kunna läsa och återkomma till. Har du inte den så fattas den dig.

Vet du om att Frank Mangs hade tre barn? Vet du om att han hade ett havererat äktenskap? Eldebo uppger att Frank Mangs fru var tveksam till äktenskapet redan från början. De höll ändå ihop i trettio år. Sedan skilde de sig. Vi kan nog inte idag förstå vad det kostade på för en predikant på den tiden att separera. Idag är det normaliserat. Frank Mangs dog 1994. Han blev 97 år gammal.

När jag åter igen läser boken om Frank Mangs påminns jag om orden över Jabes i bibeln. Jag har inte tänkt på det sättet tidigare tills jag åter igen läste Eldebos skrift. Jabes som blev född av sin mor "med smärta". Eldebo menar och Frank Mangs anför själv att den relation han hade också till sin mor var svårartad. Sånt präglar.

- Men.. Ohhh...vi vet sällan hur Gud flätar samman personligheter som han vill ha dem! Har du läst om Gudsmannen Mose? Om mor Jokebed som får lämna sitt spädbarn till Nilens nycker i ett sista försök att rädda honom. Vind för våg! Nilen som är ett synonymt begrepp med krokodiler. Gud vet att leda rätt även under svårigheter. En närvarande mor å andra sidan är ovärderlig och kan skapa livsvariga avtryck Gud avsett och ämnat för ett barn. Vad står det om Jabes?

Låt mig få citera:

" Men Jabes var mer ansedd än sina bröder. Hans mor gav honom namnet Jabes, " för jag har fött honom med smärta ", sade hon. Jabes ropade till Israels Gud och sade: "O, att du ville välsigna mig och utvidga mitt område och låta din hand vara med mig! O, att du ville göra så att jag slipper olycka och smärta!" Och Gud lät det ske som han bad om." 1 Krönikeboken 4.

Alla kvinnor föder med smärta. Det är en överflödig information. Men här har det en vidare betydelse. Det var Jabes som smärtades. Han ropar! Det gör inte modern i texten. Men alla har sina egna perspektiv på livet. Ja, det var mer än att bara bli stasad vid förlossningen eller virad med navelsträngen kring halsen. Det är ändå rätt övergående - om man överlever. Vad vi kan se i texten så ropar Jabes till Gud om att bli fri en smärta. Då är förlossningen för länge sedan över. Inte sant? Vi vet inte vad det rörde sig om. Här står Jabes likt Jefta under Domartiden som ett trösterikt exempel och som portalfigur för människor som fått en rejäl uppförsbacke redan från början i livet. Gud kan lägga sin välsignelser därtill. Vi vet sällan var Guds välsignelser börjar eller slutar. Han förpackar dem så väl, min vän.

När jag läser Frank Mangs egna memoarer och åter tar del i Eldebos fina arbete, kan jag inte annat än att tänka på Jabes. Frank Mangs - vilken välsignelse han kom att bli för många, många människor. Han bar också på en smärta, en ensamhets smärta, som han beskriver den. Dessa dyrbara Gudsmänniskor.

- Gud håller av dem högt.

 

Läs hela inlägget »

Senaste

Arkiv

Din kommentar

  • Claes mård » Kris, djupgående kris!:  ”Ja tyvärr har du rätt Thommy ! Det kommer bli en fruktansvärd torka i vårt land..”

  • Thommy » När en vän blir svårt sjuk...:  ”-Tack för din medverkan och hjälp, Lennart! Blir glad över att du är med. / Thom”

  • Lennart » När en vän blir svårt sjuk...:  ”Beder för Din vän. Det ligger enorma välsignelser i att bedja med och för varand..”

  • Thommy Jakobsson » - Se våra lampor slocknar!:  ”Tack, detsamma, Daniel! Glöm inte Amos ord: "Ve eder som längtar efter HERRENS ..”

  • Daniel Stigh » - Se våra lampor slocknar!:  ”Guds fridTommy! Det var så länge sedan jag använde mig av det uttrycket (sorglig..”

  • märta » Sållad som vete:  ”Underbart! Tack broder! Som jag har väntat! Dina infallsvinklar berikar mig och..”

  • Märta » För de trötta:  ”Tack Thommy! Tack!”

  • Märta » Gudslängtan den obotliga:  ”Ja! Det ska bli värt sitt pris. Kom Herre Jesus!”

  • Thommy Jakobsson » In med förkunnelsen:  ”Kyrkan, är ett samlingsord för en byggnad i regel. En byggnad med kristen verksa..”

  • Daniel Stigh » In med förkunnelsen:  ”Ja du Tommy, det känns dessvärre som om ovan nämnda symptom är ett alltmer veder..”

  • Lennart » De andesmorda!:  ”Du har vunnit mitt öra Thommy! Detta var så otroligt bra skrivet. Jag har mycket..”