Haggai

"Så säger Herren Sebaot: Lägg märke till hur det går för er. Gå upp till bergen, hämta trävirke och bygg upp mitt hus, så skall jag glädja mig över det och visa min härlighet, säger Herren."  Haggai 1


Profeten som står vid sidan av, går inte i egna intressen. Vid sidan av vad...? Av templet. Han manar till verksamhet. Han uppmanar till aktivitet. Det är ingen översittare vi har att göra med här. Nej, det vore ett fel betraktelsesätt. Då bör vi byta filter i sinnet. Sinnet som så fort blir förorenat. Funktionen är Guds. Mannen ställer sig likt ett alter ego och låter sig i Guds namn vara sakkunning. Är det inte stort? Haggai är så klar över det att han talar i Herrens namn. Det kan man inte göra utan vidare. Det vore annars mer än förmätet - för att inte säga rent ut sagt pinsamt inför levande Gud. Likväl gör Haggai det. Det är så tacksamt att vördnad uppstår för den sakens skull.

Det finns så många passage i texten. Det finns också en utomordentlig kontext som inte får plats här. Och ett ideal. Gud längtade dit genom profeten. Och förkunnaren väcker folket och provocerar i milda ordalag. Ja, det kunde varit värre.

"Gå upp till bergen"... varför? Jo, för i de närliggande områden finns inga träd. Men där uppe. På bergen. Bränd mark härbergerare inte någon skog. Kalhyggen erbjuder heller inget att bygga med. Skövlad skog hör historien till. Men uppe i bergen - där man inte skövlat, där, ja, där finns det byggnadsmaterial. Och virke. Samma trävirke som Abraham tog med sig upp på Moria berg för att i tro offra sin son Isac. Men även utarbetat trä som utgjorde arken med stentavlorna. Korsets trä. De står alla för ett motsvarande arbete i Guds rike. Gud låter sitt rike växa och vi får bygga. Välsignade berg som rymmer en framtid och ett hopp. Horeb och Hermon. Sinai och Sion. Du Golgata berg. Där finns material förvarat för tillväxt. Du Guds levande ord i bokskogarna. Hämta, min vän. Utverka. Och bygg.

Ingen går över ån för att hämta vatten - om inte vattnet är förorenat. Man gräver normalt sett också där man står. På samma sätt avverkar man skog i närområdet om inte virket är angripet. På bergen skall du finna stammar att fälla, lovar profeten. Däruppe! Därborta, i en möjligen något mer oländig terräng. Upp. Och över. Förbi och bortom. "Hämta där trävirke och bygg upp mitt hus "... Inte huset i bestämd form. Men mitt hus - Herrens hus. Sela.

"Bygg upp det! "... så skall jag glädja mig över det, säger Herren. Och visa min härlighet!!

Se hur det går er. "Lägg märke till hur det går er "... Profeten relaterar till det som var i öppen dager. Han påvisar utan etiketter och låter folket reflektera själva. Härligheten saknades. Den härlighet som Herren själv medger att han hållt inne. Guds glädje saknades över deras liv. Den var inte längre närvarande. Herren var närvarande men inte hans glädje. Det fick genomslag. Bistra sanning.

Härligheten saknas och kan inte köpas i organiserade kooperativ eller i Ica -bod-ar. Den kommer när ett arbete utförts av kärlek till honom. Börja i det lilla. Börja med panelen. Också den kommer till användning. Panelen är dina små gärningar för honom. Herren gläds över projekteringen och inbjuder till den.

Var förvissad om att han kommer hålla vakt dag och natt över ett sådant bygge !

 

Etiketter: haggai 1

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Etikettmoln