Resignation

Jag kände en gång en pastor med många betjänter. Den här pastorn deklarerade vid ett flertal tillfällen sina intentioner att avgå som "ordförande" för verksamheten. Ingen och aldrig förstod någon sig på det där. Han kunde ju inte försvinna från sig själv, tyckte vi. Åtminstone tyckte jag så. Han var ju själva funktionen han ville träda ur sig själv. Så ett var han med sin tjänst och uppgift. Ibland tuppade han också av utav utmattning inför sitt auditorium. Betjänterna, så många de var, strömmade till med blodtrycksmätare och sina upplivningsförsök. Vi som hade varit med förr, visste inte vad som var äkta eller möjligen teatraliskt betingat. Vi hade ju bara våra egna snäva referensramar och våra ytliga observationer. Allt syns inte i kampen. Men det fanns ju varje gång en risk att det just denna gång var på riktigt. Det blev med tiden rätt parodiskt för alla visste att han inte kommer att avsluta sitt ordförandeskap. "Den här mannen kommer att dö med stövlarna på. Nu tror han att han skall ta av sig dom, livs levande." En omöjlighet.

Jag deklarerade för bara något dygn sedan mina intentioner att avsluta mitt författarskap i detta forum. Försök med det! Jo, jag har försök med det. Det första som händer är att min moster stoppar mig i grind. "Du behöver bara vila lite ", skriver hon och sätter fokus på annat. Hon som brukade rusa hem till min mor som just hade fött mig. Jag vet inte hur lång lunchrast man hade på 60-talet, men hon sprang som 20 åring hem till oss för att gulla med sin systerson under arbetspausen. Man blir ju rörd utan att var medveten. Som nyfödd är man inte medveten. Numera är man det och det är plågsamt. Hon gullar med sin systerson än och bevekar honom. Hon måtte fått en särskild gåva. Ja, det är plågsamt att det inte går att stänga ner den här sidan. Jag skulle aldrig börjat.

Vet du vad Gud kallar sig? " Jag är." Man kan inte sluta vara den man är. Att vara är pågående och tills det tar slut.

Det väljer man inte själv.

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Siri » Fader förlåt dem...:  ”Dit behöver vi alla komma om och om igen!”

  • S. Anderberg » Tack för mig:  ”Broder! Såg din sida för första gången idag. Hoppas att du ändå får detta mejl. ..”

  • Siri » Gud är inte oordningens Gud:  ”Amen broder Amen! ”

  • Claes Mård » Tack för mig.:  ”Det är tråkigt om din röst tystnar Tommy men jag förstår din känsla. Man blir t..”

  • Siri » Tack för mig.:  ”Om du känner frid över ditt beslut så är det ok,då har Gud nånting annat för dig..”

Bloggarkiv

Etikettmoln