_DSC7559Thommy4.MOBIL

2014 > 02

Och när de kom till den plats som kallas Huvudskallen, korsfäste de honom och brottslingarna där, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra. Men Jesus sade: ”Fader, förlåt dem, ty det vet inte vad de gör”. Och de delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. Luk. 23:33-34.

Vi den här tidpunkten hade den religiösa och den juridiska makten tagit ställning till Jesus. Dom var avkunnad. Han är på väg att korsfästas. Framför honom hade han de verkliga kvalen, att bära mänsklighetens synder i sin kropp. Och att känna sig övergiven av Gud. Han hade blivit anklagad, misshandlad, hånad och spottad på. Nu väntar de sista av hån och påfrestande glåpord som appellerade till hans allmakt. Fräckheten och ondskan som mötte honom visste inga gränser. Till och med hans kläder tog man av honom.

Men Jesus bevarade perspektivet. Han höll ut i sin kärlek till oss. Han visste att han kom för att dö för människans synder. Hur vid och hur självutplånande är inte hans tanke, då han ber sin Fader att förlåta människorna för vad de gjort. Förlåt dem! De vet inte vad de gör. Jesus förstår deras sinnestillstånd. Och handlande. Inte i aversion. Men i diagnos. Fader, förlåt dem de vet verkligen inte vad de gör... Inte ur något perspektiv.

Varje människa har sin värdighet. Och den är skräddarsydd. Den har sin individuella struktur och balans likt en själens dräkt. En del tål mycket. Andra tål mindre. En del inget alls. Vi brukar tala om de ”hudlösa”, de sköra. Men en sak har vi människor gemensamt, vi har en bortre gräns för vad vi tål. Jesus tålde och utstod allt. För oss!

Jag försöker förstå Jesus tålighet i de många kaskader av anslag och angrepp på hans person. Man hånar hans Gudom. Provocerar honom att befria sig själv. Man tar av honom kläderna. Guds son. Här borde han väl åtminstone tappa besinningen. Han kunde som vi säkert skulle ha sagt: ” Jag har kommit för att lida och dö men kläderna rör ni inte. Någon aktning och värdighet måste väl också jag få ha! " Jag känner mig kränkt!" En smärre förnedrande detalj i sammanhanget. Jesus utstod allt!

Man spikar fast honom. Sätter en törnekrona på hans huvud. Så förnedrande. Man skriver Judarnas konung på korsets tavla och sticker ett spjut i hans sida. Den fysiska och mentala misshandeln är ovärdigt allt mänskligt beteende. I princip allt får han gå igenom.

Maud Webster skriver i sin bok med titeln,"Roms vatten", att den svamp som en av soldaterna räcker honom med ättiksvin på intet sätt var en välgärning. Jesus ropade ju vid ett tillfälle: "Jag törstar." Men svamparna var den tidens ”hygienartiklar”. Den förde man till Jesus mun. På alla plan förnedras Jesus. Och vi förstår när han hänskjuter förlåtelsen till Fadern, att han själv var förlåtande. Att vara förlåtande är inte synonymt med oberördhet. Verkligen inte. Men Jesus överlämnade allt till Fadern att bedöma och döma. Jesus offer var helt och totalt.

Så lite vi tål i Jesus efterföljd. Så lite vi har bevisat vår kärlek till Jesus i att utstå småsintheter eller lidande på ett personligt plan, vid vår bekännelse. ”Kärleken är tålig och mild”, säger Paulus.

Men vi blir så lätt kränkta och vill hävda vår rätt.




Läs hela inlägget »

 Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå.  Matt. 24:35.

I Jesus tal om tidens slut illustrerar Han med historiska paralleller. Han tydliggör med hjälp av liknelser och från konkreta förhållanden. I dagens text väljer Jesus att göra en till synes skev jämförelse. Han talar om sina ord och han jämför dem med himlen och jorden. Det är ting som inte härrör från samma element. Ord är abstrakta. Himmel och jord är fysiska. Åtminstone det senare om vi vill spetsa till det.

Normalt när man ordbehandlar klär man sitt språk med sina egna ord. Det är inte bara orden som skall vägas på våg. Det är också andan i texten. En bitter människa t.ex. kan inte räkna med annat än att orden blir maskätna. Allt behöver inte smaka illa. Men över lag. Det blir helt enkelt en bismak av något dåligt. Texter förmedlar status hos skribenten eller ämnet. Om det är friskt eller surt. Val av ämne kan i sig vara ett utslag av aversion och antagonism, försåtligt valt men anfrätt av samma mask. Bitterhets mask. Då är texten dubbelt maskerad. Hämndlystnad eller gamla oförrätter kan också lysa igenom i texter, beroende på hur initierad läsaren är i det som sägs eller skrivs. Politiska agendor gömmer sig ofta i klurigt språkbruk i vår massmediala värld. Skribenter och talare har att jobba med trovärdigheten. Med budskapet. Kan budskapet vara sant - trots den som framför det? Här stupar många vid första hindret. Man blir inte trodd eller trodd på. De förutfattade meningarna måste många gånger röjas undan. Det är en kamp för att budskapet skall vinna gehör. Här kommer Jesus med ett fullständigt resolut påstående. Kan man uttrycka sig så som Han gör? Hans ord skall aldrig förgås! Vi är på god väg. Även denna text handlar om Jesus ord, millenium senare. Och det fortskrider.

Man kunde ju tänka sig att Jesus när han skall bedyra sin trovärdighet, refererar till sina källor. Sina noter och nötter. Att Han än mer relaterar till vad profeterna förutsagt i det han själv nu ville påstå. Det gjorde Jesus också men här tar han till en helt halsbrytande jämförelse. "Hans ord skall inte förgå. Men det skall himmel och jord."  Vi vet alla att jorden är avhängig solen. Och solen kan inte brinna hur länge som helst. Ändå tar vi allt för självklart. Vi tänker - om vi tänker - sol är synonymt med vackert väder. Solen brinner och molnen håller sig borta. Vi mår bra. Vi förhåller oss till skapelsen som om den kommer att överleva oss själva. Ja, statistiskt sett. Men Jesus vet bättre. Jesus ord... De skall aldrig förgås!

Jesus val av jämförelse är utomordentlig. Han pantsätter sitt budskap och hävdar att det Han säger är sant. Han slirar inte på sanningen eller gör en pudel för ett sämre lyckat uttalande. När Han vid ett tillfälle säger: "Ve dig Korasin, ve dig du Betsaida" - två urbibliska städer i Israel som utplånades, då menade Han det. "Och du Kapernaum, skall du kanske upphöjas till himlen"? Icke. "Till helvetet skall du fara!" "Det skall för Sodoms land bli lindrigare än för dig". Jesus dikterar och dömer på förväg. Det Han säger skall avgöras och verkställas. Oavhängigt allt det vi ser eller har sett. Det är något för dig att vila i, du som uteslutande bäres upp av ett tilltal från Gud och dignar under utsiktslösheter. Jag säger det igen. Framhärda! Han gör dig till en kopparmur.

I dagens text försöker Jesus att visa på att hans ord - till sitt innehåll och uppbyggnad, äger absolut sanning. Det är över huvudtaget inga redaktionella problem med Jesus ord. De är faktiska och tillförlitliga. De är så utomordentliga att Hans namn, då det uttalas för att nå kontakt med Honom, har frälsande kraft. Kraften i det namnet för dig till Honom. Det renar från synd och nyskapar dig.

Läs igenom Matteus evangelium kapitel 24 i din bibel. Det är ett sakupplysande tal. Jesus förutsäger många intressanta händelser som kommer att få förödande effekter för alla som vänt honom ryggen. För de som lämnas kvar. Det kommer att bli kaos på jorden. Men för den som lärt känna Jesus blir det en ny tid - ja, i evighet.

Jag påminner inte om det kapitlet för att skrämmas. Om så vore, har Jesus talat om det innan. Nej. Det handlar om kunskap, insikt och upplysning till vägledning.

Du medvetne, du kommer att fortsätta att vara medveten långt bortom tidens gräns. Vi är evighetsvarelser.

Läs hela inlägget »

Senaste

Arkiv

Din kommentar

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Siri » Volvofabriken i Kaluga:  ”En sån fantastisk historia egentligen..men min undran mitt i allt är om nu Gud h..”

  • Siri » Forumet:  ”Var välsignad!”

  • Märta » Han densamme Gud ännu:  ”Underbara verklighet! Tack för påminnelse! Frid och välsignelse!”

  • Thommy » "Även om vi inte ser vägen"...:  ”Att få uthållighet har just med tid att göra. Förtröstan är tillvägagångssättet...”

Arkiv

Etiketter

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Siri » Volvofabriken i Kaluga:  ”En sån fantastisk historia egentligen..men min undran mitt i allt är om nu Gud h..”

  • Siri » Forumet:  ”Var välsignad!”

  • Märta » Han densamme Gud ännu:  ”Underbara verklighet! Tack för påminnelse! Frid och välsignelse!”

  • Thommy » "Även om vi inte ser vägen"...:  ”Att få uthållighet har just med tid att göra. Förtröstan är tillvägagångssättet...”

Arkiv

Etiketter