Stockholm maraton avklarat

I lördags genomförde jag mitt fjärde Stockholm maratonlopp. Det blev min sämsta tid hittills. Jag har faktiskt inte koll på den exakta sluttiden. Den är i år ointressant. Men jag såg alla farthållarna till och med rikttiden 05:15 passera mig. Ja, jag fick min medalj vid 05:25 någonstans, tror jag, utan att spela ödmjuk. Jag har faktiskt inte helt koll. Men fortfarande en värkbruten kropp efter två dygn. 

Eftersom allting idag loggas kan jag säga att stegräknaren mätte 55.445 steg och kaloriförbrukningen stod på 6702 kcal i lördags. Och en bruttovikt minus 2,5 kg dagen efter. Men en katastrof tid. Ingen med liten självdistans omnämner något liknande. Här handlar det om långdistans och inget annat.

Vad gick fel? Det skulle jag kunna skriva en lång berättelse om. Men alla ursäkter för en dålig framfart är förbrukade. Jag skall ha revansch! Det får bli nästa år det. 

Jag såg en man som hade fått en massiv hjärtinfarkt. Jag hoppas att han klarade sig. Det var fuktigare väder än man kan tro, i lördags. Värme är kanske än värre att utstå men kvavheten tar mycket på krafterna.

Den som anser att mer eller mindre oavbruten löpning under 5-6 timmar är onormalt, har helt rätt. Det får vi säga till vinnaren av Stockholm maraton också som kom undan med dryga ett par timmars löpning. Han har inte en aning om hur det är att springa mer än under dubbelt så lång tid.

Det kallar jag för maraton det.

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Etikettmoln