_DSC9211-2.Mobilen

Birger Skoglunds profetia

"Om man in­te tar emot er el­ler lyss­nar till era ord, så lämna det hu­set el­ler den sta­den och ska­ka bort dess damm från era fötter. San­ner­li­gen, det skall bli lind­ri­ga­re på do­mens dag för So­doms och Go­mor­ras land än för en sådan stad." Matt.10

Det har blossat upp en debatt kring Birger Skoglunds profetia han framförde under en konferens i sommar. Skoglund som för ett antal år sedan talade om en eld som skulle gå över hela landet - från norr till söder - har så sent som i sommar talat om "att Guds tålamod med synden i Sverige är slut ". Vad uppgiften om en eld avsåg har med väckelsens eld att göra, har vi låtit oss förstå, under en sommar med många riktiga och svåra skogsbränder.

Den svensk-kanadensiske världsevangelisten Peter Ljunggren har öppet gått emot Skoglunds gudsbild i tidningen DAGEN. Han menar att Skoglund förmedlar "en obiblisk bild av en dömande Gud " (- om han är rätt citerad, vill säga. Man vet aldrig.) Ljunggren åberopar några medeltida munkar i sitt inlägg - som om de ägde en större auktoritet än Jesu undervisning i evangelierna. I kölvattnet av Skoglunds profetia har det också uppstått diskussioner om vad profetiskt tal är eller inte skall vara. Och inte minst om vilken gudsbild vi skall tillämpa. De teologiska experterna står på tå och vinkar för att vara med och korrigera bilden.

Mina vänner, bibeln har en alldeles enastående kunskap om vem Gud är i Kristus Jesus - genom skriften, genom skriftens tjänare, genom deras förkunnelse men också utifrån hur Gud handlat i historien. Det finns en väldigt hög tillämpad standard hos apostlarna och profeterna i bibeln. De, som uppträder likt ett verkställande utskott hos Gud.

I den text som jag här refererar till från Guds ord så är det ett distinkt förhållningssätt förordat åt Herrens vittnen. Ja, det är mer än en policy. Är den avstämd efter kärleken från Gud? Frågan är fullständigt felställd och texten står där fortfarande kvar. Hur mycket mer då när hela kulturer urartar! När skriften talar på det här sättet då är nådens tid utverkad. Är nådens tid förbi i Sverige? Det har jag inte sagt. Men jag frågar; hur många huströsklar, hur många av våra städer, hur många generationer av det svenska folket har inte fått evangelium sig predikat? Hur många besökelsetider? - Och vem trodde det budskap som predikades? Och för vem var Herrens arm utsträckt? 

Hur stor är nåden? Omätlig och stor! Hur långt räcker den? Oändligt! Hur länge? Tidsbegränsat. Tider och stunder som hör Gud till. Bibeln är bekant med mått. Tidsmått i relation till att fylla sitt syndamått. Då festen är slut. Så talade Jesus också om Kapernaum, Betsaida och Korasin. Han skickade dem till dödsriket i skarpaste ordalag och gav samtidigt Sodom och Gomorra besked om förmildrande omständigheter. 

Jag känner inte till Birger Skoglund profetia i detalj. Varken den visionära eller den uppdaterade. Men jag är övertygad om att antingen måste Jesus komma mycket snart eller också måste utvecklingen hämmas. Det har ingenting att göra med hur stor Guds kärlek är på en karismatisk barometer. Kärleken rymmer på omsorg. Det gör den. Och den kärleksfulla omsorgen kan ur ett gudomligt perspektiv sträcka sig väldigt långt. Hör! Man sår inte i fördärvad jord. Där finns inga växtbetingelser - lika lite som man skördar där inget utsäde kunnat slå rot. Där hjälper inte heller trädan. Inte ens i Afrika. Fråga Noa. Men fråga inte Lot. 

Bilden av en kultur i upplösning har med förrunnelsen att göra. En biblisk bild. När föruttnelsen gått för långt är det för sent att salta. Saltet - som vi skulle vara, det är till för att motverka förruttnelse och inte att salta samtidens vägar med. Det salt som kristna politiker genom kristen etik och moral urarmat så till den grad att evangelium i sin presentation mist sin sälta och kyrkan har dragits med. Vad säger bibeln... som är Guds ord... som rymmer på levande Guds intentioner...och är ett uttryck för Hans hållning... i nya testamentet? Då duger det till intet annat än att kastas ut och bli nedtrampat av hedningarna! Det är beskedet för salt som mist sin sälta. Vägsalt istället för salt i förruttnelsen. En sekundär uppgift bland de som slirar vidare i vinterlandet på väg mot ett evigt fördärv. Livet som för övrigt är en enda lång predikan om vad man gör med förruttnade element. I Egypten balsamerades man. Nej, man gräver ner det! 

Gud välsigne dig, Birger Skoglund. Du har ringt i klocktornet och får stryk därför. Det är en förkunnares lott. Ja, det är lättare att vara skarpordad på ålderns höst än mitt i tältkampanjer då bidragsgivarna är bosatta på bränd mark. Bry dig inte om de framlidna munkarna på medeltiden. De har uträttat sitt. 
Vi behöver en väckelse som skakar om. En väckarklocka. Ibland räcker det inte att jorden får ligga i träda. Ibland måste ett större ingrepp till. Ja, det har faktiskt hänt att jorden blivit så förstörd att man varit tvungen att schakta bort den. 

Jag låter möjligen hopplös. Ja, här gör jag det. Det är jag medveten om. Men det handlar inte om en dyster inställning till några väckelsekampanjer i Tanzania. 

Det handlar om tillståndet i Sverige.

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Etikettmoln