Sackeus

"Jesus kom därefter in i Jeriko och vandrade genom staden. Och se, där fanns en man som hette Sackeus och han var förman vid tullen, han var rik. Han ville se vem Jesus var men kunde inte för folkskaran skull, ty han var liten till växten. Då sprang han i förväg och klättrade upp i ett mullbärsfikonträd för att kunna se honom, eftersom Jesus skulle komma den vägen. När Jesus kom till det stället, såg han upp och sade: "Sackeus, skynda dig ner, ty idag måste jag komma och stanna i ditt hus". Sackeus skyndade sig ner och tog emot honom i glädje. Alla som såg det mumlade förargat: " Han har tagit in hos en syndare".

"Men Sackeus stod där och sade till Herren: "Herre, hälften av det jag äger ger jag åt de fattiga, och om jag har bedragit någon, ger jag honom fyrdubbelt tillbaka".  Luk. 19:1-8.

De tidiga bilderna ur denna berättelse från söndagsskolan, har alltid varit att Sackeus blev mindre girig och att han ville betala tillbaka alla pengar han hade stulit av andra. Och att han var så liten. Publikaner var ökända med att lägga på extra avgifter på folk. De hade bara ett rykte om sig. Att sko sig.

Jeriko, denna tidigare ointagbara stad, med murar fullständigt omöjliga att forcera. Hit kom nu Jesus. Till palmslätten nära Jordan. Josuas Jeriko. Jesus tänkte säker på den händelsen då han gick genom staden. För det är inte alltid öppet för Gudsmöten. Men nu var det så. Ibland kan murar stå ivägen. Ibland måste de först rivas. Här var det vidöppet för evangelium! Men storheten ligger inte i att Sackeus helt plötsligt blev givmild. Han, förmannen, visste hur avgifter kunde konstrueras och han hade säkert ett finger med i spelet, då de underlydande tulltjänstemännen delade på det man roffat åt sig. Även han tog säkert sin andel ur mutkassan. 

När Sackeus enorma nyfikenhet i sin dragning till Jesus också blir sedd av Honom, då är mötet ett faktum. Tänk dig själv, du klättrar upp i ett träd för att få se Jesus och han ser just dig i en väldig  folksamling. "Jesus såg upp", står det. Vi ser ofta ner på andra. Men sådan är han, Jesus. Han profiterar inte på massan på den enskildes bekostnad. Han går inte förbi ett längtande hjärta. Han ville istället att just Sackeus skulle skynda sig ner. Också det en rörelseriktning. I grundtexten står det motsvarande att Jesus ville "stanna i hans hus". Det är ett högt betyg. Vilken tycke! Tänk att Jesus under sin korta vistelse här nere, tog sig tid att uppmärksamma en enda människa, som vid detta tillfälle. Han sökte inte sin egen berömmelse. Han hade ju kunnat  t a l a  till massorna och bett frälsningsbönen unisont. Eller predikat om Josuas otroliga bedrifter, placerat sig själv i kontexten och intagit stan och upprättat sitt rike med bravur. En människa mötte han i Jeriko.

Hur var det med omvändelsens konsekvenser då? Jag tycker det står så fint. Sackeus säger OM...om. "Om jag har bedragit någon, ger jag fyrdubbelt tillbaka". Har inte publikaner ryktet om sig att metodiskt ta ut för mycket i tull? Jo. OM...Är det girigheten i fromma kläder som talar så? Nej. Nej. Det är den frigjordes bekännelse! Synden är borta och han var fri! Orsaken till rikedomen är då av mindre betydelse, just på grund av det. Så talar en frigjord!! En frigjord har inte längre ett dåligt samvete, men ett harmoniskt. "Storleken" på synden är därefter sekundär. Inte oväsentlig men sekundär. Den var ofantligt stor innan skulden blev borttagen av Jesus, men inte längre en börda. Man kan inte både vara fri och fånge. Så är det för den som badar i nåd!

Den som kan sin bibel vet att Jesus vid ett tillfälle uppmanade en annan rik man att ge bort allt han ägde och sedan följa honom. Det gjorde inte mannen. Han gick istället bedrövad bort. Varför? För religionens efterföljare medför det alltid tunga påbud. Men frälsningen frigör! Då kan du ge glatt av fri vilja. Sådant vilar det ingen fördömelse över.

En sak är säker. Sackeus hade i sin yrkesutövning smutsat ner sig. Ja, så skulle man kunna beskriva det. Han upplevde sig syndig i förhållande till andra människor. Inför Gud. Jesus skärskådar inte hans kalkyl. Han förebrår honom inte heller för att han bara gav bort hälften av vad han ägde - som han gjorde till den rike mannen vid det andra tillfället. Nej, mötet med Jesus och det faktum att Sackeus ohämmat tog emot Jesus i sitt liv, fick den konsekvensen att Sackeus gjorde bättring genom sitt förslag. Det är en fridsfrukt.

Det går inte att göra en mönstermall på omvändelsens frukter som vi kan följa och applicera på varandra. Den är individuell i mötet med Jesus. När Jesus får förvandla en människa i ett så ömsesidigt Gudsmöte, ja då får det positiva yttringar. 

Jag dras till den här berättelsen. Den är så intensiv.

"Tack Jesus att du inte imponerades av massornas enorma tryck på din popularitet, i ett rus över din egen kontext. Du såg till en som längtade så enormt mycket efter frid. Och du gav den. Du gav dig själv. Dig som vi saknar." 


Jesus samvetssotaren. Vår frälsare.