Mitt forum

Mitt forum är nu inne på sitt sjätte år. Tiden har verkligen gått fort.

Mina tankar i fråga om det går osökt till Jakob som tjänade Laban i sju år för att få Rakel. Men då gör Jakob misstaget som man inte skall göra i Guds rike. Han tittade efter. Vid utvärderingen fann han istället Lea med matta ögon - och blev missnöjd. Förstå min bild. Det är en illustration. Vad menar jag? Jo, man skall aldrig utvärdera saker och ting i Guds rike, i tiden, på jorden. Spekulera inte över resultaten! Tänk om Jakob hade gett upp då han såg Lea vid en partiell utvärdering av Guds verk i hans liv och misströstat i hennes matta ögon. Det fanns risk för det. (Vad är ett matt öga om inte bristen på vision?) Då hade han missat Rakel! Då hade han inte fått sin Josef och sin Benjamin. Ropet, ja ropet i Rama hade aldrig hörts. Där ropet inte hörs kan man heller inte trösta. Världen är full av rop. Rop och Ramaskri. En av de viktigaste gudstjänsterna är att trösta Guds folk å Guds vägnar. Rakel gråter i Rama. Hennes barn finns inte mer. Sela.

Jag har för avsikt att dela upp min hemsida framöver. Jag kommer att ha en fotografisk sida där jag kan visa upp fotografier och erbjuda mina fototjänster på ett bättre vis. Bloggen - från manna till vaktlar, kommer jag att ha kvar i en modifierad form. Flera läsare har förespråkat det upplägget för mig. Själv har jag inte haft problem med båda sidorna på samma hemsida. Jag är en. Inte två. Men jag tror ändå det kan vara bra att renodla saker och ting. Man kan vara en för det. Det får ske framåt vårkanten. Först måste jag bli enig.

Jag har fått förfrågan om jag inte kunde lägga upp bibliska studier i bloggform. Det kan man naturligtvis göra på många sätt. Jag tänker mig inte då bibelstudier i vanlig mening utan bibelkunskap. Alla är inte teologer. Men alla behöver höra från Guds ord. Det är bara i skriften vi kan höra Guds tal till oss och in i våra liv. Inte endast - men primärt. Guds avsikter går aldrig utanför det som ordet anger. 

Det kan tänkas att jag börjar från bibelns början och i skapelseberättelsen vidare framåt genom böckerna där det finns rika stråk. Men min förkärlek till predikan är tyvärr dominerande. Därför kommer med säkerhet bibelordet kasta mig ur sadeln till och från. Predikan är förkunnandets finaste form. Den är otålig och uppfodrande. Den vurmar. Den tar inte hänsyn till tider och stunder. Den ser brännpunkten glöda och ropar för full hals. Den pekar ut och säger. Därför är predikan främst en förkunnarform som skall avlyssnas. Den har inte samma räckvidd i skriven form. 

Men säg inte det! Guds ord vet man aldrig med.

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Kommentarer

Bloggarkiv

Etikettmoln