_DSC7559Thommy4.MOBIL

Dagens evangelisation

En packe med nytryckta traktater. Dyrbarare än en bunt nytryckta sedlar. En packe med nytryckta traktater. Dyrbarare än en bunt nytryckta sedlar.



I dag blev det sex timmars evangelisation. Så många människor och så många olika bemötanden och möten.

- Tack alla ni kristna som kommit fram och bekände er tro och uppmuntrade! Också ett par där mannen uppgav att han ville komma med vid något tillfälle. Så inspirerande!

Jag har bestämt mig för att annars inte berätta så mycket om vad människor säger till mig på stan. Jag tror det är viktigt att upprätta någon slags tystnadsplikt. Det handlar om att äga ett förtroende hos människorna. Och jag märker att det finns inre rum som man öppnar upp. Det är ingen allmänning. Det är behov som Jesus skall möta. Inte vi.

Men jag vill gärna berätta om två svenska barn i allmänna ordalag som var i tolv, tretton års ålder som kom fram till mig och frågade hur man kan komma i kontakt med Jesus. Jag fick berätta, så klart. Oerhört viktigt samtal. Och gripande!

Likaså två muslimskt troende killar i tjugofemårsåldern som bekände Jesus utifrån islams kunskap av honom. De började predika ivrigt för mig om var Jesus fanns i en islamsk kontext. Jag tänkte medans de predikade i kors inför mig; hur ska jag kunna få en syl i vädret? Och vad ska jag säga? Jag ville inte bara starta två parallella religionsåskådningar. Men så kom jag att tänka på den stora högtiden, Eid el-Kebir, som jag sett i Marocko. Man offrar då ett lamm - för synder, antar jag. Jag tog då över samtalet och sköt in att Jesus är Guds stora Eid el-Kebir för mänskligheten. Jesus är Guds offerlamm för alla tider och alla människor. - Glöm aldrig det när ni tänker på Jesus, sa jag. Mina få meningar tog över och deras sprängfulla kunskaper i muslimsk tro slog volt när de började placera Jesus i den kontexten. De tvärtystnade och tänkte febrilt. Det var en verklig triumf. Så avslutades samtalet och de kommer alltid att minnas det.

Någras liv fick jag ta med mig hem. Bönämnen som är verkliga.

Jag skulle vilja säga att det är öppet för evangelium. Det är det alltid! Men det finns en besvikelsens bitterhet som tar sig uttryck i att människor är hårda och avvisande. Det är till övervägande del den generationen som hör till min egen och lite äldre. De är hårda som flinta på ytan. Här finns det ett stort arbete att utföra. Det är människor som säkert vänt Gud ryggen av besvikelser. Hur kan sånt uppstå? Ja, genom livserfarenheter, egna misslyckanden, frestelser, havererade relationer och inte minst kristna sammanhang med brister. 

Men Jesus har inga brister! Det är honom de måste få syn på igen.

Jag har bestämt mig för att dela ut fem hundra traktater varje gång. Det tar fem, sex timmar i anspråk, lite beroende på hur många man får tala med. Under den tiden når man tusentals genom plakatet som säger det allt väsentliga. Svårare är det inte.

Jag ber inte att min verksamhet skall växa. Jag tänker inte så. Men jag vill utsätta min tro för tillväxt. Om den får växa kommer ett betjänande utöver det vanliga att kunna etableras där på torget. Människor ska med tiden kunna söka upp mig med den vetskapen att Gud hör bön och veta vart jag finns. Något annat har jag inte för ögonen. Jag kommer därför alltid att i god tid höra av mig här om vilka dagar jag står i korsningen Gamlabrogatan/ Drottninggatan.

Det vägkorset är mitt!

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Siri Åkesson » Tabernaklet:  ”När Tabernaklet skulle byggas var Gud väldigt noga med vilka färger som skulle v..”

  • Märta » Tabernaklet:  ”Tabernaklet!”

  • Siri Åkesson » Välsignat!:  ”Man vandrade runt Jerikos murar 7 gånger..för Gud hade så sagt..”

  • Siri Åkesson » Evangelisationscenter i Stockholm:  ”Fantastiskt bröder! Var välsignad!”

  • Siri Åkesson » Gud behöver fler medarbetare:  ”Amen! Gån därför ut och gör alla folk till lärjungar..”

Bloggarkiv

Etikettmoln