_DSC7559Thommy4.MOBIL

Guds kraft fullkomnas i svaghet

"Filisteernas furstar samlades för att hålla en stor offerfest åt sin gud Dagon och glädja sig. De sade: "Vår gud har gett vår fiende Simson i vår hand." Och när folket såg honom, lovade de sin gud och sade:
"Vår gud har gett vår fiende i vår hand, 
honom som ödelade vårt land och dödade så många av oss."

När nu deras hjärtan hade blivit glada, sade de: "Hämta Simson, så att han kan roa oss." Och Simson hämtades ur fängelset och måste roa dem. De ställde honom mellan pelarna. 
Då sade Simson till den pojke som höll honom i handen: "Släpp mig och låt mig komma intill pelarna som huset vilar på, så att jag får luta mig mot dem."Huset var fullt med män och kvinnor, och alla filisteernas furstar var där. På taket fanns omkring tretusen män och kvinnor, som såg på medan Simson roade dem. 
Men Simson ropade till HERREN: "Herre, HERRE, tänk på mig och styrk mig bara denna gång, o Gud, så att jag får hämnas på filisteerna för ett av mina båda ögon." Därefter fattade Simson i de båda mittpelarna som huset vilade på och tryckte sig mot dem, med högra handen mot den ena pelaren och med vänstra handen mot den andra. Och Simson sade: "Låt mig dö med filisteerna!" Sedan böjde han sig framåt med sådan kraft att huset föll omkull över furstarna och allt folket som fanns där. De som han dödade vid sin död var fler än de som han hade dödat medan han levde." Domarboken 16.

Simson. Mannen som skulle vara en nasir till sin död. Det var ängelns budskap till hans mor. "Ty pojken skall vara en Guds nasir till sin död". (Dom.13) Hur länge varar det? Så länge han levde således. Var det villkorat? Ja, genom håret. Kraften var förbundet med håret. Men nasiratet var hans - ty, Gud kan inte ångra sina kallelser och sina gåvor. Sina betyder hans. Reflexiva pronomen. Avhängigt Gud.

Man dör inte om man blir blind. Man dör inte heller av åtlöje. Man dör som nasir när tjänsten är slut. Med eller utan ögon. Då upphör nasiratet. Säger inte Guds ord det om Simson? När vi läser om honom så talas det hela tiden om Guds andes kraft. Tills han blev klippt, tillklippt och avklippt. Först enögd. Sedan blind. Herren hade temporärt lämnat honom - likväl stod hans kallelse kvar. I ett nasirat. Och han kom igen. Vem? Gud!!

Simson böjde sig framåt med sådan kraft att huset föll omkull. Vilkens kraft? Med vilkens kraft? Sin egen eller Guds? Det står inte. Men vi förstår nog med rodnande hjässor under lånad tupe´att det var Gud som verkade genom honom. Sela.

"Låt mig få hämnas filisteerna för ett av mina båda ögon". Kan du pejla den tillintetgjordes rop inför Gud invid avguden Dagons pelare? Dagon. En sinnebild på jordbrukets gud. En illusion således. En konstruktion. En fabel. En avgud. För är inte alla avgudar en illusion? Förvisso. Ett fokus på ett intet med mänsklig tillbedjans kraft bakom. En själisk kraft som temporärt förminskat Herrens utsräckta arm genom en tjänare, en nasir. En pojke leder Simson fram till pelarna. En avgörande faktor. En liten pojke. Gud är enastående. Det inte härar uträttar kan den minste åstadkomma! Gud kan använda vem han vill. Han låter en anonym pojke bli avgörande i striden. Vilken mäktig berättelse. Vilka rika möjligheter till identifikation av verkligt goda exempel. Hur kan jag säga så? Simson var ju en riktig slarvpelle. En från predikstolarna omoralisk beskrivet köttsligt stycke lämnad av Gud och hänvisad till sina egna konsekvenser. Jag är inte så säker på det. Han skulle vara en Guds nasir från moderlivet till sin död och Herren hade sak mot filisteerna. Det är den nakna och ofriserade sanningen. Vad är popularitet värd? Vad är ett par ögon värda i jämförelse med tjänsten, kallet inför Gud? Frågan är så retorisk att den aldrig ges något svar. 

Hår växer inte synbart i realtid. Men det växer! Där det finns liv växer det. Den som bidar efter Herren hämtar ny kraft. Bidar du? Väntar du? Ja, det är en god ställning. För Han förökar den maktlöses styrka. Du som slagen kikar under lugg och är härjad av din historia. Gud är inte död! Han är inte handlingsförlamad i ditt liv. Han kan låta berg, likt berget i Norge, lossna från sig själv och ramla ihop i dalen till människors stora förskräckelse. Och en ny väg tar form.

Vi vet så lite om Gud. Ty av sina väldiga eviga skatter, han giver och giver och giver igen.



 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Jimmy » Tiden är kort !:  ”Tack för att du försökte, verkar dom det går ev att köpa en skiva. Är till en ko..”

  • Thommy » Tiden är kort !:  ”Hej Jimmy! Det skulle vara om du hittar någon mindre kår hos Frälsningsarmen, p..”

  • Jimmy » Tiden är kort !:  ”Hej, blev ombed av en äldre norsk släkting att leta efter sången tro på gud av E..”

  • Thommy » Han kommer snart ! / Pelle Karlsson:  ”- Tack för dina fina ord, S. Anderberg.”

  • S. Anderberg » Han kommer snart ! / Pelle Karlsson:  ”Tackbroder för alla inlägg som jag läser med stor behållning. Tonen, som jag så ..”

Bloggarkiv