Borelia


En vecka innan Göteborgsvarvet uppsökte jag vårdcentralen för ett fästingbett. Pjoskigt? Nej, det har sin betydelse när man skall anstränga kroppen.

Läkaren tog emot mig men avfärdade omgående mitt allergogent grandiosa myggbett. "Det där är ingenting", sa hon, fastän rodnaden hade bildat andra röda öar i gränstrakter och såg ut att ta över löparen. Mitt ärende var att jag verkligen ville förvissa mig om att det var klokt att löpa med den här stora prydnaden. Infektioner och löpning hör inte ihop, som sagt. - " Du kan springa", sa hon. Det har inte gått in i blodet. Hur man nu kan se det genom en okulär besiktning. Inget blodprov togs heller. Men man är lekman och tror på experter.

Så med två genomförda lopp på 5,1 mil tillsammans kom beskedet efter komplikationer och en riktig doktor. Borelia!

På ett vis skönt att få veta. Då finns det fortfarande krafter kvar i kroppen för nästa år som ägnades åt annat denna gång. En infektion stjäl ork och kraft. Och det är naturligtvis inte bra att löpa under sådana omständigheter.

Se upp med läkare på Vårdcentraler. De är också människor! Och mitt resultat kunde naturligtvis varit bättre.

Det var det jag ville säga, ja.

 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Siri » Fader förlåt dem...:  ”Dit behöver vi alla komma om och om igen!”

  • S. Anderberg » Tack för mig:  ”Broder! Såg din sida för första gången idag. Hoppas att du ändå får detta mejl. ..”

  • Siri » Gud är inte oordningens Gud:  ”Amen broder Amen! ”

  • Claes Mård » Tack för mig.:  ”Det är tråkigt om din röst tystnar Tommy men jag förstår din känsla. Man blir t..”

  • Siri » Tack för mig.:  ”Om du känner frid över ditt beslut så är det ok,då har Gud nånting annat för dig..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln