_DSC9211-2.Mobilen

Mannen med flätorna. Del 8.

Domarboken 15:9-19.

 

Simson hade gått ner och bosatt sig vid en klyfta vid berget i Etam. Etam, som inte heller har någon känd betydelse. Det finns stunder och perioder i livet som inte avser någonting. Till synes. Vi ser inte allt. De perioderna är Guds tid med den enskilde. Där arbetar Gud med dem. Mose var i öknen. Paulus i Arabien. Här växer de. Vid avskildhetens skrevor. Vid Lehi inväntar Gud Simson. Gud hade där gått före med en käke. En åsnekäke. Som var

frisk.


Bakgrunden är följande:


Till Etam kommer tretusen av Simsons landsmän, från Juda område. Juda som var Jakobs son. Han hade fått löftet att bära spiran. Eller makten. Men här knädarrar Juda män inför de filisteiska hoten, trots att de själva är minst tre tusen man. Ömsom förtröstar de på Simsons förmåga, ömsom att lämna ut honom för att själva gå fria. Orsaken var att filisteerna hade dragit in mot Juda område för att leta upp Simson, för att hämnas. Nu ville Juda män uppnå konsensus. Juda män verkar vilja ha fred mer än befrielse. De var trots allt ockuperade. Juda män ber Simson att han skall låta sig bindas och utlämnas till filisteerna. Simson samtycker och räddar dem. Genom att överlåta sig, räddar han de tre tusen männen av sitt eget folk. Likt Petrus på pingstdagen, då han predikade för tre tusen personer, som blev frälsta.

Kanske tänkte Petrus på Simson den dagen.


Har du märkt hur Simsons tjänst växer? Först slår han ihjäl 30 filisteer. Sedan buntar han ihop 300 rävar. Nu räddar han 3000 av sina egna landsmän. Ett

tiofaldigt segrande i etapper. Också du skall gå från kraft till kraft!


Ett käkben av en åsna i Lehi. Den var frisk, säger bibeln. Och Simson får fatt i den genom att räcka ut handen. En märklig beskrivning. Fritt svävande åsnekäkar. Eller? Gamla kadaver är inte friska för jämnan. Och benrester efter åsnor borde väl ligga i marknivå. Bibeln säger bara att han räckte ut handen efter käken. Det står inte ens att han böjde sig ner efter käken. En underbar bild. Gud gör saker vi inte vet om. Han handräcker i striden! Och vi får i tro gripa tag efter löftet om assistans. Guds gåvor kräver ingen motprestation. Hade det stått att han böjde sig ner efter käken, då hade det

varit på sin plats att lyfta fram prestationerna. Men icke!


Simson kommer att slå tusen man med käken. Kraniet måste ha passat som hand i handske. Kanske var hans väldiga hand med pek och långfinger väl passande i ögonhålorna. Han greppar den som om det vore en pneumatisk koppling eller bajonettfattning. Så länge han håller käken var den ett med honom. Kraniet dinglar följsamt under hans handled likt en murbräcka. Var det verkligen Gud som bistod med käken? Javisst. Käken var måttad av Gud

själv. Gud ger inga obrukbara gåvor!


Har du fått en andlig nådegåva som du inte riktigt förfogar över? Räck ut din hand i tro och fatta tag i de hjälpmedel Gud gett till dig. Han vet att pryda en åsnekäke med en hel uppsättning kärnfriska tänder, till en nasir. Och Simson slog tusen man med den. I den helige Andens kraft. Det är avgörande. Den helige Ande är träffsäker och gör dina slag säkra. Tre tusen blev frälsta och tusen fiender förgjorda. Också du är satt att förtrampa fiendens härsmakt. Emancipera dig från den stora belamrade massan - likt Juda män. Res på dig! Där ligger en åsnekäke. Var? Vet ej. Men när du är i

position, räck ut din hand och utför en evangelists verk.


Lehi, det är platsen för Simsons främsta slag och seger dittills i hans liv. Och han ber sedan utmattad till Gud. Så befriande att inte stå ensam i striden. Gud är med och hör bön. Äntligen får vi höra Simsons kommunikation med himlen. Den hade nog Gud inväntat också, bland alla Simsons gåtor på ett mänskligt plan. Simson kastar åsnekäken och Gud låter vatten springa upp ur marken. Och hans ande fick åter liv. Underbart! Platsen kom att kallas för "Den ropandes källa i Lehi" och finns än idag. Gud är inte sen att svara på trons gärningar. Det är Hans livsluft. Om du går ensam med Gud, Han sviker dig aldrig! Han är inte beroende av massan. Han är bara beroende av dig. Han är mer beroende av dig än du av Honom. Fatta mig rätt. Gud är i majoritet över dig men Han har gett dig vetorätten. Använd den inte. Så att

Han kan komma till i ditt liv.


Simson är på den plats Gud förberett åt honom. För att slå fienden. Men ögonhålorna ropar från den friska käken där Simsons starka fingrar pressat tag och funnit plats. Käken som knakar och spricker av samhörighet, under trycket av en sista ofrivillig idissling. Trycket. Trycket av att vara ett par med Gud. Simson hör inte det varnande brölet. Men han kommer att se tillbaka och minnas hålorna. Senare. En åsnekäkes ögon hålor. Då är han själv fjättrad vid åsnans plats. Med utstuckna ögonpar. Det blir filisteernas förfärliga hämnd på honom. Öga för öga och tand för tand. Gamla

testamentets honnörsord.


Men bibeln deklarerar lakoniskt. Käken var frisk.


Lika frisk som Simsons ande.

Etiketter: simson en nasir

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln