_DSC7559Thommy4.MOBIL

Han eller hon har kamp.

Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarymderna. Ef. 6:12.

 

Paulus skriver i församlingsbrevet till en grupp kristna i Efesus. Vi får veta om sakförhållanden som ger oss svar på många frågor. Omständigheter av andlig art som kommer till uttryck i det synliga, i det mellan mänskliga och i det personliga. Orsaken kan vara dold eller gömd men gestaltar sig på ett högst mänsklig sätt. Därför är striden inte alltid så lätt att förklara.

 

Det handlar om en strid. En strid om varje människa. Det handlar ytterst om människans slutmål bortom tid och rum. Bibeln förklarar att det är mäktiga onda potentater som rådslår mot den kristne, ja mot varje människa. Här hjälper inte lagstiftning mot "kränkning". Här hjälper inte att lägga in sitt veto med goda gärningar och se from ut. Paulus ger oss rådet: "Ta på er hela Guds vapenrustning". Striden är av andlig art och måste utkämpas på ett andligt plan med andliga vapen och metoder.

 

För i tiden kunde man höra predikanter, pastorer tala om andra människor; att de var i kamp. "Hon har kamp". "Han är i kamp nu". Känner du igen uttrycket? Genast förstod de som lyssnade att människan det talades om genomgick prövningar och svårigheter. Det hör man sällan idag. Nu för tiden är så mycket psykologiserat. Typ att det dåliga vädret har ett nedsättande inflytande på den och den. Ja, man kan inte förklara mer än man själv lärt eller erfarit. Men den verkliga orsaken förstår allt färre. Den andliga strid en människa kan vara inkastad i.

 

"Han har kamp nu". Jag tycker den meningen rymmer så mycket. Det uttrycker förutom insikten om en annan människas enskilda kamp, även förståelse. Meningen uppvisar identifikation och igenkännande. Kanske det är därför uttrycket så sällan myntas nu för tiden. Igenkännandet och inkännandet har gått förlorat. Varför? Kampen har avtagit! Eller så har förklaringsmodellerna blivit andra. Vi har blivit för upptagna med annat. Därmed har vi fått lugn och ro på den andliga fronten. Vår erfarenhet av striden har gått förlorad så att vi inte längre kan känna med andra. Än mindre förstå vad de går igenom.

 

Jag tycker mig se i den extremt minutiösa rättegången mot Anders Breivik hur samhällets alla resurser i sina diametralt motsatta bedömningar – huruvida han är tillräknelig eller inte - saknar en viktig pusselbit. Det var för övrigt en skribent som skrev det i veckan: det fattas en pusselbit i alla dessa analyser. En pusselbit av demonisk ond karaktär, naturligtvis. För ingen kan utföra något sådant utan en ond andlig uppbackning från djävulen. Anabola steroider, musik och dataspel till trots. Men Paulus talar i sin text om den andliga människan som äger liv i Gud hur hon kan hamna i kamp. I den goda striden. Det är något helt annat - även om fallet Breivik är kontrasterande och tydligt.

 

Har du haft kamp någon gång? Är du just nu i en alldeles särskild omständighet och du tycker dig inte finna något stöd varken från människor och Gud? Du genomgår inget onormalt. Du har kamp. Det är sundhets tecken. Annars skulle inte Paulus tagit tid med frågan.

 

Kan det vara så att striden är mot kött och blod, texten till trots? Varför skulle Paulus annars poängtera saken? Vad är kött och blod? En plats där striden dyker upp. Bland människor. Det är inte fysiska substanser han beskriver utan människan i alla hennes aktioner, upptåg och anspråk. Striden är inte mot människor! Inte på något plan. Men ibland via människor. Via Dolorosa. Det är i en andlig strid, du kristne. Se på Jesus! Ta på dig hela Guds vapenrustning så att du kan hålla emot på den onda dagen. Har du en oförklarlig kamp och strid? Du är sedd av Gud. Jesus har genomlidit allt av det du får genomgå. Låt det vara en tröst också för dig att han förstår dina omständigheter. 

 

Har du kamp? Låt oss bevara uttrycket för eftervärlden. Än mer förstå det av egen erfarenhet. Vänd på frågan och gör den till ett påstående. Kan du finna tröst i det? Du har kamp. Gud ser dig likt ängeln som uppenbarade sig för en hårt prövad Hagar. Strax blev hon varse en källa. Där fick hon vatten och nya krafter för sig och sin son Ismael. För de efterlevande har denna källa blivit till en oljekälla, där generationer öser av rikedomar. Gud svarade på den fördrivning hon fick erfara och lämnade inte Ismael åt sitt öde.

 

Kampen är ibland hårdare än vi mäktar med. Inte sant? Behåll fältet! Det är en ond dag. En ond dag. "Den onda dagen", säger skriften. Inte två. Behåll fältet. Svårigheterna är svårförklarade. Du har kamp. Men du är sedd.

 

Det är tröst i de orden.

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln