_DSC7559Thommy4.MOBIL

2015 > 12

"Sedan ska den laglöse träda fram, han som Herren Jesus ska döda med sin muns ande och förgöra med glansen vid sin ankomst. Den laglöses ankomst är ett verk av Satan som kommer med stor kraft och med lögnens tecken och under. Med ondskans alla konster bedrar han dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot kärleken till sanningen så att de kunde bli frälsta. Därför sänder Gud villfarelsens makt över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla de som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten."
 2 Tess. 2:9-12.


Det finns tre händelser i profanhistorien som på ett särskilt sätt format den framtid som blev till och som nu är vår.

Det handlar om Salman Rushdies bok, Satansversarna, som publicerades 1988. Författaren blev bannlyst av de Iranska mullorna. Han förmodas vara under fatwa än idag. Under medeltiden inom den katolska religionen kallades det för att vara bannlyst. När religionsutövare får politisk makt tillskansar man sig juridiska privilegium, i Guds namn. Den muslimska fundamentalismen väcktes så till liv av Satansversarna eller fick åtminstone sitt alibi genom boken och blev synlig i en förmedeltida skala vi trodde bildats bort, i vår upplysta värld. Den var, den är och den kommer igen. Den följer religionerna och får sin legitimitet vid maktutövning. 

Det handlar också om händelserna vid World Trade Center i USA 2001, då två plan penetrerade USA:s finansiella centrum i en våldsam terrorattack. En svårt våldseggande och prestigefylld skymf. En politisk händelse manifesterad av totalitära muslimska intressen. Följdverkningarna ser vi senast genom den Islamiska Staten (IS) och de frilansande självmordsutövare som legitimerar stater att granska alla folk på individnivå, genom våra telefoner och fiberteknik. Här går utvecklingen väldigt fort. Statliga myndigheter kan över nationsgränser delge varandra vad vi tänker och avser på individnivå – allt medan vi nojsar omkring på facebook intet ont anande om potentialen i olika verktyg. Vi inte bara förnöjer oss. Vi är en del av den lustfyllda skara som så sakta binder snaran kring alla jordens innebyggare. Vi saknar redan integritet ur ordets alla betydelser. Vi googlar in vår själ i full transparens och har ingen fredad privat zon längre. Vi syns och vi ses. Våra tekniska prylar föreslår nu även nästa ord vi skall använda i vår kommunikation, under föresatsen att vi får hjälp med stavning och satsbyggnad, då vi samtidigt röjer vår intellektuella kapacitet och vårt mentala vägval ända ner på tankenivå. Vilken kuslig värld vi lever i. Det är inte farligt så länge man inte gör något olagligt - menar vi. Men lagar kan snart förändras och göra ideologier, trosuppfattningar och åsikter brottsliga. Demokrati är ingen naturlag. Den är en passus i världshistorien. Fråga Daniel. Sadrak, Mesak och Abed-nego. Vilka var de? Ja, det kan man fråga sig. De kallas i bibeln för visa och förståndiga. De var okuvliga inför religiösa påbud och trender. De kunde aldrig acceptera politisk makt och religiös kult i symbios. De gick hellre i döden. Där är vi inte ännu men all makt har sitt intresse av att vidmakthålla utövaren. Kungen var här bunden vid sitt eget ord - med eller mot sin egen vilja. De fick gå i döden. Men Gud räddade dem.

För det tredje handlar det om den unge Mohammed Bouazicei från Tunisien som satte eld på sig själv i protest över att polisen beslagtagit hans grönsaksstånd och berövade honom förutsättningarna för utkomst. En socialt utlösande gnista som antände den arabiska halvön. En västlig och muslimsk religiöst tillhörande värld i polarisering där burka kontra pornografi blivit symboler för moral eller brist på liberal livsåskådning. Våldet hittar där sina egna motiveringar på ömse sidor om skyttegravarna. En social revolution bröt ut i den muslimska världen. Krig etablerade sig i Syrien. Europa ärvde en flyktingvåg i parameter med andra världskrigets efterverkningar. Vi vet ännu inte hur det kommer att eskalera eller sluta. Det är vår kontext.

Konsekvenserna har medfört att Europa bygger murar för att skydda den egna handeln och fria rörligheten i försöken att värja sig. Den nordiska befolkningen bränner ner tilltänkta byggnader för asylsökande och mot migranter i protest. Sverige kalkylerar på regeringsnivå om hur många migranter som kan tänkas vara lönsamt för tillväxten. Man beräknar och kalkylerar på människors olycka och vilka nationella fördelar man kan uppnå vid synergieffekt. Flyktingarna är inte i fokus och kvoten är redan fylld.  Alla humanitära biståndsanslag är för länge sedan fördelade. Sverige Demokraternas paroll om att hjälpa migranter i närområdet för krig har blivit kejsarens nya kläder och är en pseudodebatt. Nu tävlar de nordiska länderna istället om att lägga de förslag som bäst kan trigga grannländerna att ytterligare strama åt sin del av ett gemensamt progressivt regelverk. Många små steg tillsammans blir inte så brutalt inför den vakande opinionen. Antimigrationspolitik under de mest gynnsamma och minst uppseendeväckande förhållanden är honnörsorden. Norge går före. Sverige triggar Danmark och vice versa. Broar stängs. Växelspelet ser ut som en tanke. Oljepriset rasar i takt med den norska kronans värde. Norge måste nu tänka på sin egen välfärd. Egoismen har nått hybris. Murarna man bygger är inte av fysisk taggtråd - som i Ungern. Våra stängsel är mer sofistikerade. De består i jurisdiktion. Det här är vad Hesekiel kallade för Sodom och Gomorra. Den bristande fördelningspolitiken.

Det står i Guds ord om Satans tillskyndelse. Eller "ett verk av Satan". Antikrist skall träda fram med befogenheter att kontrollera hela världen. De tekniska möjligheterna finns redan. Kaoset och oredan i det som helt felaktigt kommit att kallas ett nutida korståg kräver sina lösningar och motiverar oss successivt till en nödvändig global lösning på problemen. Världen behöver en samlad humanistisk kraft med tilltro och mandat. Där har du konsekvenserna av Satans tillskyndelse. Vi behöver en Antikrist. Han må kallas något annat men hans mandat är en Antikrists mandat. Vi behöver en ledare med kristna etiska värderingar - eftersom det Kristi budskapet ligger närmast förståelsen av det mångtolkade begreppet humanism: ”du skall älska din nästa som dig själv”. Europa är till sin statsreligion katolsk. Resten talar för sig. Det är inte längre en utopi i ett negativt profetiskt skeende utan är ett påkallat behov. Vi behöver en världsreligion som kan tygla avarterna och bemästra dem. Så uppfylls det profetiska ordet genom att verkligheten kräver det förutsagda.

Men, den kristne väntar ytterst sett på uppryckelsens dag. Vi försöker inte reformera världen. Den tiden vore i så fall förbi. Världen har haft sina möjligheter till reformation men inte lyckats. Vi väntar istället nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor. Ett verk av Gud.

 Vi inväntar det nya året 2016 i turbulens och med tillförsikt. Den lidande Jesus skall snart träda fram i all sin härlighet. Då kommer alla som efterfrågat rättvisa på jord att vilja stilla Kristus. Ja, stilla Kristus. Varför? Ve oss! Vi förgås! Varför? För Lammets vrede.

Hur är det när ett brott har begåtts, skall inte gärningsmannen först anklagas, sedan gripas, rannsakas, ställas inför rätta, dömas och lagföras? Jo. Ju större brottet är - ju längre tid tar den processen. Där har du den rationella tidsaspekt på Guds långmodighet gentemot ondskans utbredning. Gud kommer att ställa denna tidens furste inför sin domstol. Det kan du vara övertygad om. Straffet kommer också att stå i rimlig proportion till brottet. Är du nöjd med det svaret? Det kallas för rättvisa. Då kommer den som idag anklagar Gud om att han inte gripit in i världshistorien i tid, att vädja om ytterligare nåd. Allt har sin tid inför rättegångar. Se till att du har din egen sak klar med Gud! 

Men än predikas nåd! Skynda dig att predika om ett nådens år, ja, ett nådens år från Herren. Räkna inte med andra. Det gjorde Abram. Han tog med sig löst folk i släkten. De hade ingen egen vision. Det slutade i tragik. Lot blev i sista stund räddad ur en katastrof. Lots hustru blev en saltstod och döttrarna blev mödrar till fientliga folkslag emot Guds folk. Samkväm i alla ära. Bli en visionär. Bli en bärare! Låt de andra vara kvar i sitt Mesopotamien. De kommer efter dig om Gud kallar dem. Gå du med Gud om du så skall gå själv! Han kommer att förmera dig. Han kommer att breda ut dina hjordar åt höger och åt vänster. På höjderna ser du ut över hela området likt Abraham och utan tvist med andras dagkarlar. Gå med Gud! Gå ensam med Gud. Människor kan möjligen gå en mil med dig. Möjligen två. Vid en halvmara vänder de åter. Människor är alltid temporära. Men aldrig så Gud. 

   - Gott Nytt År ! 


Välj Jesus du som står i livets ljusa morgon, Giv honom hjärtat nu då du är ung och varm, Han är en trofast vän i glädjen som i sorgen, Och leder dig så säkert genom världens larm.

  " -Välj nu, välj Jesus och välj för livet. En bättre vän kan du aldrig få, blir han din vän i ungdomsåren är det givet, att han är med till slut när du blir gammal grå."

Hur tryggt när livets allvar möter dig på färden, Att ha en vän som hjälpa kan och allt förstår, Om du blir hånad, missförstådd i denna världen, Förtröstansfullt till Jesus, Frälsaren du går.

När så till slut din vandring här har gått till ända, Skall du få segerns oförvissnerliga krans, O, vilken glädje i ditt hjärta du får känna, Tänk att se din Frälsare och evigt vara hans.        


 (En sång. Författaren är okänd. Så typiskt för den helige Ande. Han söker aldrig   sin egen ära.)

 

Läs hela inlägget »

                                 God Jul och ett Gott Nytt År !

                                          

Läs hela inlägget »



Idag slog jag personbästa på milen. 50,53. Knappa minuten, sedan är jag över tröskeln! Femtiominuters tröskel. Florens väntar.

Här är ytterligare en bild från Florens. Till höger i bild syns den stora katedralen; Cattedrale di Santa Maria del Fiore. En mäktig kupol man kan ta sig upp i, igenom och ut på taket. Kupolen från 1300 - talet rymmer trappor. Man tar sig upp via smala stentrappor inbyggda i kupolväggarna. Ett magnifikt bygge. Högst upp där tornets åskledare syns, men inne i kyrkan, går en kransbalkong med en extrem hög utsikt rätt ner i kyrkan. Vidare kan man ta sig ut via små portar i klocktornet - dit där de vita linjerna längst upp på kupolen möts. Man är då ute i det fria. Där har man en formidabel utsikt. Man ser hela Florens. Taken består av ett tegelskiffer av tidlöshet. Här har renässansen parkerat. 

I den här kyrkan predikade munken Girolamo Savonarola, på sent 1400-tal. Kyrkan fylldes till bredden av hans eldiga och föga insmickrande tal. Folk stod ända ute på torget och lyssnade till honom i tiotusental. Det var packat. Föga anade han då att han skulle sitta i rådhustornets fängelse, några år senare. Det är tornet som vi ser längst till vänster i bild, i brunbränt tegel. Här fick han sitta tills man brände honom på bål på Piazza della Signoria - alldeles nedanför tornet. En maktfullkomlig katolsk kyrka bannlyste honom, dömde honom och avrättade honom. Samma kyrka som Ulf Ekman rosar att ha vårdat de heliga skrifterna och traditionerna under sekler. Religion med politisk makt är farligt. Nu som då. 

Munken vek inte en tum. Elden släckte hans liv i påvens namn - för man gör väl inte sådant i Jesu namn?  Man strödde sedan askan av Savonarola och hällde den i floden Arno, som vi kan se i smutsiga färger nedanför palmen i bild. (Klicka gärna på bilden så du ser ordentligt.)

På en av tvärgatorna till höger i bild skall vi bo. Där ligger vårt hotell. Ponte Vecchio, den enda bro som klarat sig från alla krig i Florens, ligger alldeles utanför bild på vänstra flanken. Loppet kommer att dras längst med den vägen och ner mot floden och två mil runt i staden. Jag skall se om det går att få till en actionkamera att filma några avsnitt under loppet. Det skall ju vara sevärt också.

"Om dessa tiga, skall stenarna ropa. Djup ropar till djup."


 

Läs hela inlägget »
Etiketter: florens, firenze
Florens Florens

Idag har jag påbörjat min ansats inför Florens halvmaraton den 3 april, nästa år. Det blev ett bra anslag med årsbästa på milen. 51,46. Men det är ingen skryttid.

Retligt med dessa 106 sekunder som ligger och skräpar på fel sida om de 50 minutrarna. Men så länge man blir äldre och ändå gör framsteg så är det noterbart.

Så, knappt tre månader kvar till detta mitt första lopp i Florens. Vilken enastående vacker stad för övrigt! Där finns fortfarande väldigt mycket ogjort. Om man kan bruka ordstävet "att ha något otalt med" - om en stad, så vill jag i dess bästa betydelse mynta den satsen. Här har evangelium inte predikats på länge.

Den som lever få se. Gud är mäktig att öppna stora tunga katedraldörrar! Det har han gjort förr. Det har inget med mig att göra - trots att jag skriver det.

Gud gör vad honom täckes!
 

Läs hela inlägget »

"Då lämnade djävulen honom, och se, änglar trädde fram och tjänade honom."  
                                                                                                                 Matteus 4:11

Jesus hade varit i öknen för att frestas. De yttre påfrestningarna kan beskrivas i brist på föda och vatten. Under varmt och hårt klimat. Kyla om natten. Värmeslag om dagen. Sandstormar och yttre faror i vildmarken. Ökenliv. Men det var inte allt och inte heller det värsta. 

Det fanns och finns en andlig sida av livet som förpassar det yttre behoven till en parantes, till en komfortfråga eller som om det handlade om något man kan genomlida. Asketen underställer sig det frivilligt och är fromt glad. Det är inget att berömma sig av. Striden kan bli nog så svår och sammandrabbningen påfrestande. Kampen var och är andlig. Hur kan man veta att den är av andlig art? "Se! "..." Och se! ", säger texten, "Änglar trädde fram och betjänade honom." Änglar är inte lätta att se. Men de är andliga. De träder inte fram hur som helst. Men det står så: "Och se, änglar trädde fram och betjänade honom." Alla ser väl? Varför en sådan uppmaning? Jo, se! Sela.

Var inte Jesus tillräckligt rustad för detta möte - med djävulen? Under hunger. Under törst. Var han inte det? Han som hade förberett sig sedan jordens grund var lagd att frälsa oss genom sitt försoningsverk genom ett omänskliga lidande. Han som överges för ett ögonblick där på korset då Gud övergav honom... Men inte här. Här får Jesus hemlig assistans. Varför behövde han i början av sin tjänst denna uppbackning av de himmelska resurserna? Har du inte beräknat kostnaderna, Jesus? Så vekt... Så skört...

Låt mig ta dig med till en annan bibeltext så kan vi förstå denna skola bättre:

"Vi har inte en överstepräst som inte kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som har varit frestad i allt liksom vi fast utan synd." Hebreerbrevet 4:15

Här har vi resultatet av Jesus mänskliga lidande. Fysiskt som andligt, där själen dignar under svaghet. Är inte vårt lidande, vårt timliga lidande, endast en form som han i motsvarande grad förmår fylla behovet med? Behovet kan vara stort eller litet. Permanent eller tillfälligt. Hans resurser är oändliga. Han som har genomlidit det samma. Lidande är en sak. Medlidande något mycket större! Här har vi Jesus försoningsverk genom sitt liv. Genom sin död. Det är två olika områden av hans väldiga seger.

Låt mig får stanna där. Vid textraden. Det är dagens text. "Och se... änglar kom och betjänade honom." Allt lidande sker inte i Getsemane. Inte heller i överförd mening med oss. "Bär också du ditt lidande", skriver Paulus till Timoteus. Det är ytterligare en sida av livet. Men det finns stunder då Jesus känner med oss - då vi lider ensamhetens kval med honom. Då har han lovat att komma till oss! Det säger jag med ödmjukhet. Vi skall inte fresta Herren eller diktera villkoren för hans möten med oss. Då förhåller vi oss felaktigt till honom. Men han har lovat att inte lämna oss faderlösa. Ett löfte får vi får stå på.

Vad betjänade änglarna Jesus med? Det vet vi inte. Bröd... Vatten... Manna..?

Min vän, ett vet jag; Jesus kommer precis med det som du och jag behöver då vi  är svaga och utsatta. Då fyller han behoven med sin närvaro. Bara vetskapen om och förtröstan på det stillar hjärtats strid.

"Och se, änglar trädde fram och betjänade honom!"
 

Läs hela inlägget »
Boken av  Eric Metaxas Boken av Eric Metaxas

Libris förlag har nyligen släppt en biografi över Dietrich Bonhoeffer. Eric Metaxas är författaren av boken.

Nazityskland avrättade Bonhoeffer på grund av en konspiration. Man försökte mörda Adolf Hitler. Med goda motiv. Men en icke angelägen uppgift för gudsmän, så klart. Då som nu. Bara ett fåtal veckor efter att han avrättats, sköt Hitler sig själv. 

Ta inte saken i egna händer. Invänta Gud i allt. Han skall döma rättvist. Har du läst att Jesus skall avrätta Antikrist? Med sin andedräkt. Håll därför ut i överförd mening.

Det kan finnas viktigare uppgifter runt hörnet som ännu inte är kända. För dig. För mig. För någon annan. Det är viktigare att du då befinns vara i livet än att ta saken i egna händer för en tillfällig sak skull och samtidigt går under. Så skulle jag vilja sammanfatta berättelsen om Bonhoeffer. Gud skall nog se till ett offer, sa Abraham till den unge Isak. Se till att du inte blir arkebuserad för mindre ädla företag som inte håller provet inför Gud.

Gud har allt i sin hand.

 

Läs hela inlägget »

Senaste

Arkiv

Din kommentar

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Etiketter

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Etiketter