_DSC7559Thommy4.MOBIL

2014 > 01

Får någon av er lida, skall han be. Är någon glad, skall han sjunga lovsånger. Jak. 5:13.

Bibelversen andas instruktion. Om någon får lida skall han...osv. Om någon är glad skall han... Vad är det Jakob vill visa oss? Skall eller får man inte stoppa lidanden utom genom bön? Måste man sjunga när man är glad? Får man inte appellerar till närmaste rättsinstans när man lider orätt,  Jakob? Vad menar du? Är man tvungen att just bedja och sjunga vid motsvarande känsloupplevelser i livet? Texten andas regel. En regel, om du så vill, som förklarar det naturligaste i världen. Är man glad så sjunger man. Det har vi alla erfarit. Men kanske inte lika välbeprövat när det gäller bön vid lidande.

Det är trendigt idag att känna sig kränkt. Men den kristne är kallad "att bära sitt lidande." Därför är det en farlig väg som den organiserade kristenheten slagit in på då den engagerar sig politiskt. Man kommer då att hävda sin rätt utifrån ett allmänmänskligt och ur sitt särskilda kristna perspektiv. Ingen skall få behöva utstå hån och förtal. Inte heller en kristen. Den kristne har också rättigheter! Jag kunde gott höra Alf Svensson, den förre partiledaren för KDS mynta orden. Kristen etik och moral. Rätten till en sådan. Och hans arvtagare Lars Adaktusson. Två män som kunde vigt sina liv i ett annat forum och predikat Guds ord vertikalt. Politik är horisontalt. Hur predikar man evangelium horisontalt för övrigt?  Guds folk har alltid utstått lidande på jorden och i världen. " I världen lider ni betryck", sa Jesus. Har KD kommit att avskaffa det? Vilket? Betrycket. Det är inte bara förmätet. Försöken att på politisk väg värna om evangelium föder fram ett helt annat samhällsklimat. KD som har ett frikyrkligt ursprung. Sorgligt nog. Svenska kristdemokratin som går upp i den Europeiska kristdemokratin med rötter i den katolska kyrkans troslära. Den Europeiska kristdemokratin vill inte bara evangelisera Europa. Den vill styra Europa. Där har den svenska kristdemokratin inte gjort någon omdömesgill konsekvens analys. Att införa kristendom i skolan är inte samma sak som att stifta religiösa grundlagar, där en särskild trosuppfattning skall vara juridiskt reglerad. Där har svensk KD tappat hela perspektivet och majoriteten av frikyrkopastorerna förlorat fokus. De som skulle predika Guds ord har istället bedrivit politik genom att ta saken i egna händer och inte låtit HERREN vara god nog. Hårda ord men allvarliga. Förödande allvarligt.

Nej, det är INTE den kristnes väg att gå. Hämnd, räfst och vedergällning under en kränkningslagstiftning. En omöjlighet. Bibelns män och kvinnor har stor erfarenhet av just kränkning, hån och spott. Trakasserier och förlöjligande har Guds folk alltid varit föremål för. Därför skall vi inte luras in i ett allmänt betraktelsesätt. Det har sitt syfte och sin agenda.

Jag kan istället finna att bibeln lyfter upp lidandets väg som en svår men härlig väg. Det finns en juridisk sida och det finns en härlighets sida. Låt oss överlämna båda till HERREN i det att vi utstår lidande utan att hemfalla i den allmänna kören av de "kränkta". Hela den massmediala debatten om "kränkning" inom alla områden har endast ett syfte: det är att omskapa lagstiftningen. Det kommer på sikt att bli omöjligt att predika Guds ord. Men först måste ordet kränkning få sin särskilda status. Det får den i våra dagar. " Guds ord fördömer synden i köttet"! Det kommer den alltid att göra. Och du får munkavel. Guds ordet måste först döma oss för att väcka oss över fakta. Sedan erbjudes nåd och försoning. Befrielse och frälsning. För den som vill. Med eller utan katages. För det är inte sakramenten som frälsar oss. Bara Jesus!

När den katolska kyrkan tagit sitt fullständiga politiska grepp om Europa genom Europeisk kristdemokrati, då kommer vi att få en lagstiftning mot kränkning av religionsutövning. Det ligger i sakens natur. Det hade man i Babylon på Daniels tid också. Man skulle inte bara tillbe en Gud. Man skulle också tillbe på ett särskilt sätt. Den kommer att i modifierad form föra många troende tillbaka till det man upplevde under svensk medeltid och sydeuropeisk Renässans tid. Konsekvenserna kanske inte blir likvärdiga men det finns många andra sätt att förfölja och skapa just lidande för människor. Är det kyrkans roll i tiden?! I politisk form? Nej.

Om denna utveckling sporrar dig till att ännu mer arbeta politiskt i ett kristet s. k. parti för att motverka utvecklingen, kommer du bara att påskynda den. När religionen skaffar sig politiska ambitioner har den för länge sedan lämnat bibelns värld. Då kommer kyrkan själv på sikt att utöva sin makt och skapa lidande. Då har den i verkligheten urartat.

Se inte politiskt arbete som ett byte. Betrakta inte det sekulariserade samhället som din förevändning till politiskt arbete. Det är fel väg att gå. Predika Guds ord! Så länge det går. Du vet ju själv att Evangelium är Guds kraft till frälsning. Den förvandlade dig och mig en dag. Då finns det hopp för alla.


Jesus rike var och är fortfarande inte av denna världen!
Han som var värst kränkt av alla.
Alla kategorier.

Läs hela inlägget »

Rusta dig och gör dig redo med alla dina skaror som har samlats hos dig och tag befäl över dem. Hes. 38:7.

Så säger Herren, HERREN: Är du inte den som jag i forna tider talade om genom mina tjänare, Israels profeter? År efter år profeterade de då om att jag skulle låta dig komma över dem. Hes. 38:17.

Gogs härnadståg mot Israel föregås av en politisk och militär upptrappning. Den har sin förutsättning i högkonjunktur och stark tillväxt. En militär kapprustning är omöjlig utan tillväxt i ett samhälle. Spänningar i närområdet bäddar för incitamenten och Rysslands naturrikedomar skapar förutsättningarna. Det sker mitt framför våra ögon idag.

Mitt ute i Östersjön, strax utanför Gotlands kust, läggs i våra dagar pipelines för att förse Europa med gasfyndigheter från Ryssland. Sveriges regering löste snabbt den frågan som såg ut att bli en het svensk inrikespolitisk potatis. Sverige gav sitt bifall. Den händelsen har på bara ett par år fallit i glömska. Ryssland har alldeles särskilda intressen av "våra vatten". Ukraina och de andra forna Sovjetstaterna binds alltmer till Ryssland. De är tvungna. Subventionerade priser talar högre än annat. Och Europa har försvagats som tänkbar bundsförvant. Gas är nyckelordet. Man kunde gott säga: den övervakning FRA i Sverige sägs utöva på andra makter som transitland för IT-teknologi, den har sin motsvarighet i andra pipelines. Kablar och ledningar sammanväves i ett ofrånkomligt framtida förbund. Medvilligt eller motvilligt. Blir inte gas nyckelfrågan för framtiden? Klimatuppvärmningen som också har en annan baksida med orimligt stränga vintrar till följd. Årets blidvinter till trots.

När Hesekiel beskriver ett kommande scenario skriver han "med alla dina skaror som samlats kring dig". Andra stater församlas under Gogs överhöghet. Hesekiel säger: "Tag befäl över dem!" Det är väl klarspråk nog. Församlandet sker godvilligt. Att ta befäl är till direktivet imperativt och motvilligt. Ja, åtminstone för dem som får underkasta sig. Strikt semantiskt sett. "Samlats hos dig och ta befäl" är huvudorden. Den som vill undvika profetians uppfyllelse måste här spjärna emot på ett tidigt stadium. Federation sker inte på en natt. Men det gör en invation.

Genom historien har man undrat om Gog, Ros, Mesek och Tubal är namn hämtade från det ryska imperiet. Vad säger Hesekiel -  retorisk buren - av Guds ande?

Är du inte den som jag i forna tider talade om genom mina tjänare, Israels profeter? År efter år profeterade de då om att jag skall låta dig komma över dem. Hes. 38:17.

Läs hela inlägget »

Under åttio och nittiotalen försvann i rask takt svenska företag, ut i utländsk ägo. Innovationer med rötter i tidigt 1900-tal försedde Sverige med inte mindre än två lastbilstillverkare med multinationell prestanda. Volvo, Saab. Tetra Pack, Alfa Laval, Ericsson. Glömde jag något? Ja. Atlas Copco, Sandviken, Elektrolux, SKF. Och det finns fler. Bofors… Att ett litet land som Sverige skulle kunna rymma så många högteknologiska företag med en sådan potential, är världsunikt. Det beror på vårt järn och stål. Det känner bibeln redan till innan vi förstod omfattningen av tillgångarna. Bibeln talar om järnet från norden i det profetiska ordet.

När Guds ord talar om Norden, tar den inte hänsyn till våra sentida gränsdragningar som Sverige, Norge, Danmark, Island och Finland utgör. Men Norden är för bibeln bekant. Den talar till och med om den yttersta Norden. Vad är det som styr den placeringen på kartan? Ja, om inte ett snurrande på jordgloben kan övertyga om territorier så precist beskrivna, kan bibeln genom folkvandringarna peka ut ort och ställe. Där är Togarma och hans söner ett underlag i bevisföringen. Folkvandringarna och vårt släktskap. Bevisföringen är bibelns. Och den profeterar.

Tillbaka till vårt folkhem som allt mer vittrar sönder. Socialförsäkringssystemen urholkas och egenavgifterna tar vid med allt större klyftor till följd. Våra åldringar får ligga och dö i garderober med larmfunktioner som inte fungerar runt armarna. Och de som inte avlider i sjukdom och ensamhet, svälter vi ut med låga pensioner. Vi har inte längre råd i folkhemmet. Varken med främlingen eller de gamla. Det har blivit för dyrt. Företagen är utsålda och andra hämtar hem vinsterna. Girigheten tar över och klär sig i höga svarta stövlar. Historiens reaktioner och motreaktioner.

När Sovjetunionen upplöstes över en natt och Sveriges elit vurmade för ett EG inträde, tänkte få i andra banor. Dom hade då varit bannor. Kommunismen - till trots -  jag såg en annan lösning. Men jag är inte kommunist. Jag är kristen och kolumnist. Min tanke var spekulativ och hypotetisk men kanske den ändå ligger framför - men i ett helt annat förverkligande och en helt annan utformning och version, än den kommunistiska. Hurdå? De förbundsstater som Sovjetunionen bestod av hade de naturtillgångar Sverige saknade. Vi hade tekniken och produktionen. De hade råvarorna vi behövde. Men historien var inte i fas. Våra företag försvann i utländskt ägo. Och det forna Sovjet var inte någon pålitlig samarbetspartner. Sovjetunionens förespråkare saknade kontroll över folket genom sin politik. EU blev Sveriges väg framåt. Men tillfälligt.

När vi läser i Hesekiels bok 38 hittar vi epitet som ”den yttersta Norden”, omnämnt. Vi finner också historiska namn och platser i det forna Sovjetunionen utpekade. Yttersta Norden och "Sovjetunionen" har i denna text och profetia ingått en pakt. Vilka? Folken från yttersta Norden och storfursten från Gog. Tillfällig eller permanent? Det vet vi inte. Vad är förresten tillfälligt och permanent här i världen? De namngivna är organiserade i ett kommande krig i Mellanöstern. Inom kort eller något senare. Där kommer Sverige att vara med! Vi har redan, som jag skrivit tidigare, haft repmånader i Libyen och Afghanistan. Nu skördar JAS projektet advance av de insatserna.

Kan det vara så att den utveckling vi är mitt uppe i, då USA tappar i förtroende på alla möjliga områden och svensk teknologi med JAS Gripen, blir nyckeln till en helt ny era? Jag kastar ut frågan. Vi har varit ett krigarfolk förut. Tro inte att krigen förr var mindre motiverade! Vi kommer att hitta våra slogans i ett kaotiskt politiskt närområde. Och låter oss dragas med. Vad är för övrigt nyckelordet för Gog? Byte. Att ta byte. Lockas att ta byte! Det är arbetsordern.

Det finns två sätt att erövra ett land. Det är genom förbund eller genom militär intervention. Har du hört talas om Birger Classons syner på 50 – talet? Han såg syner och pekade ut hemliga militära baser i Sverige. Han blev förhörd av höga svenska militärer. Ingen kände till baserna. Allra minst Classon själv. Men Gud hade visat Birger Classon var de låg. Han såg också Ryssland anfalla Sverige. Nyligen, så sent som i slutet på förra året, hade Ryssland provocerande övningar i svenskt luftrum. Likt ett antiklimax hann inga JAS plan upp i luften. Ett överljudsplan kan inte stoppa ett profetiskt skede. Varken i antal eller i kapacitet.

Min vän, du kristne, du före detta kristne, allt är inte ständigt som det alltid har varit. Guds ord har besvärliga profetiska beskrivningar. De är inga omskrivningar! De är ordagranna. En sak är säker. Den svenska neutraliteten är passe. Den var en taktisk och politisk konstruktion under en övergångstid. Sverige är i färd med att rusta sig. Man är tvungen. Polariseringen i världspolitiken kräver det.

Det profetiska ordet har förutsagt händelser som märkligt nog passar in på det som sker idag. Vi går en omvälvande tid till mötes. Det kan börja så försåtligt att Ryssland lägger en jätte beställning på JAS Gripen. Då har man i realiteten genom en väldig option köpt upp hela planet. Medvilligt eller motvilligt...Guds ords förutsägelser står fast.

Varför skriver jag detta? För att verka intressant? Icke. Jag är för politiskt okunnig för det. Men för att stöta dig i sidan, du som har ägt det profetiska ordet som en lampa i en dyster vildmark, men tappat orienteringen.




Läs hela inlägget »

"Jag vill tacka dig av hela mitt hjärta, inför gudarna vill jag lovsjunga dig. Jag vill tillbe, vänd mot ditt heliga tempel, och prisa ditt namn för din nåd och din sanning, ty du har gjort ditt ord stort, utöver allt vad ditt namn hade sagt oss. När jag ropade svarade du mig, du gav mig frimodighet, min själ fick kraft. HERRE, alla jordens kungar skall tacka dig, när de får höra orden från min mun. De skall sjunga om HERRENS vägar, ty HERRENS härlighet är stor. HERREN är upphöjd, men han ser till den ringe, han känner den högmodige fjärran ifrån. Om än min väg går genom nöd, håller du mig vid liv. Mot mina fienders vrede räcker du ut din hand. Din högra hand frälser mig. HERREN skall fullborda sitt verk för mig. HERRE, din nåd varar i evighet. Överge inte dina händers verk!"   Ps.138.

Kung David skriver denna psalm och man kan tydligt uppleva turbulensen inom honom. Det kan också vara vår situation. Har du läst om Davids inre liv i texten, du som kläms mellan seger och ängslan? Läs och tröska texten. David rör sig på höjderna och i djupen. Han är en segrare och vet att livet kan erbjuda nöd. David vill sjunga inför gudar. Han påstår att kungar kommer att tacka HERREN för hans ord. För Davids ord! Står det inte så? När David avslutar sin hymn vädjar han till Gud. Överge inte dina händers verk! Vilken till synes splittrad själ. Oövervinnerlig och ängslig. Rädd och mäktigt segerviss.

Jag är ingen psykoanalytiker. Men här har vi en gudsman som det stormar kring. Och i. Han identifierar sin målgrupp, för att bruka den kommersiella världens språkbruk. Vilka är de? Gudar och kungar! Det är Davids mission i sin styrka hämtad hos Gud. Men det finns en annan sida som vi ofta dukar under för - precis som David, därför att vi inte förmår bära dessa motsatser. Segern och kampen! Striden och hot om nederlag. "När jag är svag, då är jag stark!", skriver Paulus. För är det inte det David visar upp så tydligt? "Du gav mig frimodighet"... "Du gav min själ kraft"... "HERREN skall fullborda sitt verk för mig"... osv. Borde inte en man som skall tala för kungar och som vill sjunga inför gudar, äga en helt annan självtillit?

Min vän... Guds verk med oss är så stort och Hans vakande hand värnar så om det ringa och svaga, att vi inte kan rymma dessa motsatser i vår personlighet. Men Han förmår! Han förmår att utföra sitt verk genom svaga kärl. Det är Jesus löfte.

Har du läst om Simson? Han var väldig i strid med HERRENs kraft. Men utan HERRENs kraft var skillnaden bara några hårflätor bort. Du äger din utsatthet för att vara beroende av HERREN. Det beroendet upplevs inte på annat sätt. Det visar Davids exempel.

Det finns tider då striden är med HERREN. Den måste utkämpas tillsammans med Honom. När du sedan ser dig tillbaka skall du få se att du knutit starkare band med Gud.

De banden kan inte erövras på annat sätt.



Läs hela inlägget »

Efter att Jesus hade dött och uppstått blev lärjungarna i ett avseende hänvisade till varandra eller till sig själva. Det var dock inte Jesus syn på saken. Han hade till och med talat om att det var nyttigt för dem att han gick bort, så att han kunde sända hjälparen till dem - den helige Ande.

Men vi kan ändå förstå och inkänna med fiskarna, som hade kallats med en gudomlig kallelse av snickaren från Nasaret, att de kände sig övergivna. Det är helt begripligt. De hade delat Jesus liv under några år och var djupt fästa vid honom. Han hade blivit deras allt. Visserligen hade de sett Jesus uppväcka Lasarus från döden och botat många människor från olika åkommor, men det räckte liksom inte till nu. Själva garanten för denna utomordentliga manifestation av Guds närvaro, hade nu själv dött och blivit begravd. Det var för mäktiga och övertygande händelser. Nu var allt slut. Apostlarnas gärningar blev ett retrospektiv. Slutet slog fel och framtiden blev oviss och mörk. Petrus resignerade. Inga minnen i världen kunde bära honom längre. Det gick bara inte. Inte ens minnet av promenaden han hade gjort på vattenytan med Jesus. Händelsen fanns bara kvar där ointressant i minnet och kunde inte längre hjälpa honom att bli buren i sin tro. Alla upplevelser och händelser i det förgågna tog ifrån honom livsaptiten och gnagde istället på själen. Vilket nederlag. Petrus gick tillbaka och började fiska. Och de andra följde efter. Petrus blev på någotvis ryggraden i att äga tillhörighet och samhörighet för lärjungarna. Resterna av det verk Jesus begynt. Man blir både rörd och gripen av deras belägenhet.


Där har du vår situation och mitt ärende. Vi har hört och erfarit så mycket från Himlen men till synes så litet blev av och vår behållning hjälper oss liksom inte vidare. Du känner att du inte orkar tro så att det blir över för andra. "Våra lampor slocknar"! Då är det lätt att bitterhet kommer smygande. Den kommer ofta i hasorna på besvikelser. Och vi har svårt att hålla emot. Känslan hjälper till och vi resignerar. Bitterhet och resignation. Herre, frågar jag mig ibland, vad kan jag göra för alla människor som är just besvikna och har resignerat? De förgiftar sig själva i bitterhet. De vet också om det men kan inte självhjälpas.

Låt mig få citera en bibelvers som kan ge inblick i hur det var för lärjungarna. Det kan också bli din erfarenhet. Lyssna till orden. Omständigheterna kan ändras bara du får syn på Jesus igen.

Jag hämtar versen direkt ur sitt sammanhang när Jesus efter sin uppståndelse står på stranden och väntar in lärjungarna. Tidigt på morgonen. Tänk att Jesus inte tog sovmorgon de första dagarna i evighetens värld. Eller långfirade sin seger bland de saliga. Istället återvände Jesus till lärjungarna och avbröt sin outsägliga tillvaro. "Jag skall komma till er", hade han sagt. " Jag skall inte lämna er faderlösa". Förutsägelsen blev till ett uppfyllt löfte. Men lärjungarna visste inte att det var han som stod där på stranden. De hade varit och fiskat men inte fått någon fångst. Bara elände. De hade till och med blivit ringrostiga som fiskare. Det simplaste bland göromål. Att pilka utan is eller fast underlag. Bara nät över relingen. Så långt ifrån de kraftgärningar de sett Jesus utföra.  De som hade gått omkring och predikat evangelium om det nya riket, hade i resignation återvänt till fiskaryrket och inte fått en enda fisk. Vilket nederlag! Vilken profanisering av lägsta grad. Man kan riktigt förstå att de kände sig slagna och usla. En hel andevärld grinade i triumf och atmosfären var i tjocka. De var utrangerade. Känner du igen dig i kampen?

Sen står det så förlösande.

"Den lärjunge som Jesus älskade sade då till Petrus: "Det är Herren." När Simon Petrus hörde att det var Herren, tog han på sig ytterplagget, för han var lätt klädd, och kastade sig i sjön." Joh. 21:7.

Johannes kände igen Jesus. Han kände igen Honom! Så avgörande. Och han omtalade det för dom andra! Petrus blev utom sig och hoppade i vattnet för att genast komma fram till Jesus, på stranden. Gnistan kom tillbaka.

Vi är i trängande behov av människor som genom en förstahands upplevelse kan peka på Jesus!! Du skulle vara en sådan. Har du glömt det?! Du utgör en livsfara för andra genom att ditt vittnesbörd uteblir! Det är Herren! Hur då? Jo, det finns människor som saknar din bekännelse, din upplevelse, din nådegåva och din erfarenhet av Jesus. Känner du den helt avgörande tyngden i den meningen? I de orden? Det är Herren! Mitt i den djupaste förtvivlan och misär. Jag kan då gripas enormt över det. Jesus lever idag. Men så få identifierar honom inför andra. Och presenterar Honom. Det är Herren! Så mycket hopp det var i de orden. Och Jesus återkopplar till deras jordiska behov och bjuder på frukost. Så fenomenalt.

Kärleken från Gud utplånar bitterheten. Den vill vi bli av med.

Avhjälp då också andra.

Läs hela inlägget »

Allt oftare ser jag i kristen press och i bloggosfären att kristna hävdar sin okränkbarhet. Det handlar om frågor som berör en kristen människas liv. Det kan handla om allt från rätten till psalmsång vid skolavslutningar till livsåskådnings frågor i stort. Det gör mig bekymrad.

Ordet kränkning har fått en alldeles egen status där den som åberopar sig kränkt - alltid har ”rätt” i sina känslor. Begreppet kränkning har redan hittat sig in i flera lagtexter och man har försökt att balansera upp intentionerna i förarbetena. Varför? Kränkning är inte ett juridiskt vedertaget begrepp.  Ordet behöver därför stödjas upp av andra förbehåll och kategoriseringar. Det är det försåtliga. Att känna sig kränkt är i allra högsta grad en subjektiv upplevelse och ligger på individnivå. Låt mig exemplifiera för tydlighetens skull – om än med överdrift.

Jag börjar få några grå huvudhår. Jag har inget problem med det. Men många har det. De lider så otroligt att de färgar utskotten. Man skulle i detta fabricerade exempel kunna tala om en kategori av människor. De gråhårigas förening med rätten till riktig hårfärg. Eller varför inte: rätten att få vara gråhårig utan att för den skull bli utpekad som avvikande. Redan inledningsvis har jag kanske kränkt någon med grått hår, bara vid att lyfta upp företeelsen som ett exempel i min text om begreppet kränkning. Så vidlyftigt är tillämpningen av ordet. Det kan nämligen handla om vad som helst. För vi är alla individer med egenheter.

Jag tycker mig se och höra överallt i vårt mediala samhälle, nytillkomna grupper som hävdar sin rätt till okränkbarhet. Det finns grupptillhörigheter för allt möjligt och för snart vad som helst. Filatelister som känner sig kränkta för att frimärkena hamnat upp och ner vid frankeringen. Eller dubbdäcksägare på Hornsgatan i Stockholm som känner sig förtryckta på grund av dubbdäcksförbud utanför porten. Vi lever alla numera på den verbala markens minerade område, där vi får vakta vår tunga. Du vet aldrig när du kränker någon. Och det kan vara åtalbart. Denna utveckling har bara börjat och vi ser inte idag hela vidden av den här trenden. Yttrandefriheten och religionsfriheten kommer sakta men säkert att undermineras och vi kommer snart som kristna att inte kunna predika Guds ord. "Natten kommer då ingen kan verka".

En utveckling där ordet ”kränkning” får juridisk status. Det är en farlig utveckling och kommer att skapa polarisering – även inom kristendomen. För även i den ekumeniska rörelsens intentioner att motverka polarisering, kommer man på juridisk väg att skapa det man ville förebygga - söndring. Trosfrågor kommer att få juridiskt skydd för att förebygga troskränkningar och brott mot förbrödring. Allt i religionsfrihetens namn. Jag profeterar inte. Jag ser det redan.

Är jag då för kränkningar? Naturligtvis inte. Men vi har redan en lagstiftning i brottsbalken mot alla typer av brott vid mellan mänskliga relationer.

Vad betyder då det mycket uppseendeväckande ordet kränkning? Låt oss titta på det. I ordboken står det: ”Kränkning: behandla nedsättande genom att angripa den personliga hedern i ord eller handling/underlåta att respektera”.

Skall vi inte respektera varandra? Självklart skall vi det. Men när vi tillämpar subjektiva upplevelser och lagstiftar till skydd för dem, då är vi farligt ute.

I historien har vi haft sådana tider då kyrkan har ägt den politiska makten. Då har kyrkan ställt kraven för vad som skall vara tillåtet eller förbjudet. Där har vi husförhören som kanske det mest kända exemplet. Kyrkan krävde att befolkningen skulle kunna sina bibeltexter, annars fick det allvarliga konsekvenser på ett personligt plan. Vill vi dit igen? Vill vi inte att människor skall välja Kristus av fri vilja? Vill vi i framtiden skydda oss mot religiös kränkning, genom lagstiftning, då kommer många trosfrågor att regleras för att skydda sina utövare. Det är följdriktigt och logiskt. Men då kränks istället de som lagföras för att ha brutit mot gällande trosuppfattningar, under en lagstiftning "mot kränkning av godkända trosföreställningar". En tidscykel uppstår inte på en dag. Men plötsligt står vi där. Igen. Och vi kan då inget annat göra. Gud hjälpe oss.

I den utveckling vi är mitt uppe i, ser vi hur de kristna alltmer mobiliserar sig för att vända den sekulära utvecklingen i samhället. Man vill ta den politiska makten för att återkristna Europa. Det är en farlig väg, Adaktusson. Vilken etik och moral skall då vara den legitima och som skyddar den kristne från kränkningar utifrån och inifrån? Vilken tolkning av läran är det sett utifrån bibeln som skall gälla? Vilken teologi? Vilka skall sitta med i den beredningen och vara utslagsgivande? Vilka blir per automatik de förföljda under en sådan juridisk bulla, i vårt pluralistiska samhälle?

Jag ser i debatten utifrån tillämpningen av ordet ”kränkning” att också den kristne helt följdriktigt kommer att få juridiskt skydd för sin trosuppfattning. Men andra kristna, av en annan trosuppfattning, blir per automatik kränkta för det som de tror på utifrån samma Bibel. Och blir lagförda. Vi får därmed en europeisk statsreligion som blir oantastbar och okränkbar. Och bibeltolkare av en annan uppfattning blir därmed kättare som kränker statsreligionens företrädare. Det har vi sett tidigare i historien. Det är detta som hela kränkningsdebatten med sån framfart och högljudda proklamationer verkar fram.

Också för den kristne.





Läs hela inlägget »

Senaste

Arkiv

Din kommentar

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Siri » Volvofabriken i Kaluga:  ”En sån fantastisk historia egentligen..men min undran mitt i allt är om nu Gud h..”

  • Siri » Forumet:  ”Var välsignad!”

  • Märta » Han densamme Gud ännu:  ”Underbara verklighet! Tack för påminnelse! Frid och välsignelse!”

  • Thommy » "Även om vi inte ser vägen"...:  ”Att få uthållighet har just med tid att göra. Förtröstan är tillvägagångssättet...”

Arkiv

Etiketter

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Siri » Volvofabriken i Kaluga:  ”En sån fantastisk historia egentligen..men min undran mitt i allt är om nu Gud h..”

  • Siri » Forumet:  ”Var välsignad!”

  • Märta » Han densamme Gud ännu:  ”Underbara verklighet! Tack för påminnelse! Frid och välsignelse!”

  • Thommy » "Även om vi inte ser vägen"...:  ”Att få uthållighet har just med tid att göra. Förtröstan är tillvägagångssättet...”

Arkiv

Etiketter