Tjuren Markus

Ledarskapsfrågor är ett outtömligt ämne och rymmer i sig alla de yttringar och egenheter som människor kan ge uttryck för. Det vill inte säga lite det. Människan är till sin natur mångbottnad, ja, flerbottnad. Hon är i första hand rationell men också medial. Människan har så många diametralt motsatta egenskaper och egenheter att hon inte riktigt kan rubriceras rakt av. Livet är också dynamiskt. Sådan blir därför också människan. Hon skulle annars aldrig klara av att leva utan sin Gud. Hon skulle brytas sönder. Därför är människan många gånger ombytlig. Hon är lika rationell som hon är irrationell. Det är ingen negation i det. Jag bara skissar.

Men för den som mött Kristus kommer nåden in som en upphävare av de andra kända faktorerna. Nåden är vad aerodynamiken är för flygplanen. Flygplanen som egentligen inte skulle kunna lyfta på grund av tyngdlagen. Planet väger nästan mest på jorden koncentrerat till några hjulpar. Aerodynamiken sätter naturlagen ur spel och farkosten lyfter rullandes från startbanan. Så är det med nåden. "Nåden fostrar oss", står det. Nåden är alltså en kraft och den är ett enastående verktyg som den helige Ande förfogar över i och genom våra liv. Den som är ledd av nåden - vill! Den som är ledd av lag - tvingas. Där har du skillnaden. Den ena rymmer kärlek till. Den andra rädsla för. 

Nu var inte mitt ärende att skriva om nåden. Det bara blev så. Jag tänkte skriva om Markus. Bibelns Markus. Han som skrev ett testamente - ja, ett av breven i Nya testamentet som även kallas för en av synoptikerna. Vilket härligt begrepp, för övrigt. Synoptik. Optik och syn. Evangelierna hade lika syn. Men ändå med olika infallsvinklar och betoningar. Synoptikerna. Det är teologi det.

"Markus" Johannes. Tänk att denne Markus höll på att distanseras ur gemenskapen. Av aposteln Paulus! Det gjorde många på apostlarnas tid. Fast de flesta drog iväg självmant. Andra tröttnade. Tänk, de tröttnade. Finns det ingen särskild nåd för den trötte? Den trötte som behöver vila. F ö r v i s s o !! Nåden har en förkärlek till dessa. Det kan du vara säker på. Andra föll momentalt döda ned i drabbningen mellan det mänskliga och det gudomliga. Dessbättre var de färre. Men sådana vittnesmål finns också från denna tid. 

Markus, evangelisten eller tjuren. Är det inte allvarligt att skribenten till Markus evangelium som i Johannes Uppenbarelsebok illustreras med en ung tjur, blev ifrågasatt till sin person? 

 Låt oss läsa:

"Efter en tid sade Paulus till Barnabas: "Vi borde resa tillbaka och besöka bröderna i alla städerna där vi predikat Herrens ord och se hur de har det." Barnabas ville då ta med Johannes som kallades Markus. Men Paulus tyckte inte det var lämpligt att ta med sig den som hade övergett dem i Pamfylien och inte följt med dem i arbetet. Konflikten blev så skarp att de skildes åt. Barnabas tog med sig Markus och seglade till Cypern. Paulus däremot valde Silas och gav sig iväg, sedan bröderna överlämnat honom åt Herrens nåd. Han reste genom Syrien och Kilikien och styrkte församlingarna".
  Apostlagärningarna 15:36-41

 Jag tycker att Lukas som är skribenten här, börjar med arbetsmiljöfrågor, om du tillåter mig att se det så. "Efter en tid...". Är det inte så att efter en tid så blir vi trötta. Trötta i oss själva. Trötta på omgivning och trötta på andra. Det är en form av arbetsmiljö det. Bäste Paulus som hade frustrerande bråttom att statuera riktlinjer genom sitt särskilda uppdrag, han som hade farit upp till tredje himlen och sett och hört outsägliga ting, han som kanske hade fått Nya testamentets största uppdrag näst Johannes döparen och Jesus själv ...han blev efter en tid trött. Trött på Markus! Konflikten blev så skarp att man skildes åt i osämja. Gode Gud!

Men i ett senare skede så skriver Paulus till Timoteus: "Ta med dig Markus hit. Han är till hjälp i min tjänst ". Han är till hjälp, vädjar han. Tjuren som heter mark...us, Markus, han står benhårt med bägge fötterna på jorden och låter sig inte så lätt rubbas... till vad det nu kan vara. Markus som senare skriver en av synoptikerna var bara till synes svår att ha att göra med - då han stod stadigt i något. Det är en oxe det. Hans evangelium var en ung tjur och han står sig än idag i en fundamental särställning i bekännelsen bredvid Matteus, Lukas och Johannes. Nåden. Nåden fostrar inte bara människor genom andra. Det fick Paulus lära sig.

Det är ljuvligt att observera tjuren Markus - om du tillåter mig att läsa in en natur på detta viset. Har du läst att man överlämnade Paulus åt Herrens nåd vid detta tillfälle!? Är det inte så det uppfattas i texten? Anmärkningsvärt och graverande.
Paulus å sin sida överlämnade själv vid ett annat tillfälle en annan man åt Satan. Det är en sämre utveckling. Bibliskt nödvändigt. Men här blev det under stor skism och vid ett vägskäl. Paulus tar med sig Silas och åkte till Syrien. Barnabas tar med sig Markus till Cypern. Vi har ändå att göra med en apostel med stora befogenheter i Guds rike.

Ledarskap är inte alltid lyckosamma. Inte heller i majoritetsbeslut. Därför var Gud emot kungadömen. Man får se upp så att man inte kastar ut barnen med badvattnet. Det höll på att kunna gå riktigt illa för Markus. Han skulle ju skriva Markus evangeliet. Rör honom inte.

Gud är god som själv vakar över sitt verk.

 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Stina » Skriv till församlingens ängel :  ”I den kyrkliga liturgin är lila sorgens färg. Den enda färg som passar till den ..”

  • Märta » Skriv till församlingens ängel :  ”Läser och tar om det igen... Min enda vokabulära möjlighet Oj oj oj! Inte som en..”

  • Märta » Guds närvaro:  ”Tack käre bror för ännu en uppmuntran! "Han är med Han är med Vilken tröst! Han ..”

  • Märta » Vintappare:  ”Oerhört stark och skakande text! Jag läser den om och om igen. Tack Thommy!”

  • Lennart » Försvarsmakten kallar in civila fordon:  ”Thommy! Jag liksom Du har ingen önskan om krig men inser ändå att tiden är kort ..”

Bloggarkiv