_DSC7559Thommy4.MOBIL

Fyll diket med vatten

"Sedan sade han: ”Fyll fyra krukor med vatten och häll ut vattnet över brännoffret och veden.” Därefter sade han: ”Gör det en gång till.” De gjorde så för andra gången. Och sedan sade han: ”Gör det en tredje gång.” De gjorde så för tredje gången. Vattnet flöt runt omkring altaret, och han lät också fylla diket med vatten." 1 Kungaboken 18:34

Jag lever i god tro att en vision skall få sitt förverkligande. Den saken brinner inom mig. Att äga en god tro det är inte detsamma som att vara godtrogen. Detta är inget projekt. Detta är en omöjlighet. Jag är fullt medveten om det. Men även denna dag har jag inte hört talas om någon ledig biograf att ta över. Tiden är inte inne för det än. Tiden som rör sig oavbrutet. -Strax är vi där! 

Jag känner mig mycket förstående till Elia i den här episoden i bibeltexten. Jag förstår honom så innerligt. Varför då? Därför att varje gång jag lägger ut en krok om att en biograf söks, så kan någon vilja hjälpa Gud. Det är jag mycket rädd för. Det här ska ingen hjälpa Gud med. Detta är en Guds sak. 

Ja, det vore väldigt klokt att lägga ut bloggtexter så att någon fastighetsmagnat blev gripen av visionen och i mänsklig kraft hänge sig åt projektet och hjälpa till under stor eller ännu större berömmelse. Är det inte så vi gör med våra egenskapade lösningar? Vi lämnar Gud utanför och löser det själva. Men detta är inget projekt. Detta är en omöjlighet. - Men för Gud är allt möjligt!

Elia reste upp ett Guds altare, står det i texten innan. Hans oerhörda uppgörelse med avgudadyrkan och Baalsprofeterna är så dramatisk att den faktiskt saknar motstycke. Fromhetstävlan gick ut på att nedkalla eld från himlen från respektive Gud. "Den som är Gud svarar med eld! " Läs gärna sammanhanget och se hur trosviss han var. Var hade han gjort av sitt anseende, någonstans? Ett anseende har väl alla människor att vårda, oavsett ställning? Det fanns inte i blickfånget ens. Det är nämligen stor skillnad på att odla ett anseende och att vara en hängiven man för Guds sak. Där skrämde Ahabs hustru livet ur honom. En människa av samma natur som du och jag. Men det är ett annat och mycket ömt studium.

När Elia ska demonstrera om vem som är Gud då ber han dem att fullständigt dränka altaret gjort av stenrös. Det skulle inte finnas en enda naturlig förklaring till den eld som Gud skulle sända från himlen och att den tog sig. Det kunde ju tänkas att någon pyrotekniker hade gömt något glöd under offret på altaret, som förklarligt nog i efterhand kunde ha varit upphovet till gudsingripandet. Eller en bluffande profet som själv lagt dit ett glödande vedträd. Nej,! Eld och vatten går inte ihop. Där vatten dominerar utsläcks elden. Där elden förhärskar där förångas vatten. Här dominerade vätan så till den grad att det var ett hinder i sig för det efterlängtade gudsingripandet - eld på altaret! Profeten gjorde det hart när omöjligt för Gud att gripa in på naturlig väg. Inget nedslag av blixt och åska i världen brinner i vattengravar. Alla naturliga vägar var uttömda. Men elden uppslukade alltsammans, står det.

Jag väntar varje dag på en biograf och jag kommer att vara mycket skeptisk när den presenteras. Jag säger det redan nu och kastar en skopa till. Lokalen ska vara från Gud!

"Vi har en plan"... Det är inte att bära på en vision. Visioner har inga planer.

- Visioner som vilar ivrigt i ett förverkligande.



 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Etikettmoln