De säregna 

Jag kom idag att tänka på ett föredrag jag var på för flera år sedan med den tidigare överrabbinen för judiska församlingen i Stockholm, Morton Narrowe, när han talade om profeten Jeremia. Han hade utifrån sina förutsättningar mycket att säga om Jeremia. Han uppgav helt frankt att om han hade träffat Jeremia i verkligheten, så hade han nog inte tyckt om honom på ett personligt plan. Jag kom som sagt osökt att tänka på det idag och tyckte det var sorgligt. Jag lät därifrån fantasin skena iväg och bytte plats med Jeremia och Jesaja och lät dem utföra varandras tjänst och gärning. Det är också så att man lär känna både sig själv och andra i mötet med varandra. Därför blir en del mycket omtyckta. Andra tycker man bara om.

Nej, det gick inte att byta plats med portalfigurerna. De skulle inte klara av varandras uppgifter på ett personligt plan. Det är därför olikheterna finns. För att uppgifterna är olika. - Men, men.. om Jeremia fått tjäna istället för Natan då... inför kung David? Och vice versa... Jeremia var ju modig som Natan... Nej. Det hade aldrig David klarat av. Han hade inte lyssnat på Jeremia på samma sätt som på den djupt insiktsfulle Natan. Profeten Natan som visste att bedöva kung David genom en illustrativ anekdot innan "skottet föll". Det vore för Jeremia en sanningens omväg. 

Morton Narrowe har ett amerikanskt förflutet. De äger en öppenhet och en framåtanda i folkkynnet som inte Jeremia var bärare av. Narrowe som mycket fyndigt därför kallade Jeremia för norrlänningen. Anatot låg ju också norr om Jerusalem och hörde till annan provins. Hans karaktäristik är därför i det avseendet mycket träffande. Den kärve och oinsäljande norrlänningen från Anatot.

Är det inte så att Gud lägger ett avgörande syfte också i hur vi är beskaffade? Det måste också gälla för dig och mig, idag. Gud har i uppgiften vävt in de egenskaper som skall bära gärningen. Vi skall vara budskapet och rymma det.

Många människor blir förbisedda vid uttagningar och vid rekryteringar i livet.  De upplever sig inte vara vinnande. En del blir aldrig populära eller efterfrågade bland vänner. För en del är det alltid så. Jeremia var ingen sällskapsmänniska på det viset. Verkligen inte. Han hade inte passat för uppgiften att skriva sköna ord i konungslig närvaro. Hans tjänst var för en annan tid och syfte. Likaså, kunde inte Jesaja med all sin episka förmåga dikta fromma ord om Herren, djupt sänkt i en dyfull brunn med alla till ovänner, sett ur ett mänskligt plan. Det låter sig inte göras. Man gräver inte heller med skaftet på spaden.

Så betraktar Gud den som han utvalt för en tjänst. Den han kallar skickliggör han efter uppgiftens premisser. Vi ser ofta i relief till andra. Det är en alldeles för allmänt hållen bild.

Gud, han som ser till den särskilda bilden.

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Siri » Gå in i din Herres glädje:  ”Mer välsignat än så kan det inte bli!”

  • Märta » De säregna :  ”Frid Broder! Så befriande! Sällan utvald och bjuden kan säregenheten smärta unde..”

  • Claes » Kanal 10:  ”Kan vi komma och spela hos er. Tack på förhand// Claes Mård SOUND OF SCANDINAVI”

  • Märta » Drick vatten ur din egen brunn:  ”Välkommen hem och tack för svalkande och läskande tankar! ”

Bloggarkiv

Etikettmoln